Östtimor - Notiser

det har blivit en tradition i en del länder att statsöverhuvudet bjuder in den diplomatiska kåren till en jul- och/eller nyårsträff. Jag hoppas kunna göra det till ett årligt tillfälle att dela med mig av mina tankar om det gångna året och våra förhoppningar för 2009.

Den 31 december kommer jag att hålla mitt tal om det gångna året och mina nyårsönskningar till nationen med en mer detaljerad redovisning av min ämbetsutövning. Idag kommer jag att vara mera kortfattad.

Som ni alla vet började jag 2008 med ett mycket fruktbart, minnesvärt besök i Brasilien. Före min avfärd till Brasilien samlade jag i mitt residens alla de viktiga politiska ledarna, parlamentets talman, Fernando Araujo Lasama, premiärminister Xanana Gusmão, förre talmannen Francisco Lu'Olo Guterres, tidigare premiärministrarna Mari Alkatiri och Estanislau da Silva bland andra som representanter för bredast möjliga spektrum från vårt land. Och det var inte det första av sådana möten. Alla de nämnda learna hade hedrat mig med sin närvaro i residenset vid tidigare tillfällen. Vi dessa mötenhade vi tillfälle att öppet diskutera, på ett konstruktivt sätt, de utmaningar vårt land står inför.

En del av de utmaningar vi diskuterade var de pågående problemen med Alfredo Reinado och hans beväpnade grupp, de så kallade "petitionärerna", internflyktingarna och (IDP) och det allmänna säkerhetsläget i Dili. Vi delade uppfattningen att vi alla hade ett asnvar att bidra till att skapa en säkrare miljö för vårt folk.

Eftersom mitt besök i Brasilien nästan sammanföll med den lovordade brasilianska karnevalen hoppades jag på några dagars ledighet i Rio. Men vid mötet i mitt residens före min avresa till Brasilien, vädjade mina kollegor till mig att återvända tidigare, vilket jag gjorde, därför att alla var ivriga att fortsätta dialogen under min ledning. Inom två dagare efter min återkomst den 6 februari mötte jag alla de nämnda politiska ledarna för att fortsätta diskussionen.

Diskussionerna hölls i en mycket öppen och vänskaplig atmosfär. Ledarna tycktes vara redo att samarbeta för att stibilisera läget i landet.

Jag sade till ledarna samlade i mitt residens att jag var besulten att ha en lösning på problemen med Alfredo Reinado och de så kallade "petitionärerna senast i maj May 2008. Lösning av dessa två problem var oundgängligt om vi ville se ett återvändande av IDP:erna till sina hemkvarter.

Ni vet alla vad som hände den 11 februari 2008. Reinados motiv är okända för mig. Rättegången med de i attacken den 11 februari på mig och premiärministern direkt eller indirekt inblandade kan kanske avslöja fler fakta.

Man fruktade att landet skulle glida in i ett inbördeskrig. De vanliga kritikerna av Östtimor och dess ledare tycktes glada över att få bekräftat att Östtimor var en "misslyckad stat".

Östttimor gled inte in i ett inbördeskrig. Motsatsen hände. Alla statliga instutitioner fortsatte att fungera. Vi har sedan dess gått in i en period av lugn, som vi inte sett sedan 2000. Att jag var nära döden, liksom att Mahatma Gandhi var nära döden när han hungerstrejkade länge, höll folket tillbaka från randen av en större konflikt.

"Petitionärerna, som tvekade att godta ett erbjudande från mig nästan ett år tidigare, börjades samlas på en utsedd plats i Dili.

En framgångsrik gemensam operation beordrad av den tillförordnade presidenten och premiärministern ledde till att Reinados och Salsinhas grupp gav upp fredligt och det i sin tur uppmuntrade IDP:erna att börja tänka på att återvända hem.

Den gemensamma operationen var en betydande militär och politisk framgång, en hyllning till talman Fernando Araujos och premiärminister Xanana Gusmãos politiska ledarskap och professionalismen och hängivenheten hos männen och kvinnorna i våra två säkerhetsstyrkor. PNTL och FFDTL skingrade de negativa uppfattningarna och oron om dem.

Vår ekonomi återmämtade sig 2008 med en 10% BNP tillväxt bortsett från oljan. Framstegen kan ses och kännas i Dili och över hela landet.

Det har varit stadiga framsteg i återutvecklingen av våra nationella polis- och försvarsstyrkor. De två instutitionerna som nästan bröt samman 2006 och var inbegripna i en eldstrid i Dili har återhämtat sig betydligt. Utmaningar återstår i återuppbyggnaden av den två säkerhetsorganen. Men jag tror att vi är på rätt spår.

Jag varnar för ett förhastat överlämnande av polisansvaret från UNPOL till PNTL. Trots att jag förstår behovet och önskemålet från de östtimoresiska polisernas sida att ta över ansvaret för säkerheten i vårte eget land måste vi alltid komma ihåg lärdomarna från vår nyaste historia.

Mycket kritik har riktats mot de östtimoresiska ledarna för att de misslyckats att åstadkomma en adekvat infrastruktur och logistik för vår polisstyrka. Jag talade om dett problem 2005 och 2006 medan jag fortfarande var utrikesminister. Läget var sådant att jag personligen 2005 köpte tre hästar för vår polis i underdistriktet Laklubar, som hade varit tvungna att vandra upp till 8 timmar för att täcka en del av de mest avlägsna områdena i sitt ansvarsområde.

Medan jag välkomnar kritiken och de ändlösa rapporterna från FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (DPKO), kunde biståndsgivare FN fråga sig vad de kan ha gjort fel, för de har ju trots allt varit inblandade i utvecklingen av vår polisstyrka.

Jag väntar fortfarande på ett exemplar av en färsk DPKO-rapport publicerad i en av Australiens tidningar. Det tycks mig att en del i FN-systemet i Dili eller New York är beroende av att läcka så kallade konfidentiella FN-rapporter till australiska media.

Den föregående australiska regeringen tillkännagav 2004 att den bidrog med 30 miljoner USD till vår polisstyrka. Varför en del av dessa pengar inte gick till uppbyggnad av våra gränsposteringar eller annan onfrastruktur för polisen, inköp av välbehövd kommunikationsutrustning, etc övergår mitt förstånd.

FN var ansvarigt för vår polis utveckling från 2000 till 2003. Men under dessa överlämnades bara några gamla indiska Tatas till vår polis. Utöver smärre reparationer av byggnader, en del målningsarbeten på gamla byggnader gav under dessa tre år varken UNTAET eller dess efterföljare inget stöd för att bygga infrastrukturen för vår nyskapade och svältande polisstyrka.

Från 2002 till 2005 var utvecklingsmedlem mycket större än statens egen budget och trots det var bidragsgivarna tveksamma till att ge direkt budgetstöd till den kontanthungriga regeringen.

Jag har tidigare påpekat att den totala procentsatsen av ODA för jordbrukssektorn i hela världen minskade från 18 % till mindre än 3 % de senaste 20 åren. Jag vädjar till utvecklingspartnerna att vända denna nedåtgående trend.

Bidragsgivare borde göra landsbygdsutveckling, jordbruk, livsmedelssäkerhet, bevattning, landsbygdsvägar, tillgång till rent vatten, tillgång till skolor och medicinsk vår för landsbygdens fattiga till sin topprioritet de kommande 10 åren. Vi skulle se dramatiska resultat 2015, våra utvecklingsindikatorer (Human Development Indicators) skulle ha förbättrats signifikant.

Jag vädjar till regeringen och bidragsgivare att investera mer i vår ungdom. Jag skulle vilja se ungdomscentra i varje distrikt under 2009-10, med fri Internet-tillgång för våra studenter, bibliotek, bio och sportaktiviteter.

Som avslutning vill jag tacka er alla för ert stöd till Östtimor. Jag önskar er, de folk ni representerar ett bättre Nytt År. Jag önsker er personligen, era makar och barn och andra släktingar god hälsa och lycka.

24 - Budgetförslaget för 2009 får kritik

Den ideella organisationen La'o Hamutuk har lämnat in ett remissyttrande till det östtimoresiska parlamentets kommission C över regeringens förslag till budget för 2009.

24 - Östtimors framsteg 2008, läget är lugnt och fredligt

Dili. I pressen har det spekulerats om en FN-rapport om Timor. Som en allmän regel gäller att vi inte kommenterar FN:s interna kommunikationer varken för att förneka eller bekräfta dessas existens. Emellertid så har tillförordnade SRSG [generalsekreterarens särskild representant - Tommy Pollák] Finn Reske-Nielsen idag gjort följande kommentar för att klargöra UNMIT:s aktuella analys av läget i Östtimor: "Som UNMIT ser det, så kan vi klart säga att vi är nöjda med de framsteg som har gjorts i Timor 2008 och den beslutsamhet som det timoresiska folket demonstrerade under det år som började med en stor utmaning. Dilis gator och resten av landet är lugna och fredliga. Det har skett solida framsteg avseende demokratisk förvaltning och mänskliga rättigheter. Mycket har åstadkommits för internflyktingarnas återvändande och en lösning av problemet med petitionärerna. Parlamentet spelar alltmer aktivt sin roll. Dialogen mellan de politiska partierna om frågor av nationellt intresse är robust och konstruktiv. Seminariet om säkerhetssektorn nyligen visade timoresiskt fokus på att utveckla en tydlig och på demokrati grundad strategisk vision för militären och polisen. Landet är fredligt och Östtimors folk är redo för att fira julhelgen på ett lugnt och värdigt sätt. Vi tror att det timoresiska folket kan vara stolt över årets framsteg och se fram emot ännu större framsteg 2009."

23 - Östtimor "riskerar anarki" enligt FN-rapport

Östtimor riskerar en upprepning av den anarki som drabbade landet 2006, eftersom det har en dysfunktionell polisstyrka, ett katotiskt rättssystem, ett splittrat politiskt ledarskap som kämpar med "tröstlösa" sociala problem och en ekonomi som står inför ett "brant fall" i oljeintäkter.

Dessa slutsatser finns i en hemlig FN-rapport, som The Australian erhållit och som varnar för att brådskande internationell intervention krävs för att stärka Östtimors polis och rättsväsende för att säkra landets stabilitet.

Det exemplar av utvärderingen av säkerheten som FN:s avdelning för fredsbevarande operationer, som är daterad den 1 december, och läckt ut varnar för att det plågade landet, som utgör hälften av en ö, förblir känsligt för snabb politisk kollaps.

Australien tvingades att skicka in fredsbevarande trupp efter att huvudstaden exploderade i våld i maj 2006, när ett myteri i de väpnade styrkorna ställde etniska östbor mot etniska västbor.

Våldet ledde till dussintals döda, avsättningen av Alkatiri-regeringen och lämnade tiotusentals människor hemlösa.

Den australiska försvarsstyrkan har nyligen dragit bort flera hundra soldater från Östtimor, men 750 diggers fredsbevarare finns kvar.

Rapporten gjordes som en del av FN:s utvärdering av framtiden för dess fredsbevarande operationer i landet.

Den rekommenderar att FN-styrkor förblir i landet trots ökande tryck från Östtimor att de ska lämna landet.

Rapporten är ett uppriktigt medgivande av världens och bidragsgivarnas, inklusive Australiens, misslyckande att bygga upp en trovärdig och effektiv polisstyrka och ett trovärdigt och effektivt rättsväsende i Östtimor.

Trots att den huvudsakligen fokuserar på landets säkerhetssektor, skissar den en deprimerande bild av det högre politiska ledarskapet som splittrat av interna stridigheter.

Rapporten säger att politisk stabilitet i landet fortsätter att vara beroende av "personkemin" mellan de fyra ledande aktörerna: premiärminister Xanana Gusmão, president José Ramos Horta, Fretilins oppositionsledare Mari Alkatiri och arméchefen Tuar Matan Ruak.

Gusmão står inför en politisk balansakt med en bleknande ekonomisk framtid för Timor på grund av oljeprisets kollaps startad av den globala finanskrisen.

Trots det måste Gusmão uppfylla behovet att förbättra de "tröstlösa" socio-ekonomiska förhållandena i landet och samtidigt försöka stärka lag och ordning.

"För att stärka de osäkra sociala förhållandena behöver landet förmodligen särskilt massivt arbetsskapande projekt till exempel inom områdena byggandet av infrastruktur och jordbruk", står det i rapporten.

"Avseende säkerhetsinstutitionerna kommer det inte att vara några enkla val och bidragsgivare måste vara beredda att ytterligare vitaliserande hjälp inom säkerhetsområdet medan regeringen fortsätter att vara under tryck att förverkliga sina sociala löften."

Medan det har varit vissa framgångar, så har försök att skapa en trovärdig och enad nationell polisstyrka misslyckats.

"Oerhörda institutionell gap återstår, bland annat svag förvaltning och styrning, brist på kärnkapacitet (t ex investeringar) och en nästan total frånvaro av kapacitet för logistik och systemunderhåll.

Rapporten beskriver som "mest besvärande" det faktum att den lokala polisen inte tycks ha någon budget och konstaterade stigande spänningar med FN-polisen som kommer från orealistiska krav från timoreserna på en större polisroll.

Den australiska försvarsstyrkans akademis Östtimorexpert, Clinton Fernandes, sade att tiden rinner ut för att reparera Östtimors rättsväsende.

"Ute på landet väntar människorna bara på nästa kris innan de tar saken i egna händer", sade han.

"Jag ser faktiskt hur platsen spricker och jag tror att FN-rapporten slår huvudet i spiken."

Östtimors domstolsväsende har också tilldragit sig en förintande utvärdering. Rapporten kräver en oberoende utvärdering av hela det timoresiska rättsväsendet.

Domstolarna kvävs av mer än 5.000 obehandlade fall, ett problem som förvärras av en "akut brist på domare, försvarsadvokater och återuppbyggda domstolsbyggnader" och, uppenbarligen, språk.

Att regeringen insisterar på användningen av portugisiska som officiellt språk betyder fler flaskhalsar på grund av kravet på översättningstjänster.

Medan det flesta östtimoreserna har tetum eller indonesiska som modersmål, så talar få utom den politiska eliten portugisiska, den forna kolonialmaktens språk.

Ett krav av Ramos-Horta att östtimoresiska domare ska presidera i alla domstolsfall från juni nästa år kommer troligen att ytterligare försvåra skapandet av rättvisa, säger den.

Portugusisktalande utländska domare agerar för närvarande mentorer och sitter tillsamman med timoreser vid förhandlingarna.

18 - Olust över soldater i Östtimor

Många klagomål över australiska soldater i Östtimor förblir olösta därför att det inte finns några formella sätt att ta hand om dem, har australiska parlamentsledamöter erfarit.

I ett fall har en timoresisk mans, som dödades när hans motorcykel och en australisk armélastbil krockade i augusti 2007, familj inte fått någon direkt kondeleans eller skadestånd trots att FN-pois konstaterat att den australiske föraren "bär det större ansvaret för olyckan eftersom han körde för fort".

Offrets familj har inte kunnat föra en skadeståndsprocess eller begära förlikning eftersom australiska soldater, som tjänstgör i den internationella stabiliseringsstyrkan i Östtimor varken är ansvariga inför landets domstolar eller FN-missionen i Dili.

Människorättsaktivister säger att australiska soldater som tjänstgör i Östtimor i praktiken har immunitet för alla brott de begår, bådei och utom tjänsten.

2006 avvisade Howard-regeringen förfrågningar från regeringen i Dili och FN om att australiska trupper skickade till Dili för att stävja våld skulle ställas under FN:s befäl.

Enligt FN:s ansvarssystem måste styrkor som opererar i främmande länder vara ansvariga inför ett utomstående organ.

La'o Hamutuk, en timoresisk ideell organisation, begärde hos det australiska parlamentets gemensamma permanenta kommitté för utrikesfrågor, handel och försvar att de australiska styrkorna i Östtimor att infogas i FN:s fredsbevarande styrkors befälsordning.

La'o Hamutuk sade vid kommitténs utfrågning om mekanismer för mänskliga rättigheter i Asien-Stilla havet att det behövs en "klar, oberoende och transparent process för timoresiska medborgare att få klagomål mot den australiska militären lösta".

La'o Hamutuk's inlägg citerar upprepade ansträngningar av människorättsadvokaten Natercia Barbosa de Deus att arrangera ett möte mellan ISF och den döde motorcyklistgens familj, men varje gång blev mötet inställt.

de Deus erfor att föraren av ISF-fordonet var rädd för att möta familjen och lämnade landet strax efter olyckan.

Mannens död betydde att han fru inte kunde betala hyran för sig och sina fem barn. De lever nu i ett skjul tillsammans med 20 till 30 andra.

La'o Hamutuk kritiserade också de australiska soldaterna för det sätt på vilket de patrullerar på gatorna.

"Att hela tiden bära gevär, både under och utom tjänst, till och med när säkerhetsrisken är låg som när de talar med små barn, sportar, handlar i snabbköpet, äter i en restaurang eller vilar på stranden, är olämpligt och okänsligt mot en befolkning traumatiserade av en brutal militärockupation", säger den. "Det gör att männsikor känner sig osäkra."

Omkring 750 australiska soldater ingår tillsammans med Ny Zeeländska soldater i ISF.

18 - Sista "Humanitarian Update"

Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA) är en del av UNMIT i Östtimor. Kontoret har huvudsakligen hjälpt internflyktingarna. OCHA har regelbundet skickat ut information om det humanitära läget, internflyktingarnas situation, byggd på information från samtliga delar av FN-organisationen i Östtimor och ideella organisationer, som har samarbetat med OCHA i en integrerad koordineringsgrupp för humanitära frågor. Många av de uppgifter om internflyktingarna som Du läst här kommer från deras informationsmejl på nätet.

Källa: OCHA/UNMIT Integrated Humanitarian Coordination Team 2008/Issue No. 22: 17 December

17 - Inget arbete i Östtimor

Med 25% av befolkningen i åldern 15 till 29 är konkurrensen om arbeten stor i Östtimor. Den växande populariteten hos kampsporter kan bli en konflikt i framtiden, skriver Matt Crook.

De senaste sex åren har Jose da Silva, 20, bott i ett litet ungdomsläger i Dili. Hans mor är död och hans far arbetar i Indonesien: "Jag betraktar människorna här som min familj nu"e, säger han. Han går på gymnasiet tre dagar i veckan och hoppas att få fortsätt till universitetet. "Min ambition är att bli pilot."

Östtimor firade en nationell ungdomens dag förra månaden samtidigt som man mindes Santa Cruz-massakern, i vilken minst 250 timoresiska demonstranter sköts till döds av indonesiska soldater 1991. Representanter från 26 länder och unga människor från Timor samlades i Dili för en konferens.

Östtimor blev självständigt 2002 och de unga - från 15 till 29 - växer upp tillsammans med landet. Fyra år av ekonomisk tillväxt förstördes när stridande fraktioner i den timoresiska militären drabbade samman 2006, vilket ledde till våldsutbrott i Dili och 150.000 internflyktingar. Fastän landet nu byggs upp igen, så drabbas unga människor av våld i hemmen, spritmissbruk, gäng, arbetslöshet, dålig undervisning, fattigdom och ett officiellt språk - portugisiska - som få talar i verkligheten.

"Jag vill fortsätta att studera", säger Da Silva, "men problemet är att utan mina föräldrar har jag ingen som kan försörja mig." Med 25% av Timors befolkning på drygt 1 miljon i åldern 15 till 29 är konkurrensen om arbete hård. Romanto Luis, 25, lämnade sitt hem-distrikt för att komplettera sin utbildning i Dili och stannade sedan där i förhoppningen att hitta ett arbete. Han studerade till ingenjör och tog sin universitetsexamen 2006. "När jag avslutat mina studier sökte jag arbete, men kunde inte få något. Jag vill arbeta som mekaniker."

Timor har en av världens snabbast växande befolkningar med en årlig tillväxt på 5%. Varje år skapar Timors formella sektor 400 jobb, men nästan 15.000 unga timoreser kommer ut på arbetsmarknaden. Enligt folkräkningen 2004 var arbetslösheten i Dili 23% och hela 42% bland dem i åldern 20-24.

De flesta timoreserna försörjer sig på annat än olja trots att olje- och gasintäkter svarar för 95 % av regeringens inkomster. (Konsumentpriserna har stigit med 13% sedan 2006.) Landet har oljerikedomar, som kommer att svälla till 4 miljarder dollar i år, men trots det måste de unga vänta tills deras regering kan använda sin petroleumfond, som skapades för att ge regeringsbudgeten en permanent intäkt och säkra pengar för framtida generationer, effektivt. Premiärminister Xanana Gusmão sade: "Utmaningen för oss är inte resursbrist, men kapacitetsbrist för att använda våra existerande resurser."

Statssekreteraren för ungdomar och sport, Miguel Manetulu, sade att initiativ inklusive att skicka undomar att arbeta i Korea och rekryteringskampanjer för oljesektorn. "Problemet är att våra unga människor inte har tillräckliga kvalifikationer för att konkurrera om många arbeten. Det är regeringens ansvar att tillhandahålla mer utbildning."

Färre än 50% av alla barn når sjätte klass i skolan, bara omkring 12% avslutar gymnasiet och 20% blir vuxna utan någon formell utbildning. Många av dem som avslutar sin formella utbildning är dåligt rustade för att ingå i arbetsstyrkan, eftersom Timors högskoleutbildning är oreglerad och utbildar människor med höga förväntningar men liten kapacitet för arbete.

Många ungdomsgrupper deltog i 2006-års kris och de arbetslösa unga dras nu till kampsportgrupper. Manetulu sade att regeringen måste visa "hur dessa grupper ska utveckla sig själva" så att de "kan bidra till landets utveckling". Augusto Soares arbetar för World Vision, som fokuserar på ungdomens utveckling och fredsuppbyggnad. "[Unga människor] vänder sig till gäng, därför att de tror att gruppen kan skydda dem, när de står inför problem. Gängen har sedan mars slutat att slåss så mycket, men 2007 och 2006 var det omfattande konflikter mellan kampsportgrupperna."

De största gängen, som Seven-Seven och PSHT, har bortåt 50.000 medlemmar och omkring 65% av ungdomarna i Timor är knutna till någon grupp. Förhandlingar mellan rivaliserande grupper och utökad polisnärvaro runt Dili har på senare tid hjälpt till att bevara lugnet.

Aniceto Neves arbetar för HAK Association, som arbetar med sociala program. I september 2007 sammanförde HAK ledare för nio av Timors 18 större kampsportgrupper till ett fredsskapande program. Han säger att dessa organisationer "har potential att transformeras till fredsskapande agenter snarare än att betraktas som en potentiell konflikt".

Ozorio Leque leder kampsportgruppen Colimau 2000, som bildades 1987 som ett svar på den timoresiska kampen för självständighet. Han deltog i våldet 2006, men säger nu: "Vi inser att våldet för med sig mer lidande till folket, så vi visar vår beredvillighet att enas för att finna gemensam grun för att bygga vårt land."

Med lite att hålla dem sysselsatta utvecklar många unga människor i Timor destruktiva vanor. Soares säger att World Vision ser alkohol som "ett stort problem". Lokalt vin, konjak och whisky är lättillgängligt, oreglerat och billigt och regeringen har varit trög med att reagera på problemet.

För några kan hemlivets realiteter driva dem in i isolering. "Det finns så mycket våld i hemmen därför att våra mor- och farföräldrar använde våld för att disciplinera vår föräldrar och våra föräldrar fortsätter att göra det samma. De flesta föräldrarna är inte tillräckligt mogna för att ha barn, så när de får problem riktas detta mot barnen", säger Soares.

Språket är ett annat hinder. Regeringen valde portugisiska som officiellt språk trots att de flestas modersmål är antingen tetum eller Bahasa. Tetum är ett enkelt språk begränsat av sin brist på grammatik och tempus. Bara omkring 10% av människorna i Timor talar portugisiska.

Regeringen har tillgång till en stor mängd pengar, men de flesta timoresiska männsikorna kommer inte att få åtnjuta dess förmåner förrän den offentliga sektorn är bättre rustad att använda dessa pengar till förmån för landet.

Chiquito da Costa, 29, lever i Dili i ett enkelt tegelhus med ett plåttak. Han och hans fru undrar vad slags värld deras 11 månader gamla dotter kommer att få se i framtiden. "Vårt land är fortfarande nytt. Det börjar just växa upp", säger han.

17 - Förslag till brottsbalk positivt steg för skydd av kvinnor, Timors domstolar tystar kvinnliga offer

JSMP:s enhet för kvinnorätt (Women's Justice Unit - WJU) gratulerar justitieministeriet till remissen av det senaste förslaget till timoresisk brottsbalk förra månaden. Remissbehandligen visar regeringens försäkran om en stark demokratisk process i utvecklingen av lagstiftningen som bättre speglar villkoren i Timor.

WJU anser att införandet av en egen brottsbalk kommer att ge större skydd till kvinnor, som är offer för genderbaserat våld. Särskilt välkomnar WJU utvidgningen av våldtäkt till att omfatta våldtäkt inom äktenskap och införandet av sammanboende som en försvårande snarare än förmildrande omständighet vid våldtäkt.

WJU välkomnar också ändringar som effektivt avkriminaliserar aborter i vissa fall, så som när moderns fysiska eller mentala hälsa annars skulle riskeras.

Vidare, så kommer våld mot kvinnor inom hemmet (domestic violence) att falla under allmänt åtal enligt den föreslagna lagen, vilket innebär att polisen kommer att få gripa en misstänkt utan offrets begäran om detta. WJU ser denna möjlighet som en förstärkning av det faktum att detta slags våld är ett brott.

Emellertid så krävs ytterligare lagstiftning för att få en stark laglig struktur för att förebygga våld mot kvinnor.

WJU uppmanar regeringen att prioritera ytterligare lagar om kvinnovåld, när brottsbalken är godkänd. Den lagstiftningen kommer att stärka den föreslagna brottsbalkens bestämmelser och förbättra den formella rättskipningens inställning till genderbaserat våld.

För ytterligare information var god kontakta Maria Agnes Bere, WJU-koordinatör, epost maria@jsmp.minihub.org, tel 3323883.

En felaktig tolkning av lagen om brottmål gör att en del förövare av sexuellt våld och kvinnomisshandel går fria.

I ett land i vilket över hälften av den vuxna kvinnliga befolkningen uppskattas ha blivit utsatt för våld av sin partner under de senaste tolv månaderna, är detta en icke godtagbar ovärdighet.

Artikel 125 i den timoresiska lagen om brottmål fastlägger en form av vad som allmänt kallas rätten till tystnad.

Enligt denna artikel kan vittnen till ett brott, som är släkt med, gifta med, har varit gifta med eller lever med den svarande, lagligen vägra att vittna.

I sådana fall måste domstolen faktiskt upplysa vittnet om att det inte behöver avlägga något vittnesmål inför domstolen om de inte vill.

Artikel 125 gäller barapvittnen. Detta tydliggörs i artikel 124 som uttryckligen säger att offer inte betraktas som vittnen.

Men JSMP har fått reda på att en del domare och åklagare tillämpar artikel 125 på offer och upplyser dem om att de har samma rätt att tiga.

Genom att rutinmässigt följa domstolars arbete har JSMP observerat att detta händer i de flesta fallen med genderbaserat våld. Dessutom har en del åklagare berättat för JSMP att artikel 125 utgör ett dilemma för åklagare och domare.

Oklarhet om vad som kan och ska sägas i en rättssal tillkommer till den förståeliga tveksamhet många offer känner för att beskriva övergreppen på dem.

Medan säkerhet otvivelaktigt bekymrar många, så kan, utan offrets utsaga, fallen typiskt inte behandlas och den svarande släpps utan att dömas.

JSMP vidhåller att domare och åklagare, som tillämpar artikel 125 på offer, feltolkar artikeln och gör offren en otjänst.

JSMP anser att feltolkningen av artikel 125 vid genderbaserat våld är betydande då många kvinnor redan anser att det formella rättsväsendet inte kan hjälpa dem.

Trots de sociala och processtekniska hindren söker fler timoresiska kvinnor rättvisa i fall med genderbaserat våld som orsak, som i vissa distrikt utgör mer än hälften av domstolarnas fall.

När domare och åklagare inte tillämpar lagen rätt, riskerar den resulterande osäkerheten att krossa det ömtåliga förtroende offren har för domstolarna.

Om det utbredda problemet med lägenhetsbråk och sexuellt våld ska bekämpas effektivt, måste det formell åklagarväsendet ses som en öppet för kvinnors erfarenheter.

Kvinnor måste uppmuntras att tala utom våld i hemmet och sexuellt våld. JSMP vädjar därför till Timors juridiska aktörer att beakta sin behandling av offer med större omsorg.

För ytterligare information var god kontakta Maria Agnes Bere, WJU-koordinatör, epost maria@jsmp.minihub.org, tel 3323883.

17 - Korruption ökar i Östtimor - gör regeringen av med pengarna på ett förnuftigt sätt?

Agido de Sousa skrev så här, i ETAN:s epostlista om Östtimor, om den ökande korruptionen i Östtimor:

15 - Brev till Östtimors president från Rui Pinto om hållbar utveckling och sockerrör

Nedanstående öppna, kritiska brev till Östtimors president om planerna att anlägga stora plantager för odling av sockerrör för etanolframställning är mycket intressant, men tyvärr lite för långt att översätta. Därför återger vi det på orginalspråket engelska.

pollute wetlands of national significance,
destroy important bird areas,
destroy the refuge for a series of migratory birds,
wipe out unique species, a reminder of evolution[4]

15 - Reintegration av internflyktingar från lägren i Baucau

Den 11 december besökte ministern för social solidaritet, Maria Domingas Fernandes Alves, Baucau för att tillkännage att ministeriet skulle börja reintegrationen av internflyktingar från flyktinglägren i Baucau.

Totalt 151 flyktingfamiljer registrerade enligt Hamutuk Hari'i Futurus program som förflyttade till Baucau som resultat av krisen 2006. Den 11 december hjälpte MSS (Ministeriet för social säkerhet) 9 flyktingfamiljer från lägreni Baucau att återvända till sina hem i andra delar av Baucua-distriktet. Den 12 december transporterade IOM 22 familjer tillbaks till Dili. Den 15 december hjälpte MSS och CRS till att transportera 40 familjer tillbaka till Dili.

Ministern tackade lägerledarna för deras arbete i de sju flyktinglägren i Baucau under de gångna två och en halv åren. Hon tackade också CRS för att ha försett lägren i Baucau med humanitär hjälp och UNICEF för dess stöd med vatten och avlopp till lägren. Ministern tackade också IOM för assistans med ägerförflyttningar och UNPol för att tillhandahålla säkerhet.

Distriktsadministratören i Baucau tackade MSS för hjälp med att reintegrera de människor som har flytt till Baucua. Ministern för social solidaritet, Maria Domingas Fernandes Alves, förkarade att "säkerhet måste börja med dig och dina familjer. Du måste arbeta med dina grannar för att försäkra dig om att ditt eget grannskap är säkert. Om du inte känner att det är säkert att återvända hem behöver du inte göra det än. Du kan stanna här eller flytta till ett övergångsboende. MSS/UNDP:s dialogteam är också tillgängliga för att hjälpa dig att lösa dina problem." Ministern tackade också offren i Baucau för deras hittillsvarande tålamod och uttryckte förhoppningen att de skulle använda sina återuppbyggnadsbidrag (recovery grants) förnuftigt för att återuppbygga eller reparera sina hus, som förts under krisen, i enlighet med Hamutuk Hari'i Futurus nationella återuppbyggnadsstrategi.

Med återvändandet av flyktingar från Baucau-lägren kommer fler än 10.500 flyktingfamiljer att ha fått återuppbyggnads- eller reintegrationspaket enligt Hamutuk Hari'i Futurus nationella återuppbyggnadsstrategi. Totalt har 42 flyktingläger nu stängts.

15 - Generalguvernörens första besök i Östtimor

Darwin. Generalguvernör Quentin Bryce har använt sitt första officiella besök i Östtimor för att vädja om stöd från australiska kvinnor för att få ett slut på deras asiatiska systrars nöd och fattigdom.

Hon sade också till Östtimors parlament att relationen mellan de två länderna - som delar "en gemensam moral och en gemensam människosyn" - borde betraktas som en modell för resten av världen.

Bryce blev historisk i september när hon blev Australiens första kvinnliga statsöverhuvud.

Hon mötte Östtimors premiärminister Xanana Gusmão och president José Ramos-Horta i måndags under ett tre-dagars besök i Östtimor.

Vid en lunch för timoresiska kvinnor i Dili gratulerade Bryce premiärministerns australiskfödda fru, Kirsty Sword Gusmão, till hennes arbete med Alola-stiftelsen, som skyddar och förbättrar livet för kvinnor i Östtimor.

"Jag vet att livet för kvinnorna i Östtimor fortfarande är mycket hårt", sade hon.

"Många (är) under fattigdomsstrecket utan tillgång till utbildning, arbete, hälsovård och med risk för våld och utan stabilitet."

Som tidigare federal kommissionär mot könsdiskriminering, sade Bryce vid lunchen att australiska kvinnor "fortsätter att reagera på" berättelser om kvinnor i östtimor, som har en av de högsta spädbarnsdödligheterna i världen.

"Jag har enorm tilltro till kvinnors kraft att samverka och så hopp och förtroende", sade hon.

I ett tal till parlamentet sade landets 25:e generalguvernör att australierna har en djup kärlek till folket i Östtimor, ett av Asiens fattigaste och minsta länder.

"Vårt partnerskap är ett exempel för världen: en varaktig pakt av vänskap, samarbete, ömsesidighet och stöd som utvecklas och stärks med kraven som ställs på den", sade hon.

Bryce besökte australiska försvarsanläggningar innan hon dinerade med soldater vid heliporten på söndagskvällen.

Det finns omkring 750 australiska soldater stationerade i det oljerika landet, även om antalet kommer att minskas till 650 personer tidigt nästa år tack vare det förbättrade säkerhetsläget.

Omkring 1.400 människor dödades och tusentals skadades eller flydde från sina hem, när pro-indonesisk milis, uppbackad och stödd av Jakarta, härjade över hela Östtimor för att störa en folkomröstning om självständighet.

"Vi har jublat över ert kommande självbestämmande, er förmåga till återhämtning, era ansträngningar för att åetruppbygga infrastruktur och tjänster", sade Bryce.

"Jag vill försäkra er om Australiens vänskap och välvilja och vårt fortsatta löfte om en bilateral relation av samarbete och förtroende."

13 - Utvärdering av utvecklingssamarbete i Östtimor

Den norska motsvarigheten till Sida, som är mycket aktiv i Östtimor, har låtit utvärdera sitt arbete 2002-2006 i Östtimor. Utvärderingen som finns i en rapport innehåller också en rad rekommendationer för det fortsatta samarbetet.

11 - Dili-geance: Kristusrivieran

I år så har vägen till Kristusstatyn reparerats och den är nu nästan 100 % fri från potthål. Den har till och med ljus. Det finns nya restauranger vid Metiaut som har högre klass.

Längre bort förbi restaurangsträckan Metiaut finns det tecken på ökad utveckling med en tendens att bygga på havssidan av vägen med två meter höga staket. Kanske du en dag inte kommer att kunna se havet från vägen.

Ännu längre fram är det en omfattande återuppbyggnad av restaurangvägen vid Cristo Rei bortom Caz bar. Offentliga toaletter byggs i bägge ändarna och en ny låg stenmur längs vägen. Små statyer finns på bägge sidorna om de många öppningarna i den här stenmuren. En gångstig byggs längs muren.

Jag kan nästan se den dag när området har solstolar att hyra. Även om det kanske tilltalar en del, så är ett typiskt Nya Zeeländskt svar att leta rätt på en annan strand. Hur som helst, välkommen till Kristusrivieran (Cristo Riviera).

11 - Indonesiens Ali Alatas död

Jakarta. Indonesiens tidigare utrikesminister Ali Alatas, som dog i Singapore idag, var en i regionen vitt respekterad person som en gång troddes kunna bli Förenta Nationernas generalsekreterare.

Men hans långa karriär fläckades till slut av det våld som omgav Östtimors omröstning om självständighet från Indonesien 1999, när Jakarta-stödd milis gick bärsärkagång och dödade omkring 1.000 östtimoreser enligt FN:s uppskattningar.

Alatas var Indonesiens utrikesminister med längsta tjänstetiden; han tillträdde 1988 under Indonesiens starke man, president Suharto, och tjänstgjorde till 1999 mitt under reformrörelsens turbulens som hade drivit Suharto bort från makten ett år tidigare.

Han tjänstgjorde också två gånger som Indonesiens ambassadör i Förenta Nationerna under 1970- och 1980-talen.

Alatas, som medlem i den sydostasiatiska gruppen ASEAN:s Eminent Persons Group, hjälpte också till att medla fred i andra orosområden i regionen, bland annat i inbördeskriget i Kambodja.

De senaste åren var han rådgivare till president Susilo Bambang Yudhoyono, var ordförande vid internationella seminarier och satt i styrelsen för International Crisis Group i Bryssel.

Gentlemannen Alatas karriär förblev emellertid fläckad av Suharto-eran och våldet i Östtimor, den tidigare portugisiska kolonin som Indonesien invaderade 1975.

Alatas redogörelse för händelserna där med titeln "Stenen i skon: Den diplomatiska kampen om Östtimor" ("The pebble in the shoe: The diplomatic struggle for East Timor"), hjälpte till att starta en bredare debatt om krisen i officiella kretsar.

Men trots sin skicklighet som diplomat kämpade Alatas för att rättfärdiga de brutla händelserna i Östtimor, sade Damien Kingsbury, biträdande professor vid Deakin-universitetet i Australien.

"Oavsett hur mycket han än försökte, så försökte han alltid att rättfärdiga en förskräcklig situation i det internationella samfundet", sade Kingsbury på telefon under en resa till Östtimor.

Australiens premiärminister Kevin Rudd hyllade Alatas för förbättring av det ofta spända förhållandet mellan de två länderna.

"Alatas bidrog både med visioner och hårt arbete för att stärka de politiska, ekonomiska och personliga banden mellan våra två länder", sade Rudd.

Alatas, 76, var gift med tre barn. Han dog av en hjärtattack efter behandling i Singapors Mount Elizabeth-sjukhus under mer än två veckor.

Presidentens talesman Dino Patti Djalal sade att Yudhoyono var "sorgens och chockad" av nyheten om hans död.

"Jag kan inte beskriva hans framgångar men bland milstenarna i hans karriär var han största framgång, när han tillsammans med den franska regeringen hjälpte till med att lösa den blodiga konflikten i Kambodja. Men ironiskt nog fick han inte det erkännande han var värd för det", sade Djalal.

Tjänstemän sade att islamiska böner skulle bes i Singapore innan hans kropp flygs till Jakarta.

Källa: Reuters (Reporting by Muklis Ali and Tyagita Silka; Additional reporting by Olivia Rondonuwu in JAKARTA, Kevin Lim in SINGAPORE and James Grubel in CANBERRA; Writing by Ed Davies; Editing by Paul Tait)

10 - UNDP stöder förvaltningen i Östtimor på ett praktiskt sätt

Kort efter klockan sju på morgonen sjuder Hali Laram-marknaden i Dili, huvudstad i Östtimor en liten ö-nation i Sydostasien, av aktivitet. Temperaturen är redan 37 grader Celsius och fuktigheten närmar sig 100%. Kunder handlar färsk frukt och grönsaker, liksom ris, bönor och andra grundläggande hushållsprodukter. Livet är på väg till normala gängor efter en tids social oro, bland annat bränder, plundring och ett mordförsök på president José Ramos-Horta och premiärminister Xanana Gusmão.

Men Fernanda Borges vandrar inte med en kunds ögon genom marknaden, utan med ansvaret hos en förtroendevald. Hon är parlamentsledamot och kommer regelbundet till platser som Hali Laram för att få en gräsrots känsla för behoven hos befolkningen. På marknaden möter hon människor som Domingas Soares, en av de lokala försäljarna: "Jag är 28 år gammal och har en familj på 15 personer. Jag är orolig över de sanitära förhållandena på marknaden, särsilt nu under regntiden." Fernanda Borges lyssnar omsorgsfullt tills sin valmanskår och påpekar: "De dåliga hygeniska förhållandena på marknaden skrämmer kunder och också att många försäljare sover här. Vi måste prioritera hälsa, utbildning och skapandet av arbeten."

Men för att förverkliga prioriteringarna krävs en noggrann diskussion av budgeten i parlamentet. Den här processen innefattar offentliga förhör liksom ett omfattande arbete i de nio parlamentskommittéerna. För att främja effektiv, demokratisk förvaltning i Östtimor har UNDP skapat ett projekt för att stödja parlamentet. Det här initiativet finansieras med 6,5 miljoner USD av Australien, Norge och Sverige för att främja parlamentsledamöternas och sekretariatens kapacitetsuppbyggnad. Utöver detta tillhandahåller UNDP högt kvalificerade rådgivare som hjälper parlamentsledamöterna i deras tekniska arbete. Enligt Apolinar Veloz, UNDP-rådgivare för budgetkontroll: "Arbetet med budgeten är avgörande för att bibehålla välfärdsjämlikhet mellan generationer av timoreser."

Grundarbetet med samhällsdeltagande tillåter parlamentet att rösta för en konsekvent budget, som sedan förverkligas av regeringen genom leveransen av varor och tjänster till befolkningen. Det här praktiska tillvägagångssättet stöds av UNDP och omfattar också noggrannt arbete i parlamentskommittéerna. Parlamentsledamoten Pedro Mártires da Costa, ordförande i en av dem säger: "Kommittéernas arbete är avgörande för att analysera de tekniska frågorna hos förslag och att ta med synpunkter från medborgarna vid parlamentets överläggningar liksom att övervaka regeringens åtgärder."

Under tiden kämpar sega timoreser som Domingas sin dagliga kamp för överlevnad. Medan vanliga människor som hon kanske inte till fullo förstår detaljerna i ekonomiska modeller och partikoalitioner sätter de sitt hopp till att Östtimors parlament kommer att vara i stånd att spela sin viktiga roll i världens nyaste demokrati.

10 - Världsbankens "felaktiga råd" lämnade silosarna tomma i fattiga länder

Utdrag: Världsbanken har "hela tiden gett felaktiga råd", sade José Ramos-Horta, Östtimors president och mottagare av Nobels fredspris. "Det är deras råd - att köpa utifrån är billigare än att producera - som har resulterat i det här", sade han

2000, som ett villkor för ett jordbrukslån på 6,8 miljoner dollar i Östtimor, krävde banken att offentligt finansierade centraler för jordbruksservice skulle privatiseras och nekade pengar till en offentlig sädessilo och ett slakthus enligt Tim Anderson, föreläsare i politisk ekonomi vid Sydneys universitet. Han har skrivit flera rapporter om Östtimors utveckling.

Den avvisade också förslag att regeringen skulle tillhandahålla forskning och rådgivning till bönderna och förse dem med utsäde och gödsel därför att "sådan inblandning av det offentliga inte har visat sig framgångsrik annorstädes", enligt en Världsbanksrapport det året.

Dec. 10 (Bloomberg) -- Inside and out, the rusted towers of El Salvador’s biggest grain silo show how the World Bank helped push developing countries into the global food crisis.

Inside, the silo, which once held thousands of tons of beans and cereals, is now empty. It was abandoned in 1991, after the bank told Salvadoran leaders to privatize grain storage, import staples such as corn and rice, and export crops including cocoa, coffee and palm oil.

Outside, where Rosa Maria Chavez’s food stand is propped against a tower wall, price increases for basic grains this year whittled business down to 16 customers a day from 80.

About 40 million people joined the ranks of the undernourished this year, bringing the estimate of the world’s hungry to 963 million of its 6.8 billion people, the Rome-based United Nations Food and Agriculture Organization said yesterday. The growth didn’t come just from natural causes. A manmade recipe for famine included corrupt governments and companies that profited on misery. Another ingredient: The World Bank’s free- market policies, which over almost three decades brought poor nations like El Salvador into global grain markets, where prices surged.

The World Bank made one basic blunder, which is to think that markets would solve problems of such severe circumstances,” said Jeffrey Sachs, director of the Earth Institute at Columbia University and a special adviser to UN Secretary-General Ban Ki- moon. “But history has shown you need to help people to get above the survival threshold before the markets can start functioning.”

Created in 1944, the Washington-based World Bank Group spent much of its first 35 years dispensing low-interest loans, grants and development advice to poor countries with an eye toward promoting self-reliance. In 1980, the bank’s executives began attaching conditions to loans that required “structural adjustments” in the recipients’ national economies. The mandates were designed to have poor countries cut import tariffs, reduce government’s role in enterprises such as agriculture and promote cultivation of export crops to attract foreign currency.

The philosophy, which came to be known as “The Washington Consensus,” was based in part on assumptions that importing basic grains would be inexpensive and that farmers in developing nations could earn more producing exports. Food prices had fallen for years and few economists thought that would change, said Mark Cackler, manager of the bank’s Agriculture and Rural Development Department in Washington.

In 2007 and the first half of 2008, an index of more than 60 food commodity prices compiled by the FAO rose 82 percent. While costs have since eased, they were 20 percent higher on Nov. 1 than at the end of 2006.

The increases hit hard in countries such as El Salvador, which had adopted the principles of the Washington Consensus in return for loans. El Salvador’s Central Reserve Bank said the total amount of the lending was “not available.” The Agriculture Ministry did provide this measure of their effects: The country was a net exporter of rice 20 years ago; now it imports 75 to 80 percent of what it consumes.

The World Bank has “given consistently wrong advice,” said Jose Ramos-Horta, the president of East Timor in Asia and the 1996 Nobel Peace Prize winner.

It is their advice -- that buying externally is cheaper than producing -- that has resulted in this,” he said.

Current and former World Bank officials say small countries hurt their own agriculture industries by suppressing prices, taxing farms, inflating exchange rates and favoring urban development. They reject the assertion that structural adjustment loans hurt developing nations’ self-sufficiency.

The premise that this crisis was caused by these policies is something that we don’t agree with,” said World Bank spokeswoman Geetanjali Chopra. “This crisis was caused by much more than underinvestment in agriculture.”

Still, in nations such as Honduras and Ghana, imports of basic grains climbed after governments eliminated agricultural subsidies, sold off grain stores or decreased tariffs to get World Bank loans in the 1990s, according to data from the UN’s FAO.

In Honduras, 23,000 rice farmers went out of business, and employment from rice fell to 11,200 people from 150,000 after the government trimmed import duties, according to the human rights group Oxfam International. Honduran farms now supply 17 percent of the domestic demand for rice, down from 90 percent before the tariffs changed.

In Ghana, the World Bank required a tariff reduction on rice to 20 percent from 100 percent. Imports tripled, said Raj Patel, a scholar at the Center for African Studies at the University of California at Berkeley.

The free-market policies were a sharp turn from the bank’s earlier efforts -- led by former bank President Robert McNamara - - to develop poor countries’ domestic agriculture and self- reliance, said Uma Lele, a World Bank economist from 1971 to 1991 and 1995 to 2005.

McNamara, who oversaw the escalation of the U.S. war in Vietnam as defense secretary under presidents John F. Kennedy and Lyndon Johnson before joining the bank in 1968, shifted his views. He introduced the structural adjustment concept in 1979, in a speech in Manila urging rich nations to open their markets to imports from poor countries.

Developing countries will need to carry out structural adjustments favoring their export sector,” he said in the speech. McNamara, 92, declined to comment for this story.

World Bank officials were frustrated that their investment in agriculture through the 1970s wasn’t paying off, especially in Africa, said Pierre Landell-Mills, a bank economist at the time.

There were state marketing organizations that were a complete nightmare of mismanagement and corruption,” said Landell-Mills, 69, now a principal at the Policy Practice, a public policy consulting group in Brighton, England, in a June interview. “There were unsustainable subsidies.”

The “preferred solution,” he said, was to dismantle the marketing boards, shrink governments and remove barriers to entrepreneurship. McNamara in 1980 approved the first three structural adjustment loans. By 1985, they made up more than 25 percent of the World Bank’s total lending, according to Kyle Peters, its country services director.

Free-market principles were on the rise in the U.S. and the U.K., the bank’s major funders. Margaret Thatcher had become British prime minister in 1979 with promises of privatizing state-owned enterprises. Ronald Reagan was elected U.S. president in 1980, pledging to cut taxes and government programs.

Reagan appointed Alden “Tom” Clausen, a former chief executive officer of Bank America Corp., to succeed McNamara in 1981. The new bank president was convinced “that you could fight poverty better and more efficiently and more quickly if you get the policies of a country right,” Clausen said in an interview.

As the bank’s philosophy evolved, so did its staff. Clausen hired Anne Krueger, an economist known for her advocacy of “getting prices right” by removing government controls, as vice president for economics and research in 1982. She “reshuffled the central economics staff,” wrote Devesh Kapur, in the bank’s official history, “The World Bank: Its First Half Century.”

Of course the direction of research had changed,” Krueger, 74, said in an interview on Aug. 25. She acknowledged that some economists left because they didn’t agree with the bank’s focus. “Research moved away from big planning models with unreasonable incentives and swung toward things that were much more conducive to agriculture.”

Krueger led a five-volume study that concluded developing countries were hurting their own agriculture with tax and exchange rate policies. She said the bank’s free-trade principles boosted output and growth.

These were largely dysfunctional systems,” she said. “It made sense to reduce tariffs so that countries could produce the goods that they were most efficient at.”

After leaving the bank in 1986, Krueger became first deputy managing director of the International Monetary Fund, which makes loans to help countries correct balance of payment problems and promotes economic policies.

As structural adjustment loans grew, the portion of the World Bank’s lending devoted to agriculture fell, to about 8 percent in 2000 from 30 percent in 1980. Last year, farm-related loans made up 12 percent of the bank’s $24.7 billion portfolio.

One of the reasons we have problems today is because of the cuts in agriculture,” said Montague Yudelman, 86, who was director of the World Bank’s agriculture department under McNamara. “If they’d made a continuously high level of investment, we’d have been in much better shape.”

By the late 1980s critics began saying the bank, along with the IMF, was fostering poverty and dependence. UNICEF, the United Nations Children’s Fund, in 1987 published a two-volume study titled, “Adjustment With a Human Face.” It concluded that some of the bank’s programs led to increases in malnutrition and disease in poor nations and urged new strategies to protect the most vulnerable people.

In 1995, just 30 days into his tenure as bank president, James Wolfensohn promised changes.

During a meeting with representatives of 12 non-profit organizations, Wolfensohn heard their argument that 15 years of adjustment lending had wiped out small farmers in countries from Africa, Latin America and Asia, damaging their ability to feed people. Some called for the bank to be disbanded.

What I’m looking for is a different way of doing business in the future,” Wolfensohn, a former Australian Olympic fencer and New York banker, told them. Wolfensohn, 75, who left the World Bank in 2005, declined to be interviewed for this story.

In 2000, as a condition for a $6.8 million agriculture loan in East Timor, the bank demanded that publicly funded agricultural service centers be privatized and rejected money for a public grain silo and slaughterhouse, according to Tim Anderson, a political economy lecturer at the University of Sydney. He has written several papers on East Timor’s development.

It also turned down proposals for the government to provide research and advice to farmers and to supply seeds and fertilizer because, “such public sector involvement has not proved successful elsewhere,” according to a World Bank mission report that year.

At the time, there was already evidence that private entrepreneurs weren’t serving so-called smallholders, who the bank says make up 60 percent of the world’s 2.5 billion farm households.

A 1998 study by Michael L. Morris, then a senior economist and project coordinator with the International Maize and Wheat Improvement Center in El Batan, Mexico, found that private seed companies in Africa focused on supplying large commercial operations and “often ignored small-scale, subsistence-oriented farmers located in remote areas.” Morris, 53, is now the World Bank’s lead agriculture economist for the Africa region.

In its 2008 World Development Report, the bank acknowledged that limiting governments’ participation in agriculture had hurt small farmers -- citing Morris’s 10-year-old study as part of the evidence.

The expectation was that removing the state would free the market for private actors to take over these functions -- reducing their costs, improving their quality, and eliminating their regressive bias. Too often, that didn’t happen,” the bank said in the report.

In 2000, Wolfensohn defended the bank to critics. During a meeting at Prague Castle that year, he told an invited crowd of 300 activists, bankers and government officials: “You should not regard us as a black and evil force. Maybe we’ve gotten things wrong. I’m sure we have in many cases.”

The next year, several non-profit groups that had worked with the bank to study its loan conditions released a report saying that the policies “have undermined the viability of small farms, weakened food security and damaged the natural environment.”

In response to the criticism from the Structural Adjustment Participatory Review International Network, the bank issued its own analysis that listed successes as well as missteps. It concluded that the required changes in agriculture were too much, too soon.

The lessons for future policies are that agricultural adjustments are complex and require a sequence of modest steps,” the bank said in the report.

In August 2004, James Adams, the World Bank’s head of operations policy, declared the end of structural adjustments.

We have abandoned the prescriptive character of the old policy,” Adams said in a statement. At the same time, he said, the underpinnings of the Washington Consensus “remain important themes of economic policy.”

The next year, the bank demanded that Niger privatize its irrigation systems, according to a 2007 report by Eurodad, a Brussels-based coalition of 56 non-profit groups. The requirement “has seriously damaging effects on poor farmers’ access to a precious and scarce resource,” said the report, based on an analysis of the bank’s databases. In all, the group found economic policy conditions were attached to 71 percent of loans and grants.

The World Bank in May pledged $1.2 billion for a Global Food Response Program that’s designed to speed money to the neediest countries without the usual red tape. As of last month the Bank approved $364 million for 25 countries and $541 million more is designated for 10 others.

Current Bank President Robert Zoellick, a former U.S. trade representative, has promised to double agriculture spending while touting free trade as a solution to rising food prices. Zoellick, 55, declined to be interviewed.

Poor countries remained skeptical of open markets during the latest round of World Trade talks in Geneva, in July. They insisted that they be allowed to raise tariffs to protect domestic agriculture, stalling the negotiations.

El Salvador, meanwhile, has invested about $240 million in agriculture since 2004. It now gives farmers a $30 bag of the seed of their choice and a $30 sack of fertilizer.

The World Bank had a very short-term vision; it couldn’t have been more wrong,” said Mario Salaverria, El Salvador’s agriculture minister, as he inspected corn in Sonsonate province, about 50 kilometers (31 miles) west of San Salvador.

His country must regain self-sufficiency, he said. “We can stop using our cars because of price increases, but we can’t stop eating.”

To contact the reporters on this story: Alison Fitzgerald in Washington at Afitzgerald2@bloomberg.net ; Helen Murphy in Bogota at hmurphy1@bloomberg.net.

09 - Taur Matan Ruak och Roque Rodrigues misstänkta

Chefen för Falintil-FDTL:s (Östtimors försvarsstyrkor) stabshögkvarter, Taur Matan Ruak, och tidigare försvarsministern, Roque Rodrigues, är misstänkta för att ha lämnat ut vapen 2006, sade idag i Dili en av försvarsadvokaterna. Taur Matan Ruak kommer att höras på onsdag morgon i riksåklagarens kontor och Roque Rodrigues på eftermiddagen.

"Taur Matan Ruak och Roque Rodrigues är anklagade i samma process för att ha lämnat över vapen till civila 2006", sade en av advokaterna delaktig i försvaret av flera militärer i samma fall.

Brigadgeneral Taur Matan Ruak och Roque Rodrigues, nu rådgivare till republikens president, ska inställa sig på riksåklagarens (PGR) kontor.

Tidigare i höst förhörde riksåklagaren överstarna Lere Anan Timor och Falur Rate Laek samt major Mau Buti.

Orsaken till förfarandet är F-FDTL:s utdelning av vapen till civila den 24 maj 2006.

Utdelningen skedde efter fyra veckor av instabilitet utlöst av de så kallade petitionärerna i F-FDTL med början den 28 april.

Den nationella polisens (PNTL) sammanbrott, major Alfredo Reinados, befälhavare för militärpolisen, desertering, existensen av Vincent Conceptions ("Rail") grupp beväpnad av den dåvarande inrikesministern Rogerio Lobato och incidenter som attacken mot Taur Matan Ruak residens analyserades av Förenta Nationernas oberoende specialkommission för utredningen (CEII).

CEII, som avgav sin slutrapport i oktober 2006, drog slutsatsen att "den civila delen, försvarsministern och befälhavaren för försvarsstyrkorna agerade utan laglig grund och skapade en situation av betydande potentiell fara".

"Den 17 maj skrev brigadgeneral Taur Matan Ruak till premiärministern (Mari Alkatiri) och begärde en kontroll av F-FDTL:s vapenförråd som svar på anklagelser att civila hade sett gå omkring med F-FDTL-vapen", står det i CEII:s rapport.

"De bevis som föreligger kommissionen visar att F-FDTL började beväpna civila den 24 maj 2006. Det gjorde på order av brigadgeneral Matan Ruak och med försvarsministerns vetskap", står det i dokumentet.

[Översättningen är gjord från en maskinöversättning av Google till engelska från det portugisiska originalet. Tommy Pollák]

08 - Aktivister kritiserar föreslagen Obama-utnämning inom säkerhetssektorn

Den nyvalde presidenten Barack Obama förväntas utse den pensionerade amiralen Dennis C Blair till chef för den nationella underrättelsetjänsten (National Intelligence).

Den omstridda utnämningen har fått en del applåder men mötts med avsky av aktivistgrupper. En av dessa, East Timor and Indonesia Action Network (ETAN - Aktionsnätverk för Östtimor och Indonesien), har vädjat till den nya administrationen att inte utse amiral Blair med hänvisning till hans år som befälhavare för Stilla Havskommandot, då han enligt ETAN aktivt arbetade för att återuppta militärhjälp till och fördjupa banden med Indonesiens militär trots dennas pågående brott mot mänskliga rättigheter i Östtimor och ständiga historia av straffrihet.

Programledare: Sen Lam
Talare: John M Miller, nationell samordnare för East Timor and Indonesia Action Network

08 - Zacarias da Costa vald till ordförande för PSD

Dili. Zacarias Albano da Costa är den nye ledaren för det timoresiska socialdemokratiska partiet (PSD) efter att ha vunnit omröstningen bland delegaterna vid kongressen i söndags kväll i Dili.

Den nuvarande timoresiske utrikesministern fick 692 röster vi PSD:s kongress jämfört med 643 för den andre ledande kandidaten, Fernando Gusmao, ledare för partiets parlamentsgrupp.

Zacarias Albano da Costa efterträder som ordförande partiets grundare Mario Viegas Carrascalao, tidigare guvernör i territoriet under den indonesiska ockupationen.

PSD:s nye ordförande vill "först, fortsätta Mario Viegas Carrascalao arv", sade han till Lusa, när han tillkännagav sin kandidatur till partiets ledarval.

Zacarias Albano da Costa vill också att PSD "ska vara ett parti med gräsrotsstöd och inte bara bestå av en grupp i den nationella ledningen".

PSD, som vann sex platser i parlamentent vid valen 2007, ingår i alliansen för parlamentsmajoritet (Alliance for Parliamentary Majority - AMP), som också omfattar den nationella kongressen för återuppbyggnad av Östtimor (National Congress for Reconstruction of East Timor - CNRT), den timoresiska socialdemokratiska föreningen (Timorese Social Democratic Association - ASDT) och det demokratiska partiet (Democratic Party - DP).

Zacarias Albano da Costa kommer efter segern på PSD-kongressen att bli AMP:s näste ordförande, eftersom detta roterar.

Utöver Zacarias Albano da Costa har PSD två till ministrar i den fjärde konstitutionella regeringen, justitieminister Lucia Lobato och ekonomi- och utvecklingsminister John Goncalves.

[Översättningen är gjorde från en maskinöversättning till engelska av Google från det portugisiska originalet. Tommy Pollák]

04 - Ilska i Östtimor över behandling av domare

I Östtimor uttalar ideella organisationer och oppositionen oro över ett regeringsbeslut att inte förnya en utländsk domares, som fattat en serie av beslut mot ledarskapet, kontrakt. Kritiker säger att beslutet att inte förnya domare Ivo Nelson Rosas kontrakt är odemokratiskt och skickar ett farlgit meddelande till Östtimors rättsväsende och vanliga medborgare.

Presentatör: Stephanie March
Talare: Dionisio Babo Soares, magistratens talesman och CNRT:s generalsekreterare, Adino Nunes, demokrati och förvaltningsfrågor, Lao Hamutuk.

03 - Portugal, Indonesien och Australien förbereder toppmöte om Timor

Portugal vill i maj 2009 hålla ett toppmöte om Östtimor med Australien coh Indonesien, sade Portugals statssekreterare för utrikes affärere och samarbete.

Per telefon från Dili, där han är på ett arbetsbesök till fredag, sade Joao Gomes Cravinho att om tre månader, således i februari, kommer toppdiplomater från Portugal, Östtimor, Australien och Indonesien att förbereda toppmötets dagordning.

Temat är Östtimors utveckling tillade han och påpekade att idén presenterades av den portugisiske presidenten Aníbal Cavaco Silva och den australiske premiärministern Kevin Rudd under FN:s generalförsamling i september.

Toppmötet, som fortfarande kanske kan komma att också omfatta Brasilien, har mål som redan granskats av Joao Gomes Cravinho tillsammans med Östtimors president José Ramos-Horta, som välkomnade initiativet, vid ett möte i Dili idag.

Gomes Cravinho började idag ett arbetsmöte med politiker och utvecklingshjälpare i samband med starten av ett utvecklingsprojekt i distrikten Ermera och Liquica stött av det pprtugisiska institutet för utvecklingsbistånd (IPAD), som också har medfinansierng från Spanien och Tyskland.

Programmet Mos Bele - kluster av portugisiska samarbetsprojekt i Östtimor, sade Gomes Cravinho, har fyra nyckelkomponenter och ska integrera olika projekt inom jordbruk, ekonomi, hälsovård och utbildning för vilket en miljon euro avsatts.

Den portugisiske ledaren träffade idag också Östtimors premiärminister Xanana Gusmão, som förra veckan gjorde ett officiellt besök i Portugal, och diskuterade med honom särskilda projekt för Portugals ökade engagemang i Östtimor.

Enligt Gomes Cravinho kan Lissabon öka antalet lärare i Östtimor, som nu är runt 150 - 120 i grundskolorna och 30 på gymnasiet - , samtidigt som man skapar en grupp för att tillsammans föra ut projektet Magalhaes Timorese till skolorna.

Dessutom, tillade han, har Lissabon och Dili kommit överens om att återuppta förhandlingar om en överenskommelse att undvika dubbelbeskattning, som har varit avbrutna i omkring ett och ett halvt år, på grund av den lilla efterfrågan på portugisiska entrepenörer i Östtimor.

Den överenskommelsen tillsammans med fyra slags krediter som ska ges av Caixa Geral de Depositos (CGD), det första upp till 15 miljoner, kommer att skapa förutsättningar för portugisiska enterpenörers investeringar i Östtimorese.

Idag deltar Joao Gomes Cravinho i öppnandet av den första hälsovårdskonferensen i Östtimor, som stöds av IPAD och Calouste Gulbenkian Foundation, i Dili och kommer att möta Fretilins (opposition) ledare Mari Alkatiri och Dilis biskop Alberto Ricardo.

03 - 13:e månadslön för statstjänstemän

I sitt pressmeddelande från ministerrådets möte den 3 december 2008 skriver sekretariatet att bland andra beslut så beslutades att statstjänsetmännen ska få en extra månadslön för att socialt förbättra deras liv.

Källa: Pressmeddelande från ministerrådets sekretariat [Sammanfattat av Tommy Pollák/Östtimorkommittén]

November

27 - Fattigdomen har "ökat betydligt" mellan 2001 och 2007 säger Världsbanken

Dili. Fattigdomen "ökade betydligt" i Östtimor mellan 2001 och 2007 enligt en rapport, som offentliggjordes i Dili av världsbanken och landets finansministerium.

Rapporten säger också att under dessa sex år så "stagnerade icke-oljesektorn".

Rapporten med rubriken Fattigdom i ett ungt land drar slutsatsen att hälften av Timors befolkning är fattig, lever på mindre än motsvarigheten till 0,80 USD per dag, och en tredjedel av dessa fattiga lever i "extremt fattiga" förhållanden.

Dokumentet grundar sig på Timor Leste Standard of Living Study (TLSLS) avslutad i januari 2008 och genomförd av det nationella statistiska direktoratet med stöd av världsbanken.

Fattigdom, som påverkar 49,9 % av befolkningen, ökade från 39,3 % 2001 enligt den första TLSLS.

Rapporten visar att Östtimors bruttonationalprodukt (BNP) har "stagnerat" och att "denna minskning inte är förvånande och är i enlighet med stagnationen av icke-oljesektorn under samma period" från 2001 till 2007.

I per capita-termer föll den "verkliga" icke-olje-BNP:n med 12 % under perioden "trots att inkomsten har ökat en hel del och det har varit en ökning av bruttonationalinkomsten".

Utfrågningen av 4.447 familjer började i april 2006, men måste stoppas några veckor senare på grund av en politisk och militär kris.

Arbetet återupptogs i januari 2007 och utfördes utan avbrott fram till början av detta år.

27 - Recension av den mest användbara Östtimorboken

Juan Federer, en latinamerikansk diplomat som i många år har arbetat tillsammans med José Ramos-Horta, har skrivit boken The UN in East Timor: building Timor Leste, a fragile state, . Nu har en annan Östtimorkännare, Clinton Fernandes, skrivit en essä (recension) om boken för Dissent magazine, nr 27, våren 2008.

Om Du trots det inte vill läsa boken, så läs åtminstone essän (på engelska) här nedan.

25 - Publicering och överklagande av röstlängder till den 28 november

Alla registreade väljares uppgifter finns nu att kontrollera i suco-kontor över hela Östtimor. Nu har alla röstberätttigade i Timor tillfälle att kontrollera huruvida deras uppgifter registrerats rätt av STAE. Det är ett viktigt steg i valproceduren eftersom de röstberättigade kanske inte får rösta i de kommande lokalvalen om uppgifterna i valllokalerna, till exempel antalet röstkort, inte motsvarar legitimationen hos den röstande.

De lokala valen av suco- och aldeia- ledare väntas äga rum 2009. Som i alla steg av valproceduren övervakar den nationella valkommissionen (National Commission for Elections - CNE) detta steg också genom att granska röstberättigades klagomål och kommissionärernas resor till distrikten för att övervaka processen.

24 - Ministerrådets möte den 24 november 2008

Vid ministerrådets möte i Dili idag antogs ett förslag till statsbudget för 2009. Det kommer att föreläggas parlamentet för godkännande.

Budgetens syfte är att dels påskynda den nationella återuppbyggnaden av infrastrukturen och dels tillåta utveckling av ekonomin, skapandet av arbeten och fattigdomsreduktion.

De totala inkomsterna 2009 - olja, icke-olja, utvecklingspartners hjälp och andra inkomster - uppgår till 1.344 miljoner USD.

Summan av budgetavsättningarna för statsbudgeten är 680 miljoner dollar, vilket motsvarar uppskattningen av de totala utgifterna. Inkomsterna från icke-olja uppskattas till 91 miljoner USD, så att budgetunderskottet uppgår till 589 miljoner USD, vilket kommer att täckas med medel ur petroleumfonden.

I enlighet med lagen om petroleumfonden är fondens avkastning (Sustainable Income) tre (3) % av oljetillgångarna per år. För budgeten 2009 uppskattar vi att avkastningen kommer att bli 407 miljoner USD, varför regeringens uttag ur fonden kommer att överstiga avkastningen (Sustainable Income) med 182 miljoner USD.

Budgeten för budgetåret 2009 säkrar kontinuiteten i det arbete som startats av den fjärde konstitutionella regeringen. Man ska hålla i minnet att regeringsinitiativen 2008 kallades "2008 - reformåret" och grundades på fyra huvudinslag:

Fortsättningen av dessa reformer 2009 är en del av statsbudgeten. Regeringen anser att den fortsatta reformen av den offentliga sektorn är avgörande för landets framgång och ekonomiska tillväxt.

Källa: Pressmeddelande från ministerrådets sekretariat [Sammanfattat av Tommy Pollák/Östtimorkommittén]

24 - Avvisande av domstolsbeslut hotar principerna om laglydighet och demokrati

Dili. The Association for Law, Human Rights and Justice (HAK) anser att polemiken som en del av landets ledare fört offentligt efter appellationsdomstolens utslag huruvida den ekonomiska stabiliseringsfonden, som är en del av 2008-års budgetjustering, bryter mot konstitutionen eller inte, inte bidrar till utveckling av laglydnad och demokrati. De skapar en förebild och främjar attityden att människor inte behöver respektera lagen och de glorifierar makten.

Enligt José Luis de Oliveira, direktör för HAK Association, "kommentarer från premiärminister Xanana Gusmão förmedlar en negativ till allmänheten i Östtimor och internationellt. Gusmão, som sade att han inte skulle följa domstolens utslag, är ett dåligt föredöme för folket genom att inte respektera domstolens suveränitet, särskilt pricipen om laglydnad som den regleras i artikel 1 i den Demokratiska Republiken Östtimors (RDTL) konstitution".

Enligt HAK:s syn är respekten för lagar och domstolsutslag grundläggande principeri en modern demokratisk stat. Makten kommer från folket (demokrati) och de vid makten måste följa lagen och får inte regera med våld enligt sina egna önskemål. Den tiden är förbi! Förut så upptäckte våra ledare sin makt och regerade enligt sin förmåga, det är inte längre godtagbart. En del länder, såsom England, Japan, Thailand och Nederländerna, är fortfarande monarkier i vilka kungar och drottningar är ledare. Men dessa kungar och drottningar har inte längre absolut makt. De utövar sin makt enligt konstitutionen och följer domstolens beslut. Så det är verkligen ironiskt att Östtimor, som utropade sig till republik, har ledare med attityden eller mentaliteten hos gamla tiders kungar.

Ingen förnekar premiärministerns deltagande i folkets lidande. Men behovet att utveckla program som tar iut med folkets lidande rättfärdigar inte offret av de viktiga principer som garanterar en minskning av folkets lidande nu och i framtiden. "Föreställer er bara! Om människor inte respekterar lagen eller domstolsutslagen nu, så har AMP-regeringens löfte att bekämpa korruption inget värde (det betyder inte något), därför att AMP-regeringen själv kommer att ha försvagat de organ som har rätten att stoppa korruption", sade José Luis.

Domstolen är det enda organ som kan döma i korruptionsfall, inte kommissionen mot korruption. Det finns olika slags korruption från det enkla att ta statliga medel för privata ändamål, manipulation av fakta för att få förmåner från allmänna tillgångar, inköp i strid med godkända regler till sofistikerade handlingar som skapandet av lagar i motsats till konstitutionen till förmån för privata juridiska enheter. Sådana som beslutet att upprätta ESF i strid med konstitutionen och den redan existerande oljefondslagen. Risken att det stora penningbeloppet (250 miljoner USD) inte kommer befolkningen till godo utan går till firmor med "privilegiet" att importera varor. Det är uppenbara fakta att när 2008 lider mot sitt slut priserna på varor fortfarande är höga. Frågan återstår, för vad gavs pengarna ut och varför har allmänheten ännu inte fått något för dem? Pengarna från ESF ska stabilisera vems ekonomi, folkets eller företagens? Och vilka företag fick pengar?

Vi har upplevt sofistikerad korruption, eller som de säger i Indonesien "korrumperade politik" (korruption med ursprung i politiska beslut) två gånger i Östtimor. Första gången när det förra parlamentet lagstiftade om livstidspensioner för tidigare medlemmar av pralamentet och tidigare ministrar. Därför att denna lag ger särskilda förmåner till en grupp människor, som arbetade utan någon särskild insats i bara fem år, får dessa och deras familjer förmåner ur statliga resurser under resten av sina liv.

José Luis konstaerade också att de nuvarande politiska ledarna är förvånade över pengarna från landest olja och följaktligen utvecklar godtyckliga utgiftsprinciper som inte följer lagens riktlinjer och inte tar hänsyn till framtiden, såsom ESF, köper många bilar, ger ut pengar dagligen utan att uträtta något arbete. De politiska ledarna har kanske glömt att det kommer en tid när oljan tar slut, och samtidigt ökar befolkningen.

Även om José Luis de Oliveira i första hand intresserar sig för de attityder som brister i respekt för domstolens utslag, så är det inte första gången det har hänt. Ledarena har brutit mot konstitutionen och bortsett från domstolsutslag många gånger. Till exemepel så lade sig för flera år sedan en del av de högsta ledarna i verkställandet när domstolens kammare för allvarliga brott (Serious Crimes Panel) beordrade en arrestering av den tidigare generalen Wiranto, som misstänkt för allvarliga brott 1999. Följaktligen har mandatet i artikel 160 i RDTL:s konstitution, som säger att allvarliga brott mot mänskligheten ska behandlas antingen av en nationell eller en internationell domstol, inte följts av Östtimors ledare; tvärtom så upprättade kommissionen för sanning och vänskap med avsikt att ge amnesti åt de viktigaste anstiftarna av de allvarliga brotten 1999. "Sådant uppträdande kan skapa dåliga föredomen eller en 'kultur' i landet liksom motsäga statens mål som det anges i artikel 6 i konstitutionen", enligt José Luis.

José Luis inser att uppträdande, som inte är i överensstämmelse med lagen eller domstolsbeslut, inte är begränsat till ledarna för den nuvarande regeringen utan också gjorde av den förra regeringen. "2002 när Dilis distriktsdomstol avgjorde ett fall mot regeringen i vilket tullen hade konfiskerat cigaretter och beordrat den att kompensera ägaren, visade den dåvarande premiärministern Mari Alkatiri en attityd att inte respektera domstolsutslaget. Vid den tiden sade Alkatiri att domstolens beslut var meningslöst", berättar José Luis.

I verkligheten, enligt José Luis, står demokrati och principen om laglydighet inför en stor utmaning även om det bara beror på att våra ledare fortfarande är i övergången från den gamla mentaliteten till de nya värdena hyllade av vår konstitution. "Vår konstitution är modern, men de som ska genomföra den släpar efter", sade José Luis.

José Luis hoppas att folket kommer att fortsätta att vara på sin vakt och ta dessa erfarenheter med gott samvete och fortsätta sina ansträngningar att sätta stopp för sådant negativt uppträdande som har negativa konsekvenser för vårt folk och kommande generationer. "Om principerna om lag och demokrati inte genomförs, så kommer följderna för vårt arma folk och alla våra barn och barnbarn bli ett liv av lidande och orättvisa", sade José Luis.

Fer mer information kontakta Antonio Maria Soares hos HAK Association, mobil +670-727-1458, epost atm_soares@yahoo.com.

Källa: Jill Sternberg /Association HAK (Association for Law, Human Rights and Justice) Rua Governador Serpa Rosa T-091, Farol, Dili, Timor-Leste, tel +670-331-3323, +670-740-2774 (mobil)

22 - Som om det inte funnes någon morgondag

Östtimor har tagit på sig spenderbyxorna för att försöka köpa samhällslugn, men det skapar en egen oro. Lindsay Murdoch rapporterar från Dili.

Joni Marques kan inte tro på sin tur. "Döda alla", skrek han till sina underordnade i milisen den 25 september 1999 och gav med det signalen till massakern på nunnor och präster i ett av de mer avskyvärda brotten efter Östtimors omröstning för självständighet från Indonesien.

Syster Erminia knäföll och bad, när hon höggs med en machete. Hon kastades sedan ner i en flod och sköts två gånger. Bensin hälldes över tre av bilens passagerare och man tände på. När en sprang, sköt Marques ihjäl honom. En annan bands vid ett träd och stympades.

Den i Indonesien utbildade Marques, som hävdar att han handlade på order av en onämnd Jakarta-general, erkände sig skyldig inför en FN-tribunal 2001 och dömdes till 33 års fängelse. Men i juni blev Marques till sin förvåning benådad av presidenten och är nu förmånstagare till en exempellös utgiftsvåg från koalitionsregeringen i Dili.

När han frigavs ur fängelset, begav sig Marques till ett flyktingläger i Dili för att leva tillsammans med sin fru. Det gjorde att han blev berättigad till upp till 4.500 USD - en betalning från regeringen till familjer som samtyckte till att lämna lägren. Marques kunde inte tro på sin tur igen.

Eftersom has fru är statligt anställd, så får Marques familj gratis ris varje månad. Hon får också en månadslön som julbonus. Och nu bor Marques och hans familj hyresfritt i ett hus byggt med utländskt bistånd. Det tycks inte vara något slut på hans goda tur, särskilt jämfört med hans förgångna.

The Herald avbröt Marques eftermiddagstupplur och fann att kontrasten inte gått honom heller förbi. "Jag vill inte tala om mitt liv för att människorna skulle kunna ta ifrån mig saker", säger Marques.

Sex år efter självständigheten har Östtimors regering kastat regelboken för utvecklingsländer och använder mer av sina olje- och gaspengar som hade avsatss för framtida generationer. Sedan 2005 har har budgeten ökat med 450 % till 800 miljoner USD, huvudsakligen för skapandet av lugn.

"Vi var tvungna att föra en politik som köper oss lugn", sade premiärministern, Xanana Gusmão, nyligen i en intervju.

Merparten av de 100.000 flyktingar som tvingats från sina hem under våldet 2006 har tagit emot regeringens pengar och gått på shoppingrundor. Motorcyklar och bilar fyller gator fulla med potthål och affärerna töms på DVD:er och TV-apparater.

Regeringens generositet gäller hela landet. Männsikor som fyllt 55, de flesta har alltid bara levt i ur-hand-i-mun-fattigdom, får en pension på 20 USD per månad - unikt i de flesta utvecklingsländerna.

Varje bychefs kontor får en satellit-tv: varje by en eller två handplogar; varje polisstation en ny dator och laserskrivare. Hundratals timoresiska studenter kommer att studera i utlandet på regeringsstipendier.

Missnöjda soldater avskedade 2006 för att ha strejkat har var och en fått 8.000 USD för att fredligt återvända till sina byar. Soldater och poliser bär nya uniformer och ny utrustning. Politiker har nya laptop-datorer och bilar.

De senaste fyra månaderna har regeringen gjort av med 58 miljoner dollar för att göra ris mer överkomligt för de fattiga. Statsanställda sopar tidigare skräpfyllda gator. Det finns planer på ett femstjärningt turisthotell för 250 miljoner dollar, ett nytt parlamentshus i Dilis utkant, en shoppinggalleria i Singapore-stil och en lyxmaria.

Träd planteras, parker skapas och restauranger öppnas. Regeringen har skrivit på kontrakt till ett värde av mer än 130 miljoner USD för vägar, skolor och kliniker. Ministrar rättfärdigar uttaget ur oljefonden på mer än 4 miljarder USD skapad 2005 med att säga att timoreserna har rätt att inte leva i fattigdom, även om framtida generationers välstånd blir lidande.

Men Fretilin, det största oppositionspartiet som regerade landet till valet förra året, angriper generositeten. "Regeringen tror att allting kan lösas genom att kasta pengar på problemet", sade den tidigare premiärministern Mari Alkatiri, Fretilins generalsekreterare. "De har en oförmåga att hantera pengarna - de kastar bort dem till ingen nytta."

Alkatiri, som fastnat i en evig, ömsesidig avsky med Gusmão, en tidigare Fretilin-ledare och krigshjälte, säger: "Efter vår 24-åriga kamp för självständighet skapar de bara en kultur av beroende i en tid när regeringen borde fokusera alla sina ansträängningar på att skapa arbeten, utbilda de unga och erbjuda hälsovård och sanitära anläggningar och liknande."

16 av oppositionens parlamentsledamöter ifrågasatte utgifterna i konstitutionsdomstolen och vann, vilket ökat de politiska spänningarna i Dili. Gusmão gjorde ingen hemlighet av sin ringaktning av de portugisiska domare som avgjorde att fördubblingen av budgeten det här året var olaglig på grund av att regeringen inte hade gett parlamentet tillräckliga skäl för att göra det.

Hans regeringen ifrågasätter Fretilins tolkning av utslaget och insisterar att dess åtgärder har varit förenliga med lagen. Men om utslaget står sig, kommer regeringen att ha 390 miljoner USD mindre att använda och, ur dess synpunkt hotar det att förnya den sociala oron.

Bekymmer över utgifterna gäller också andra frågor om fiskal redlighet. Mario Carrascalao, en äldre statsman och medlem av den regerande koalitionen, säger att det sätt på vilket förvaltningen delar ut kontrakt inbjuder till korruption.

Alkatiri är mera öppen. "Det finns korruption", säger han. "Vi har fakta och kommer snart att offentliggöra dem."

Carrascalao insisterar på att få kontrollera utdelningen av kontrakt för att acceptera Gusmãos inbjudan att bli en av två vice premiärministrar. "Bruket att bara ha anbud från en källa som måste stoppa med det samma", säger han.

Mest oro finns det över det hemliga 400 miljoners-kontraktet med China Nuclear Industry 22nd Construction Company för att installera två tungoljekraftverk, som ursprungligen kommer från de tre ravinernas damm (Three Gorges dam). Analytiker säger att dessa kraftverk inte ens uppfyller kinesiska miljökrav.

La'o Hamutuk, en ideell organisation i Dili, hävdar att Östtimor saknar de resurser som krävs för att driva de uppenbarligen begagnade anläggningarna, mycket mindre säkra att de går bra och säkert.

Kritiker vill veta om bolaget fick en förmånlig behandling för att Kina ger ut tiotals miljoner dollar på att bygga Östtimors utrikesministeriums kontor och presidentplatset.

Regeringen får också kritik för att ha gett mer än en sjättedel av landets brukbara arela till ett okänt indonesiskt bolag för 100 miljoner dollar. Bolaget tänker odla sockerrör och anlägga en etanolfabrik. Produktion av etanol skulle kunna öka hotet mot jordbrukslandets livsmedelsförsörjning.

Det finns också kontroverser runt kontrakt för två kinabyggda patrullbåtar och en biodieselfabrik byggd av Enviroenergy Developments Australia. La'o Hamutuk säger att det senare projektet bryter mot en lag som förbjuder utländska bolag att köpa mark i Östtimor och förlitar sig på standarder som inte kan genomdirvas i Östtimor.

Bland Östtimors elit och utländska affärsmän i Dili håller det på att bildas en gemensam uppfattning om att Östtimor befinner sig vid ett vägskäl. Potentiellt farliga frågor är olösta. Polisstyrkan är farligt splittrad och militären illa skött, medan en sorts lugn upprätthålls av 1.500 FN-poliser och omkring 800 soldater från Australien och Nya Zeeland.

Rykten blåses upp av bristen på offenliga förklaringar till motiven och organsiationen av attackeran för sju månader sedan mot Östtimors högsta politiska ledare - Gusmão och presidenten, José Ramos-Horta, som blev skjuten av rebellsoldater med livshotande följder.

Angelita Pires, rebelledaren Alfredo Reinados Timor-födda australiska älskarinna, kvarhålls i Östtimor utan anklagelser, medan 22 av Reinados män är i fängelse i väntan på åtal.

Ramos-Horta säger att man inte ska ta civilt lugn och leende ansikten som bevis på lugnet är konsoliderat. "Lugnet är fortfarane bräckligt", säger han. Som mottagare av Nobels fredspris blev han premiärminister när oroligheterna kulminerade 2006 och han vet att roten till landets problem delvis finns i strider och förräderier under årtiondena för självständigheten 2002.

I onsdags kväll sade Ramos-Horta i sitt kontor vid stranden i Dili till en liten grupp av regeringstjänstemän, diplomater och andra gäster att tiden hade kommit för att försöka ena stridande politiska ledare, särskilt kommande ledare. Han undertecknade en överenskommelse som kommer att tillåta medlare från Centre for Humanitarian Dialogue i Genève att upprätta ett permanent sekretariat i Dili för att "underlätta informell dialog mellan landets ledare om frågor, som de anser vara av nationell betydlese".

Centret lade grunden för fred i Aceh och försökte i mer än 12 månader att diskret försöka förmedla en fredsuppgörelse med Reinado och de missnöjda tidigare soldaterna. En del diplomater i Dili är skeptiska till att organisationen ska kunna få Gusmão och Alkatiri att gräva ned stridsyxan. Tidigare försök har misslyckats att lösa deras hat, men de kan åtminstone tala med varandra både offentligt och privat, säger deras vänner.

Alkatiri säger att dialogens framgång "beror på om all är villiga att samarbeta".

Ramos-Horta vill ha Centres for Humanitarian Dialogue permanenta närvaro, säger han, därför att det skulle kunna ge idéer som skulle kunna hjälpa till att föra samman ledare, särskilt blivande ledare.

Carrascalao säger att försoning mellan bittra fiender kommer att bli svårt. "Den politiska eliten här omfattar färre än 100 personer - ett mycket litet antal. Mari Alkatiri och Xanana Gusmão måste på allvar söka en gemensam grund ... det kommer inte att fungera om de omfamnar varandra offentligt och sedan intrigerar bakom varandras rygg"

Östtimor, säger Carrascalao, måste fostra en ny generation av ledare som inte bär på det förgångnas dåliga blod. "Varje lösning måste också omfatta den katolska kyrkan, instutionen med det största förtroendet i landet."

30 minuters färd västerut från Dili längs en vindlande väg som följer kusten, avslutar Marcelino Roza en 15-timmars dag med att filtrera genom lera och sedan koka det för att få fram salt. Med hjälp av sina åtta barn behöver den 52-årige flera dagar för att samla ihop en liten hink salt, som han säljer för sex dollar.

"Jag trodde när självständigheten kom att mitt liv skulle förbättras", säger Roza. "Jag hör att andra människor får fördelar, men vi har inte fått någonting. Var snäll och säg till regeringsfolket att vara rättvisa mot oss alla. Jag kan inte tjäna tillräckligt för att försörja min familj. Livet är mycket svårt."

Lindsay Murdoch, Heralds Darwin-korrespondent, är en veteranreporter i Östtimor-frågor.

20 - Obamas Indonesienprov

Wall Street Journal fördömer ETAN:s ansträngnignar att begränsa USA:s militära hjälp till Indonesien för att stödja mänskliga rättigheter. ETAN menar att Wall Street Journal och Bush-administrationen har fel och att vi och engagerade kongressmedlemmar gör rätt i att betona rättvisa och ansvar för folken i Östtimor och Indonesien. Visa Ditt stöd för ETAN genom ett bidrag idag. Gå till http://www.etan.org/etan/donate.htm. Tack.

Så står det i ETAN:s kommentar till en artikel i dagens Wall Street Journal Aisa, som Du kan läsa här ...

Källa: John M. Miller, National Coordinator/East Timor & Indonesia Action Network (ETAN), PO Box 21873, Brooklyn, NY 11202-1873 USA, tel +1 718596-7668, mobil +1 917690-4391, http://www.etan.org

20 - Soldater i Östtimor "så länge som det behövs"

Nya Zeelands fredsbevarande soldater ska stanna i Östtimor så länge som det behövs, sade den nye försvarsministern Wayne Mapp idag.

Mapp var på flygbasen Ohakea för att lyckönska den senaste soldatkontigenten till dess sex-månaders tjänstgöring.

"Vi måste göra det som behövs. Vi drog oss tillbaka för några år sedan och vi såg hur läget försämrades.", sade Mapp på nyheterna i tv-kanalen One.

Nya Zeeland har omkring 180 personer ur försvarsmakten och 25 poliser i Östtimor som en del av en internationell fredsbevarande styrka och har deltagit i operationer i landet sedan det blev självständigt från Indonesien 1999.

Östtimors premiärminister Xanana Gusmão besökte Wellington i augusti och tackade den dåvarande premiärministern, Helen Clark, för Nya Zeelands hjälp.

20 - Nytt nummer av La'o Hamutuks bulletin

La'o Hamutuk är en av de intressantaste NGO:erna i Östtimor. Deras inlägg i debatten är alltid balanserade, faktarika och intressanta. Novembernumret av La'o Hamutuks bulletin kan Du läsa på engelska på http://www.laohamutuk.org/Bulletin/2008/Nov/bulletinv9n3.html.

18 - 152 timoresiska studerande till Filippinerna

Manila. Östtimors regering skickar 152 studerande till olika filippinska universitet och skolor för gymnasie- och universitetsstudier, tillkännagav utrikesdepartementet i tisdags.

Utrikesdepartementet citerade en rapport från Filippinernas ÖsttimorambassadörLeoncio R. Cardenas att de studerande valdes bland tusentals studenter som sökt och som klarat proven förra månaden.

Utrikesdepartementet sade att antalet skulle öka årsvis och antas nå ett tusen per år från och med 2010.

De timoresiska studenterna kommer att resa i grupper till Manila mellan december 2008 och januari 2009. Av den första gruppen kommer 131 studera på grundnivå och 21 kommer att börja forskarstudier.

Cardenas, som var hedersgäst när Östtimors undervisningsministerium tillkännagav stipendierna, sade att ett första orienterande möte hölls den 10 november.

Han sade att tillkännagivandet av namnen utgjorde en milstolpe för den filippinska utvecklingshjälpen till Östtimor av undervisning, som formaliserades genom undertecknandet av Memorandum of Agreement on Academic Cooperation under president José Ramos-Hortas statsbesök i Filippinerna i augusti 2008.

Cardenas sade att Filippinerna valts som univeristetsmål främst av finansiella släl.

"Det är billigare att skicka studenter till Filippinerna jämfört med länder som Australien, Singapore, Förenta Staterna och Europa och studenternas önskan att lära sig engelska samt religiös samhörighet.", sade han.

Tidigare förhandlingar om att skicka studerande hölls mellan den timoresiska ambassaden i Manila och kommissionen för högre utbildning.

Detta markerades av utbildningsminister Joao Freitas besök i Manila i september 2008, när han konfererade med de högsta tjänstemännen i kommissionen för högre utbildning om frågan.

15 - Mer om domstolsutslaget avseende budgeten

Som komplement till notisen den 14:e "Domstol säger budgeten inte följer konstitutionen men regeringen säger sig hålla sig till lagen" kan Du läsa ett inlägg i bloggen Return to Rai Ketak, Not so fast.

14 - Domstol säger budgeten inte följer konstitutionen men regeringen säger sig hålla sig till lagen

Fretilin och andra klagade på regeringens tilläggsbudgeten som utökade budgeten med 126 %. Appellationsdomstolen har nu kommit med sitt utslag, men regeringens syn på detta är annorlunda. Läs här först La'o Hamutuks och sedan regeringens (som egentligen är ett svar på ett pressmeddelande från Fretilin) pressmeddelanden.

Den 13 november uttalade sig tre domare i Östtimors appellationsdomstol om tilläggsbudgeten på 788 miljoner dollar, som godkänts av parlamentet och offentliggjorts den 5 augusti. Det var med anledning av att 16 parlamentsledamöter ifrågasatt den, som domstolen beslutade:

16 parlamentsledamöter från partierna Fretilin, PUN och Kota hade lämnat in stämningen den 29 augusti.

Beslutet är undertecknat av domarna Ivo Nelson de Caires Batista Rosa (tillförordnad ordförande), Cláudio Ximenes och José Luis da Goia. Även om beslutet är daterat den 27 oktober var följebrevet ursprungligen daterat den 11 november men har sedan ändrats till den 13 november. Det kommer troligen att publicera i den officiella tidningen under veckan som börjar den 17 november.

Lokala medias täckning av domstolsbeslutet har varit olika - det var en huvudrubrik i dagens Timor Post, mindre framträdande på Diarios första sida och varken nämnt i Suara Timor-Leste eller TVTL igår kväll.

Hittills har regeringstjänstemän vägrat att kommentera utslaget [Se dock nedan.] även om en del ha antytt att domstolen, huvudsakligen med portugisiska domare och med portugisisk juridisk utbildning, inte är representativ för Östtimor.

Hittills har regeringen tagit ut 300 miljoner dollar från oljefonden i år, 140 miljoner i tredje kvartalet och 80 miljoner dollar vardera i oktober och november. Även om budgeten i strid med konstitutionen tillät ett totalt uttag under 2008 av 686,8 miljoner, så begränsar domstolsbeslutet det till 391 miljoner. Det är inte klart huruvida det är tillräckligt för att tillgodose regeringens penningbehov under 2008, eftersom många budgetreserveringar kanske inte behövs.

Från och med januari till och med september 2008, hade regeringen gjort av med 218,6 miljoner dollar (inklusive 14,7 miljoner från den ekonomiska stabiliseringsfonden). Ytterligare 237,6 miljoner dollar har reserverats.

La'o Hamutuk fortsätter att bevaka frågan och kommer att skicka ut mer information och översättningar, när de blir tillgängliga.

Regeringen har alltid verkat för att upprätthålla lagen och appellationsdomstolen beslutade att alla dess åtgärder hittills varit lagliga

Så länge beslutet inte är publicerat i Journal of the Republic har regeringen ingen officiell kunskap om appellationsdomstolens beslut med anledning av stämningen av parlamentsledamöter ur Fretilins riksdagsgrupp om användningen av medel ur oljfonden för statsbudgeten 2008. Men eftersom Fretilin har utfärdat ett pressmeddelande med en förolämpande och fientlig tolkning av det juridiska beslutet är det oundvikligt att vi gör nödvändiga tillrättalägganden:

Som avslutning betonar Agio Pereira att "regeringen har alltid handlat enligt lagen och att appelationsdomstolen beslutade att alla åtgärder hittills av regeringen har varit lagliga".

Källor:

http://www.laohamutuk.org/econ/MYBU08/BudgetRuledUnconstitutional08.htm/La'o Hamutuk (The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis)
Pressmeddelande från regeringen (Agio Pereira +670 723 0011, epost agiopereira@cdm.gov.tl)

12 - 12 november: debatt om Chega!, Santa Cruz-massakern, döm förövarna nu!

Pressmeddelande från Östtimors nationella allians för en internationell tribunal (Timor-Leste National Alliance for an International Tribunal - ANTI)

Idag tänker vi alla på den stora händelse som ägde rum för 17 år sedan, tänker igen på en händelse med betydande påverkan på vår ungdom och som väckte det internationella samfundet. Vi vet att vår självständighet inte var en gåva från det invanderande landet och inte från det internationella samfundet, utan vår självständighet kom från vårt folks alla offer och offren av dem som gav sina liv för vårt lands frihet. Efter befrielsen av vårt land för åtta år sedan väntar offren för Santa Cruz-massakern fortfarande på sanning och rättvisa, de ansvariga i den invaderande indonesiska militären som begick grova brott har ännu inte ställts inför en domstol för att dömas. Ännu värre, våra ledare i Östtimor har lanserat en billig propaganda som hävdar att vi måste glömma våra gamla lidande därför att Östtimor inte längre behöver rättvisa.

Parlamentsledamöter prioriterar för närvarande debatt om inköp av lyxbilar för sin användning snarare än att visa betydelsen av Chega-rapporten. Som familjer till offren kommer vi aldrig att glömma och förblir idag sorgsna på grund av förlusten av så många älskade. Ännu sorgsnare därför att vi ännu idag inte vet var våra kära är begravda; var är kvarlevorna av dem som gav sina liv den dagen? Varför har de inte bara mist sina liv utan också deras kroppar försvunnit? På grund av detta kommer offrens familjer inte att tystna utan fortsätta att kräva att de som tog våra käras liv ska bära ansvaret för sina handlingar. Vi är självständiga men söker fortfarande sanningen och rättvisan för att tilffredsställa dem av oss som förlorade så många av sina kära. Följdaktligen kräver ANTI:

Om det inte finns rättvisa, så är försoning inte möjlig;
Om det inte finns sanning, så är demokrati inte möjligt;
Fred och utveckling kommer att förbli en illusion i vårt land om rättvisa inte finns!

Källa: Timor-Leste National Alliance for an International Tribunal (ANTI)
Secretariate National NGO Forum, Caicoli, Dili, Timor-Leste
Telefon +670-728-4602

11 - Kraft till folket

Hydro Timor lyser upp Baucau - Det första minivattenkraftverket sattes i drift i Gariuai, Östtimor, måndagen den 10 november. Den genererade elkraften distribueras till närområdet, som bland annat omfatta staden Baucau, utan avbrott dygnet runt.

Mer än 1.500 lokalanställda arbetare från 8 aldeias deltog i byggandet av anläggningen. Det här projektet var en del av samarbetet mellan det norska vatten- och energidirektoratet och Östtimors ministerium för infrastruktur.

Vatten från två källor genererar elkraft innan det flyter ut på risfälten. Projektet leddes av Kassius Klei (Östtimor) och Alf Adeler (Norge).

11 - Hercules arresterad

Jakarta. Polisen arresterade i förra veckan den ökände i Östtimor födde gängledaren [Hercules] för ett överfall, sade en tjänsteman i måndags.

Chefen för Västjakartas kriminalpolis sade att Hercules arresterades tillsammans med sju andra män misstänkta för överfallet.

[Hercules misstänks för kontakter med den döde rebelledaren Alfredo Reinado inför attackerna mot president Ramos-Horta och preimärminister Gusmão den 11 februari 2008.]

10 - Oppositionsparti hotar att bojkotta parlamentet

Lissabon. Fretilin hotade att lämna det timoresiska parlamentet vid slutet av året eftersom parlamentsmajoritetens ledamöter i samförstånd med regeringen bojkottar oppositionens förslag.

"Parlamentet har blivit ett instrument för regerigen utan att ge oppostionen en chans att ifrågasätta vissa frågor av nationellt intresse såsom vid diskussionen av statsbudgeten i år", sade Fretilins ordförande Francisco Guterres Lu'Olo till agenturen Lusa igår.

Lu'Olo anklagade medlemmar av majorietsalliansen (Alliance for Parliamentary Majority - AMP), ledd av National Congress for Reconstruction of Timor-Leste (CNRT), premiärminister Xanana Gusmão, för att "vara regeringens medbrottslingar", som har hindrat parlamentet från att utföra sina plikter avseende lagstiftning och övervakning av den verkställande makten.

"En majoritet kan stödja regeringen, men stöd till regeringen betyder inte att utfärda lagar som strider mot konstitutionen, inte att bli medbrottsling till en regeringen som agerar utom lagen. Om inte dessa förhållanden rättas till kommer vi att lämna, bojkotta parlamentet", sade han.

Fretilin, som blev största parti vid valen 2007, har 21 av de 65 platserna i östtimors parlament och anser inte den att den av Xanana Gusmão ledda regeringen är laglig.

"Om de fortsätter på samma sätt, så bestämmer vi oss kanske i morgon, kanske i övermorgon kanske om en månad, före årets slut", tillade han, men vägrade ge ett datum.

Beslutet fattades i lördags under ett möte med Fretilins centralkommitté, som ockå beslutat att organisera "fredsmarschen".

"Vi kommer att mobilisera massorna, Fretilins aktivister", sade Lu'Olo och förklarade att datum för demonstrationen beror på avslutningen av en omorganisation av partiets bas.

Mandatperioden för lokalorganisationens förtroendevalda har gått ut. Fretilin väljer nya ledare i de 13 distrikten, 65 subdistrikten och mer än 400 byarna.

Hittills har 40 % av de lokala ledarna valts och enligt Fretilins ordförande bestäms datum för marschen först när alla valen är klara.

Enligt Lu'Olo så var lördagsmötets beslut ett "politiskt svar" på den nuvarande regeringens politik.

"Det går inte bra. AMP:s regering gör praktiskt taget ingenting och det leder till dåligt styre, mörkläggning och nepotism. Därför har vi tagit detta beslut som ett politiskt svar", avslutade Lu'Olo.

[Översättningen är gjorde från en maskinöversättning till engelska av Google från det portugisiska originalet. Tommy Pollák]

10 - Viktig uppdatering: Rogerio Lobato

[Bloggen] The Dili Insider har upptäckt att Rogerio Tiago Diamantino Lobato tycks inte längre åtnjuta den frönämliga maten i Kuala Lumpur, Malaysia. Lobato har varit i Malaysia för medicinsk vård trots att han är en dömd brottsling. Medicinsk vård betald av Östtimors regering enlig uppgift.

Han har enligt rapporter skrivit in sig på ett universitet i Portugal den 5 november 2008.

The Insider har hört att Lobato nyligen skrivit in sig på universitet i Evora. Underligt att Malaysias regering tillät honom att bege sig till Portugal och att Portugal skulle ta emot en dömd brottsling, som förväntas återvända till Timor för att avtjäna återstoden av sitt straff.

Är det här det sätt på vilket Malaysia och Portugal stödjer laglydnaden i Timor?

Undrar vad den timoresiska justititeministern Lucia Lobato tycker om det ... hon är ju släkt med honom. Men å andra sidan avtjänar ingen annan sitt straff heller ... inte ens Liquicas store man Vicente "Rai Los" Conceicao - mannen som fick vapen av Lobato.

Den tidigare inrikesministern i Demokratiska Republiken Timor-Leste avgick nesligt på grund av sin roll (http://www.abc.net.au/worldtoday/content/2006/s1668457.htm) i krisen 2006 (...) och ställdes inför rätta och dömdes för vapenbrott 2007. Han tilläts lämna landet trots åtskilliga protester, när han smögs ut från Dili i ett privatplan 2007 ...

07 - Talmannen stoppar debatten om sanningskommissionens rekommendationer (pressmeddelande från Fretilin)

Talmannen i Östtimors parlament, Fernando Araujo Lasama, sköt idag för andra gången upp parlamentsdebatten om rekommendationerna i de två huvudrapporterna om kränkningar av de mänskliga rättigheterna under den indonesiska ockupationen 1975-1999. Parlamentsledamöter från Fretilin, det största partiet i parlamentet, protesterade kraftigt.

Fretilins gruppledare, Aniceto Guterres, som också var ordförande i kommissionen för sanning, mottagning och försoning (Truth, Reception and Reconciliation Commission - CAVR) samt medlem i sannings- och vänskapskommissionen (Truth and Friendship Commission - TFC), fördömde idag det andra uppskovet från parlamentets talman av debatten om rapporterna från de två historiska sanningskommissionerna.

Två resolutioner föreslagna av den parlamentariska kommittén för konstitutionsfrågor, offentlig administration och lokal förvaltning samt regeringslagar (kommitté A) skulle ha debatterats i måndags den här veckan, men sköts upp till den 10 november. Igår sköts debatten om dessa resolutionsförslag upp igen på obestämd tid av talmannen i ett möte med parlamentets gruppledare.

"Fretilin, PUN och ledaren för CNRT vill ha debatten och trycket på för det. Dessa partier har den klart största andelen platser i parlamentet. Men de fick inget stöd av talmannen eller de andra mindre partierna. Istället ville de ha en överenskommelse om de två resolutionsförslagen innan talmannen Lasama bestämmer när debatten i parlamentet ska äga rum", sade Guterres.

"Men förslaget de ville ha en överenskommelse om saknade varje erkännande eller godkännande av rekommendationerna från någon av kommissionerna som rekommenderade sökandet efter rättvisa för offren för våldet i landet mellan 1975 och 1999. Det är något som vi, som representanter för ett folk vars strävan att fortsätta sökandet efter rättvisa tydligt uttrycktes under CAVR:s och CTF:s förhandlingar, aldrig kan samtycka till. Vi kommer aldrig att gå med på envisheten med vilken resolutionen inte hänvisar till sökandet efter rättvisa för offren", sade Guterres.

"Fretilin stöder kommitténs angivna önskan att debattera de två resolutionsförslagen. Vi fördömer det sätt på vilket talmannen och en liten grupp parlamentsledamöter försöker att kväva en öppen och demokratisk debatt i vår folkförsamling genom överenskommelser i dolda kabinett. Vi avvisar detta som helt slutet och odemokratiskt. En kommitté med medlemmar ur flera partier har skrivit förslag till två resolutioner, som enhälligt antogs och skrevs under av alla utom en av parlamentskommitténs medlemmar. Det här är processerna för att behandla resolutioner i parlamentet", tillade Guterres.

"Bortsett från allting annat, så var det uppenbart under diskussionen mellan gruppledarna och talmannen att det fortfarande är många av vår akollegor som inte har läst och inte förstått innehållet i rekommendationerna från kommissionerna och deras betydelse. Vi ber dem att informera sig om dessa grundläggande fakta innan de bestämmer sig i den här frågan", vädjade Guterres.

Guterres har sagt att Fretilin avser att på måndag i parlamentet lägga fram en motion att en debatt om de av kommittén föreslagna rekommendationerna fortsätter och att parlamentet röstar om motionen oavsett talmannens uttryckliga önskemål.

"Det är inte så parlamentet arbetar. Vi parlamentsledamöter borde med majoritet avgöra debatter och procedurer. De är inte borde aldrig dikteras av talmannen. Det har varit den här talmannens stil, men vi är förvissade om att det kommer att ta slut på måndag. Det är olyckligt att behöva säga det, men det är verkligheten i ett fattigt parlament", sade Guterres när han avslutade.

För information kontakta José Teixeira (parlamentsledamot), tel +670 728 7080, eller Nilva Guimarães (presstalesman), tel +670 734 0389.

07 - Två länkar

UNDP:s program för rättsväsendets nyhetsbrev
Tidernas val

I bloggen Xanana Republic Gazette är dagens inlägg Whale of a Time berättelsen om en fantastisk flygning runt Östtimors långa kust. Fotografier också!

06 - Handeldvapen förblir "utlösare" för timoresiskt våld trots kontrollansträngningar enligt ny rapport

Dili. Trots ansträngningar den senaste tiden att samla in och förstöra dem, så fortsätter militära och civila handeldvapen att vara utlösare av våld i timoresiska samhällen enligt en ny, idag frisläppt rapport. Handeldvapen finner regelbundet sin väg till civila händer genom läckor från statliga vapenarsenaler. De fördelas ofta avsiktligt genom gunstlingsnätverk, konstaterar rapporten, rutiner för hantering av vapen har ännu inte sjösatts effektivt.

Enligt rapporten har ett jämförelsevis litet antal handeldvapen vid upprepade tillfällen möjliggjort och förvärrat våld det senaste årtiondet, särskilt 1999 och 2006. Idag återstår ett blygsamt antal moderna vapen och vapen från kolonialtiden spridda bland ett brett spektrum av civila grupper, bland andra gäng, kampsportgrupper och veteranrörelser. Utöver industriella eldvapen så utgör hemgjorda vapen (rakitans), ammunition och granater betydande hot mot stabiliteten.

I kölvattnet av attackerna i februari 2008 mot presidenten och premiärministern har den timoresiska regeringen antagit en varierad policy för att kontrollera vapnen. Den har utövat fysiskt tryck (Operation Halibur), frivilliga åtgärder så som vapeninsamling (Operation Kilat) och tagit fram ett nytt ramverk för lagstiftning. Men säkerhetsstyrkorna måste fortfarande genomföra standardiserade rutiner för att registrera vapen, regelbundna kontroller och höjda straff för förluster och stölder. Utan sådana åtgärder, menar rapporten, "kommer säkerhetssektorn att fortsätta att agera som en potentiell överföring av vapen från legala till illegala vapenägare".

"Hanteringen av kilat", idag publicerad av Austcare och Small Arms Survey, granskar handeldvapnens roll i den nya timoresiska historien och konstaterar att tillgången på handvapen - och användningen av dem - har ändrats med tiden. Den konstaterar att:

Rapporten är den första i en serie av orienteringar från Östtimors kartläggning av väpnat våld (Timore-Leste Armed Violence Assessment - TLAVA), ett oberoende forskningsprojekt under övervakning av Austcare och den Genève-baserade Small Arms Survey. I samarbete med offentliga och ideella partner främjar projektet forskning för att förebygga och minska verkligt och upplevt väpnat våld i Östtimor. Med stöd från ett nätverk av partners kommer projektet att tjäna som ett Dili-baserat arkiv för internationella och inhemska data om våldstendeser. Fler orienterinagar kommer att publiceras kommande månader.

För mer information och för intervjuer med rapportförfattaren kontakta Jay Maheswaren, Austcare, telefon +670 726 57 05, epost director_tl@austcare.org.au eller James Turton, jturton@austcare.org.au.

03 - UNMIT:s veckomagasin 65

02 - Dili-gence: Turistkampanj

Jag noterar att presidenten vädjar till australier att komma hit som turister. Och jag ser att ett nytt fem-stjärnigt hotell är på gång:

Det blir precis väster om det befintliga timoresiska försvarhögkvarteret (och hästkapplöpningsbanan) och precis under de utsträckta armarna av den nyligen uppställda statyn av påven Johannes Paulus II. Det är också tvärs över gatan från Dili Rock - ett populärt dykställe. Och 10 minuter från flygplatsen.

Inte för att jag är ett geni när det gäller att bedöma hotell, men min bästa gissning är att Hotel Timor kan vara fyrstjärnigt. Discovery Inn ser vanligt ut från utsidan men har åtminstone en mera hotellartad restaurang och bar. Och Com Resort är mer trestjärnsaktigt med sin bristande 24-gånger-7 elförsörjning.

När det gäller mera rustik turism, så gjorde jag nyligen vandringen till Mount Matebian. För detaljer om hur jag gjorde den, försök den här webbplatsen, som tycks vara ganska aktuell. Kontakterna på webbsidan verkar vara aktuella. Vi valde att starta från Uaiboro, som man kan nå med en fyrhjulsdriven bil under torrtiden - räkna med sju timmar från Dili. Jag klarade Uaiboro-toppen på fyra timmar och återvägen på omkring 2 timmar och 40 minuter. Jag var utmattad och drack omkring tre liter dryck under återhämtningen. Det var bra, men kallt på toppen, extra plagg krävdes. Det var bra, men hett längst ner, krävde så lite som möjligt.

Mitt enda misstag var mina kängor. Sulan ramlade nästan av den ena på uppvägen och jag var tvungen att tejpa fast den - det fungerade. Den vänstra sulan ramlade av 30 minuter före slutet (ingen tejp kvar) och jag snubblade fram som ett vra. Min t-shirt såg ut som en saltpanna.

Tänk på att ÖT inte har någon camping-/vandringsaffär som kan tillhandahålla typiska västförnödenheter, så man måste ta med sig det man behöver. Vi hade en guide, vilket jag tror är att föredra. Killen hade billiga joggingskor men tog av sig dem halvvägs upp och gick resten av vägen barfota. Medan jag hällde i mig vatten flera gånger, tycktes han vara nöjd utan. Nära slutet skrattade barnen åt mig med mina fladdrande sulor, när de barfota sprang förbi och runt mig på de lösa stenarna och gruset. Blir Du inte avundsjuk!?

01 - Att minnas de tysta hjältarna

Jill Jolliffe vet att det i krig ofta är hjältarna som blir ihågkomna medan vanliga människors lidanden förblir obemärkta. Men den australiska journalist som har rapporterat i över 25 år från Östtimors självständighetskamp, har kommit på ett sätt att se till att minnet av dessa tysta offer kommer att bevaras.

1983 publicerade Jolliffe ett internationellt scoop, när en konfidentiell indonesisk militärmanual kom i hennes händer. Den hade tagits av Fretilins gerillkämpar under ett anfall mot indonesiska militärbaracker och smugglats ut ur Östtimor.

Det var en manual för bekämpning av gerilla med en sektion med råd om uppträdandet vid tortyr för att undvika identifiering senare. Den omfattade varningar som: "Ta inga bilder av nakna människor och se till att ingen ser er.", minns hon.

Jolliffe, observatör av Östtimor sedan länge, arbetade som frilansjournalist i Portugal efter att ha blivit evakuerad från Östtimor av internationella röda korset i december 1975 kort innan Indonesien invaderade Östtimor som svar på dess självständighetsdeklaration från Portugal.

Manualen betraktades som så viktig att The Age, en av de tidningar Jolliffe frilansade för, gick med på att betala henne för att åka till London och hjälpa Amnesty International att översätta instruktionerna från indonesiska bahasa. De granskades av en amerikansk Indonesienexpert, varefter Amnesty i ett uttalande fördömde Indonesiens användning av tortyr.

Nu, 25 år senare (och sex år efter att Östtimor slutligen blev en suverän stat 2002), följer Jolliffe, som nu lever i Darwin, upp händelsen genom att arbeta tillsammans med offren för tortyr godkänd av den indonesiska regeringen. Hon har bildat Living Memory Project i Dili för att uppteckna erfarenheterna hos Östtimors glömda sårade i dess långa krig för självständighet - dess fångar.

Vid återbesök i Östtimor under 1999 och 2001 träffade hon många av tidigare fångar vilkas namn var bekanta från hennes rapporter om deras öden. Vissa hade fängslats på 1970-talet, andra efter Santa Cruz massakern 1991 då indonesiska soldater öppnade eld mot demonstranter för självständighet på en begravningsplats.

Idén till Living Memory Project tog form, när hon samtalade med dem. "Ett av problemen är att dessa människor lider av brist på erkännande, om inte något annat", säger Jolliffe, som talar måttfullt. "Många lider knäckta ben och långvariga medicinska problem men också psykologiskt, de har känt sig mycket uteslutna ur självständighetsprocessen, inte erkända. De är huvudsakligen civilister fångna av indoneserna. En tredjedel av dem var kvinnor, några med barn."

Medan många av de tidigare självständighetskämparna har fått hjältestatus, säger hon, så har misshandeln av otaliga civila fångar inte uppmärksammats. "En del av dessa kvinnor har fått barn efter våldtäkter och stigmatiserats i sina byar", säger Jolliffe. De hånas till och med som kollaboratörer. Projektet syftar till att rätta till detta och säkra "att människor inte glömmer vad som hänt, att deras lidande blir ihågkommet och att det inte ska ha varit förgäves".

Jolliffe föreslog att bevara deras erfarenheter på video, men i motsats till Steven Spielbergs Shoah-fonds inspelningar med offer för Holocaust är det inte "talande huvuden". I stället är Living Memory Projects, startat 2005, angreppssätt att illustrera vittnesmålen i en mer dokumentär stil.

Joao Da Costa har filmats utanför det tidigare fängelset, nu ett fyrstjärnigt hotell, i vilket han var fängslad under 70-talet. Han berättar om hur han låg på golvet fjättrad med handbojor till en kvinna, båda slagna och nakna.

I påträngande tagningar beskriver hna hur han brändes på händerna och i ansiktet med cigaretter och hur bordsben ställdes på hans tår och hur fyra indonesiska förhörsledare sen satte sig på bordet. Han minns de som slogs till döds.

I intervjun med Genoveva da Costa Martins är plågan av förlusten fortfarande tydlig, när hon beskriver hur hennes man, den nationalistiske poeten Francisco Borja da Costa, kastades i havet av den framryckande indonesiska armén i december 1975.

Projektet använder professionella, internationella frilansfilmare, men planerar att utbilda timoreser. Sydneybon Nicola Daley valdes därför att "hon har ett mjukt handlag och kan filma kvinnor på ett inkännande sätt". Och ett heltkvinnligt team används för att filma kvinnor som överlevt tortyr med en assistent redo att erbjuda tröst om det behövs.

Projektgruppen på fem personer, några av dem tidigare fångar, har ett litet överfyllt kontor i Dili med en ytterst knapp budget. Hittills har de genomfört 50 intervjuer och samlat ett arkiv omfattande 200 fotografier, en del tagna i hemlighet i fängelse. Bland dem som stöder projektet finns Nya Zeelands regering och universitetet i Northern Illinois. Nyligen ansökte Melbournes Moreland Community Health Service om medel för att ge medicinsk hjälp till före detta fångar. Jolliffe hoppas kunna samla in tillräckligt med medel för ett heltidsarkiv till vilket allmänheten kan komma för att se filmerna och före detta fångar för att träffas.

Projektet har också kunnat få en del pengar vrån Världsbanken för utställningar, som ska hjälpa till att överbrygga de politiska och etniska klyftor som uppstod mellan Östtimors östra och västra delar 2006, när arbetslösheten och missnöjet inom de väpnade styrkorna steg. Nyligen höll en tidigare fånge från Östtimors västra delar ett tal för en ungdomsgrupp i Östtimor. Världsbanken vill att liknande möten ordnas inom skolorna som en del av Östtimors läkeprocess.

Under tiden har den outtröttliga Jolliffe fem böcker bakom sig och står mitt uppe i en filosofie doktor i creative writing vid Flinders universitet. Hon reviderar sin femte bok, Cover-up, om de fem australiska journalisterna, Balibo Five, som dödades av indonesiska soldater två månader före invasionen i december 1975. Den nya upplagan kommer att omfatta en rapport av vice coroner i New South Wales Dorelle Pinch som rekommenderar att general Yunus Yosfiah och Cristoforus da Silva åtalas för delaktighet i dödsfallen.

Jolliffe har också utvidgat beskrivningen av journalisten Roger East, som dog senare, för en huvudroll i en filmversion av sin bok med Anthony La Paglia som East. Filmmanuset skrevs av David Williamson och Robert Connolly. Filmen kommer att ha premiär vid Melbournes internationella filmfestival i juli nästa år.

Jolliffe skriver också på en bok, Finding Santana, om sin resa ensam till de östtimoresiska bergen 1994 för att intervjua den östtimoresiske befälhavaren Konis Santana. Hon reste genom den indonesiska arkipelagen med buss och båt för att undvika de indonesiska myndigheterna - en anna förstesideshistoria. Hon har fått ett Eric Dark-stpendium för att bo i Varunas skrivarcentrum i New South Wales Blue Mountains för att arbeta med den.

I en reflektion över de fyra årtionden hon har ägnat åt att täcka Östtimor säger hon: ""Jag tror att det var en massa obearbetade frågor från min första period som romanförfattare-journalist. Min översättare avrättades också i Dilis varv (1975) och jag har inte glömt det.

"Östtimors historia banar sin väg in i folks medvetande och den lämnar det inte helt och hållet."

Oktober

31 - När presidenten mötte sin angripare

Darwin. Östtimors president, José Ramos-Horta, har hittat mannen som sköt och nästan dödade honom, han kände omedelbart igen honom under ett besök i Becora-fängelset i Dili.

"Jag stirrade på honom. Han vände sig bort, förlägen och kunde inte se mig i ögonen", sade Ramos-Horta till Herald igår. "Jag har väntat på att han skulle ge sig till känna och erkänna sina brott."

Ramos-Horta sade att mannen han identifierat som den som sköt honom med två skott i ryggen i Dili den 11 februari inte var Marcelo Caetano, rebellen som pekades ut som hans angripare och jagades i Östtimors berg av hundratals soldater, bland andra Australiens SAS-kommandosoldater. "Marcelo Caetano anklagades felaktigt", sade Ramos-Horta. "Jag sade aldrig att det var han. Det var en mediahöna."

Ramos-Horta insåg sitt misstag i april, när Caetano, medlem i den upproriske soldaten Alfredo Reinados gäng, gav upp tillsammans med andra rebeller. Snarare än "djup vrede" på presidents ansikte när han mötte Caetano, som en australisk tidning skrev, sade Ramos-Horta att han var upprörd över att ett förskräckligt misstag hade begåtts.

Ramos-Horta sade att mannen som sköt honom var med i Reinados gäng, bland en grupp på 22 rebeller som är fängslade i Becora-fängelset tills Östtimors riksåklagare avslutar en utredning av attackerna.. "Dessa rykten och antydningar att det var ett element i [Östtimors armé] eller någon annan som sköt mig är absolut felaktiga", sade han.

Ramos-Horta, som överlevde attacken efter operation i Darwin, sade att han inte hade frågat efter namnet på den man som han identifierade som sin angripare.

"Jag avvaktar den rättsliga behandlingen", sade han. "Om eller när åklagaren vill att jag står inför honom i en identifieringsparad, så kommer jag att ställa upp."

Ramos-Horta sade att han såg mannen från mindre än 20 meters avstånd. "Jag såg avsikten i hans ögon och just i det ögonblicket vände jag för att springa och han sköt mig två gånger i ryggen."

Han var inte oroad över att utredningen av attackerna inte var klar. Östtimoreserna känner till grundlägga fakta över det som hände och rättegången börjar i februari.

"Vad de vet är att presidenten sköts av någon i Alfredo Reinados följe den 11 februari", sade Ramos-Horta. Reinado och en av hans män sköts till döds vid Ramos-Hortas hus.

Ramos-Horta besökte igår Darwin, där han i ett tal till parlamentet vädjade till Northern Territory att utveckla nära band med Östtimor.

27 - Norge stödjer ungdomskonferens i Dili

Ungdom, identitet och nationsbyggande är namnet på en internationell ungdomskonferens i Dili den 12- 15 november i år. Det är staten och Norge som arrangerar konferensen. Läs mer på konferensens webbplats http://www.iycdili.org/. Där finns bland annat en omfattande litteraturlista.

25 - Parlamentet ska diskutera Chega i veckan

Parlamentets talman och partiernas gruppledare har beslutat att hålla en extraordinär session på torsdag, den 30 oktober 2008, för att diskutera Chega! och CTF:s rekommendationer. Initiativet kommer 3 år efter att Chega! överlämnades till den dåvarande presidenten Xanana den 31 oktober 2005.

President Ramos-Horta vädjade till parlamentet att diskutera de två rapporterna i sitt tal parlamentet nyligen. 2006, som premiärminister, beskrev presidenten CAVR:s tillvägagånggsätt som "en utomordentlig strävan" och lovade att få Chegas "genomförbara" rekommendationer förverkligade. "Det är vi skyldiga folket. Det är vi skyldiga offren. Det är vi skyldiga den nuvarande generationen och den kommande generationen så att Östtimor kan leva i fred och harmoni."

Eftersom det uppenbarligen är omöjligt för alla parlamentsledamöter att göra båda rapporterna rättvisa på en dag, väntas parlamentet ta tillfället i akt att fokusera på de praktiska rekommendationer som redan framförts av kommitté A.

Dessa rekommendationer omfattar bland annat skapandet av en ny institution med ansvar för att underlätta genomförandet av de viktigaste rekommendationerna gemensamma för de två rapporterna. Återkoppling från parlamentsledamöterna kommer att hjälpa kommitté A att utveckla dessa rekommendation ytterligare och att ta fram detaljerade lagförslag för behandling, och förhoppningsvis, godkännande av parlamentet 2009.

24 - Östtimor ska elektrifiera landet

Dili. Regeringens talesperson, Agio Pereira, statssekreterare för ministerrådet, tillkännagav idag att regeringen har hållit sitt löfte att elektrifiera landet.

Pereira sade: "Regeringen har nått en milstolpe i vår utveckling genom att utfästa sig att investera i livsviktig infrastruktur, som kommer att ändra varej aspekt av vårt sociala och ekonomiska läge. Vi tillgodoser de angelägna och kritiska behoven hos vår befolkning av vilken många inte har tillgång till elektricitet.&

"Om vi har någon förhoppning om att omvandla Östtimor från ett utvecklingsland till ett utvecklat land, så måste vi bygga grunden som kan säkra en bättre framtid. Att elektrifiera landet inleder en ny era i Östtimor och kommer att markera början på verkliga framsteg."

Idag skedde det officiella undertecknandet av regeringskontraktet för att bygga ett kraftnät över hela landet (Nation Wide Electrical Grid) och kraftverk. Byggandet antas bli ett tvåårigt projekt i flera etapper med 13 distrikt med el 24 timmar i slutet av första året och i slutet av det andra året kommer alla underdistrikt i Östtimor att ha tillgång till el 24 timmar [om dygnet].

Enligt kontraktet ska två kraftverk byggas, ett i Manatuto på 120 megawatt och ett på sydkusten med 60 megawatts effekt. Den totala effekten har beräknats för att tillgodose planerad ökning med hänsyn till utvecklingen av en mängd industrier, till exempel oljeindustrin, turismen, handel och jordbruk."

Anbudsprocessen, som varade tre och en halv månader, resulterade i 15 anbud från utländska bolag. Ett bolag kvalificerade sig inte på grund av för sent inlämnat anbud. Av de 14 återstående bolagen så uppfyllde nio inte alla krav, så det blev fem som återstod.

De återstående bolagen utvärderades av en kommitté bestående av direktören för nationella inköp, en útländsk rådgivare från finansministeriet, en útländsk rådgivare från ministeiet för infrastruktur och två elektroingenjörer anlitade som oberoende utländska konsulter, en från Indonesien och en från Singapore.

När anbuden utvärderades med hänsyn till hur de tillgodosett uppställda krav, så bedömdes två bolag uppfylla alla krav i den ursprungliga offertförfrågan. Bolaget, som får kontraktet, ska driva anläggningarna i fem år medan de utbildar 150 timoreser i driften av systemen. Efter en femårsperiod av kapacitetsuppbyggnad kommer timoreserna att helt stå för driften.

En femmannagrupp, från PLN Engineering i Indonesien, för utvärdering av kontraktet arbetade parallellt med juridiska rådgivar från MOF för att förhandla om kontraktsvillkoren. Chinese Nuclear Industry 22nd Construction Company fick kontraktet.

Pereira avslutade med att säga: "Det här är en gammal dröm för preimärminister Xanana Gusmão. Han menar att Östtimors befolkning förtjänade de rättigheter andra självständiga länder har råd med och är grundläggande för vårt framtida lisuppehälle."

För ytterligare information var god kontakta: Mr Agio Pereira, Government Spokesperson, +670 7230011, agiopereira@cdm.gov.tl

24 - USA ger 40 miljoner USD för att rädda koralltriangeln

Förenta Staternas regering kommer att 40 miljoner dollar i bidrag till sex länder och deras partner för att stödja internationella ansträngningar att rädda koralltriangeln, världes största samling av koraller och havsdjur och havsplantor.

Kristie Kenney, Förenta Staternas ambassadör i Filippinerna, gjorde tillkännagivandet igår under det andra mötet med Coral Triangle Initiative senior officials i Manila vid vilket USA-regeringen gav löftet.

Koralltriangeln hotas av föroreningear, ohållbara fiskemetoder och klimatförändringar sade USA-ambassaen i ett uttlanade.

US Agency for International Development och utrikesdepartementet kommer att under fem år ge nya bidrag till Coral Triangle Initiative, ett konsortium bildat för att främja hållbart fiske och kustförvaltningsprojekt i Östtimor, Indonesien, Malaysia, Papua New Guinea, Filippinerna och Salomonöarna.

Initiativet vill skydda sex miljoner kvadratkilometer ocean och kuster, ett område som har kallats Havens Amazonas på grund av sin biodiversitet. Koralltriangeln, där Indiska Oceanen och Stilla Havet, härbärgerar 30 % av världens korallrev med 75 % av de kända korallarterna.

Fonden kommer att stödja de åtaganden och de framgångar som görs av de sex koralltriangelländernas regeringar inom ramen för initiativets handlingplan. CT6 får stöd av en sammanslutning av utvecklingsorgansiationer såsom ideella organisationer, privata givarfonder och statliga organisationer, bland andra USAID, USA:s utrikesdepartement, National Oceanographic and Atmospheric Agency och andra.

Coral Triangle Initiative bygger på tre årtiondens stöd som USA:s regering gett till hantering av kusttillgångar vid Stilla Havets asiatiska stränder, sade Kenney.

USAID fortsätter sina pågående bilaterala biståndsprogram för förvaltning av kust- och havsresurser till ett värde av över 10 miljoner dollar i samarbete med de många andra parter, som bidrar till detta mycket hedervärda syfte.

USAID ger 32 miljoner dollar till ett konsortium av ideela organisationer, bland andra Världsnaturfonden, The Nature Conservancy, och Conservation International för att skydda koralltriangeln. Organisationerna kommer att arbeta tillsammans med regeringar och privatsektorns parter för att stärka de lokala förvaltningarna, skydda livsmiljöer, främja ekoturism samt skydda rev och mangroveträsk för att minskastormskador på kustsamhällena.

USAID avsätter ytterligare 6,7 miljoner de kommande fem åren för att säkra att USA-regeringens ansträngningar koordineras väl med de andra parterna i initiativet och att alla använder de bästa regionala och ingternationella experterna. Utrikesdepartementet bidrar också med 750.000 dollar till The Nature Conservancy för att hjälpa CT6-sekretariatet starta program under initiativets första stadier. Det kommer också att stödja forskning i koralltriangeln genom att skicka forskare från CT6 till Förenta Staterna som en del av dess internationella besöksprogram.

23 - Kyrkan går in i abortdebatten i katolska Östtimor

Dili. Ett steg för att mjuka upp de hårda abortlagarna i det huvudsakligen katolska Östtimor har väckt motstånd från den mäktiga kyrkan.

Aktivister stöder ett lagförslag som skulle mildra landets totala förbud och tillåta aborter för kvinnors, vilkas liv är i fara.

Men kyrkoledare har vägrat att släppa sina invändningar att lagen, vilken planeras komma upp till omröstning i parlamentet nästa månad, bryter mot grundläggande religiösa teser.

"Kyrkan är mot detta eftersom de alltid sett abort som ett brott", sade Filomena Barros dos Reis från the Alola-fondens kvinnorättsgrupp.

Östtimors nuvarande lag, som kopierades från Indonesiens straffrätt under landets 24-åriga ockupation, förbjuder aborter i alla fall.

Den nya lagen innehåller hårda fängelsestraff på mellan två och åtta år för dem som utför aborter och kvinnor som genomgår abort. Den skulle inte heller tillåta aborter i fall av våldtäkt eller incest.

Men dos Reis sade att hon till kyrkoledare sagt att legalisering av aborter vid potentiellt dödliga hälsokomplikationer skulle rädda liv.

"Vi har fortfarande en mängd för och mot därför att Timor-Lestes samhälle, de fortfarande litar på kyrkan ... så vi diskuterar fortfarande med kyrkan", sade hon och använde landets officiella namn.

Justitieminister Lucia Lobato sade i förra veckan till AFP att den föreslagna lagen inte skulle liberalisera regeringens starka anti-abortståndpunkt nämnvärt.

"Så en mor eller en havande kvinna, som genomgår en abort, medvetet eller omedvetet, det är fortfarande ett brott och det måste behandlas av rättsväsendet så att straff kan utmätas."

Det enda undantaget, sade hon, är om en läkare intygar att havandeskapet hotar moderns liv.

"I princip så medger kyrkan över hela världen inte abort under några förhållanden, därför att vi har tekniken att skydda mödrar så som transplantationer", sade pastor Martinho Gusmao från stiftet i staden Baucau i en intervju i förra veckan.

Det fattiga Östtimor, som blev självständigt 2002 efter mer än två årtionden av indonesisk ockupation, har världens högsta födelsetal med åtta barn födda av genomsnittskvinnan enligt Förenta Nationerna.

Omkring 98 % av befolkningen är katolsk och de flesta människorna är okunniga om födelsekontroll trots att många kyrkoledare stöder program som främjar födelsekontroll.

President José Ramos-Horta besökte nyligen Vatikanen och rapporteras vara ivrig att träffa ett avtal, konkordat, med den heliga stolen för att formalisera Östtimors status som ett katolskt land.

Avtalet skulle garantera kyrkan särskilda privilegier så som dess anspråk på mark och egendom i Östtimor samt stärka dess inflytande på frågor såsom aborter.

22 - Australisk truppminskning

Australien ska dra tillbaka en den av de soldater som är stationerade i Östtimor på grund av det förbättrade säkerhetsläget, har den federala regeringen tillkännagivit.

Försvarsminister Joel Fitzgibbon sade att det australiska försvaret ska skära ned sin totala styrka i Östtimor till omkring 650 personer tidigt nästa år.

För närvarande omfattar den Australienledda internationella stabiliseringsstyrkan (ISF) omkring 750 australiska soldater och ett antal soldater från Nya Zeeland.

"Minskningen av det totala antalet stationerade i Operation Astute är lämplig med hänsyn till förbättringarna av säkerhetsläget i Östtimor", sade Fitzgibbon idag.

Han sade att den australiska regeringen blivit uppmuntrad av de östtimoresiska myndigheternas ökande förmåga att med stöd från FN hantera säkerheten.

"Genom sin professionella hantering av säkerhetsläget har de östtimoresiska myndigheterna visat att det är rätt ögonblick för en neddragning av den australiska ISF-närvaron", sade han.

Efter neddragningen kommer styrkan att omfatta totalt 790 australiska och nya zeeländska soldater.

Fitzgibbon sade att det inte är någon ändring av uppdraget och att australiska och nya zeeländska soldater kommer att fortsätta att spela en nyckelroll för Östtimors säkerhet.

"ISF kommer att fortsätta att ge säkerhetsstöd till Östtimors regering och Förenta nationernas integrerade uppdrag i Östtimor (United Nations Integrated Mission in Timor-Leste - UNMIT) för att vidmakthålla ett stabilt läger", sade han.

Fitzgibbon sade att Australien också ska upprätthålla förmågan att snabbt förstärka ISF med kort varsel om det krävs, vilket demonstrerades tidigare i år efter mordförsöket mot landets politiska ledre.

Han sade att Australien fortsatt kommer att stödja regeringen i Östtimor i dess utveckling av försvaret och upprätthållandet av säkerhet och stabilitet.

20 - Nu är vatten pengar

Lauana, Östtimor. Esperança Maria da Silva brukade hämta vatten från en källa nedanför huset för familjens dagliga hushållsbehov.

Som mor till fem barn lagade hon maten, matade barnen och tog hand om all tvätt och rengöring. Hennes man ansvarade för att tjäna pengar för familjen. Ofta såg Esperança att det var mycket svårt och ville hjälpa sin man att öka familjens inkomst, men hon visste inte riktigt vad hon skulle göra. Hon hade inte heller mycket tid eftersom en stor del av hennes tid gick åt för att hämta vatten att dricka och andra ändamål. Faktiskt hade Esperança knappast tid att ta hand om sig själv och sina barn, än mindre att vara ekonomiskt aktiv.

Det var inte bara Esperanças familj som hade problem med vatten och avlopp. Hela byn Lauana var drabbad. 2006 kontaktade byledaren tillsammans med byborna distriktets vattenkontor (District Water Supply Office - SAS) i Ermera med ett förslag till ett projekt för att förbättra vatten och avlopp. De sade till SAS att skulle åta sig att bidra, inte med pengar eftersom de inte hade några utan "med arbete" för att möjliggöra vatten och avlopp i Lauana.

"Det var entusiasmen hos byledaren och våra familjer, tror jag, som påverkade er hos UNICEF att bestämma er för att hjälpa oss att bygga vårt vatten- och avlopsssystem", anmärkte Esperança, när jag intervjuade henne.

Hon mindes att en nationell ideell organisation (NGO) kallad HIM kom till byn för att stödja den.

Esperança fortsatte: "Vi deltog alla aktivt i alla möten om vatten, avlopp och hygien ledda av HIM. NGO-medlemmarna levde i vår by under byggnadstiden och gav oss råd."

Hon sade också att hon är stolt över sin man, som har blivit rörtekniker och leder vattenförsörjningsgruppen (Water Supply Management Group - GMF).

"Min man är nu chef för vattenförsörjningsgruppen (Grupo Maneija Fasilidade - GMF). Jag stödde honom och hans grupp under byggandet av vattenförsörjningen och avloppsprojektet. Utöver mitt vanliga arbete i hemmet var jag också med i samlandet av sten, trä och annat material. Jag hjälpte till därför att bristen på ett bra vattenförsörjningssystem påverkar oss kvinnor. Kvinnor lider. Det är därför alla kvinnor aktivt tog del i alla aktiviteter."

Hon sade att under byggnadstiden så deltog hon i undervisning om avlopp och hygien organiserad av NGO-medlemmarna. "Jag har lärt mig betydelsen av handtvätt, riktig lagring av vatten hemma och användning av toaletter", sade Esperança.

Före projektet hade Esperanças familj ingen toalett och de var tvungna att gå långt från huset in i buskarna för att kunna uträtta sina behov i enskildhet. Det var alltid svårare nattetid och under regntiden sade Esperança.

"Nu behöver vi inte gå ut i skogen längre. Vi har vår egen toalett. Jag gör rent på toaletten varje dag. Jag lär mina barn att tvätta händerna och använda toaletten på rätt sätt. Jag kan också erbjuda besökare att använda min toalett!", sade Esperança stolt medan hon visade mig sin nybyggda toalett.

Utöver toaletten finns det en allmän kran nära hennes hus. Hon behöver inte längre gå ner för backen för att hämta vatten. Esperança sade att hon sparar så mycket tid, när hon hinte behöver gå långt för att hämta vatten.

En dag sade hon till sin man han hon ville odla en grönsaksträdgård med det vatten som rinner över den offentliga behållaren. Hon röjde mark och planterade grönsaksfrön. Hon ansade trädgården varje dag. När människorna såg hennes grönsaker kom de och frågade om de fick köpa grönsaker. Av det blev hon uppmuntrad att utöka odlingen. Nu omfattar den ungefär 35 kvadratmeter.

Andra grannfamiljer började sås småningom odla egan grönsaksträdgårdar för eget behov. Men Esperança började, utöver att förse sin egen familj med grönsaker till varje måltid, öka familjens inkomst genom att odla mer grönsaker och sälja dem på den lokala marknaden.

Att tjäna pengar på grönsaker i en avlägsen by som Lauana är en bra inkomst för en fattig familj. I år tjänade hon 70 USD på sin första skörd i juni och ytterligare 80 USD på den andra skörden i augusti. Hon var mycket förtjust och väntar nu på den tredje skörden, som kommer snart.

"Jag betalade anteckningsböcker, kläder och mat och annat för mina barns dagliga skolgång. Min äldsta son går i en högre skola i staden Atsabe och varje dag måste han gå omkring 10 km till skolan. Nu kan jag betala en bussbiljett." Hon sade: "Be nakfila ba osan- vatten är pengar nu."

Esperança lade märke till att hennes grannar bara odlar grönsaker för sin egen förbrukning. De utökar inte sina trädgårdar på grund av bristande kunskap om grönsaksodling. Hon sade att hon kommer att börja arbeta för utökad grönsaksodling genom att börja hjälpa grannarna att använda överskottsvatten effektivt, så att hennes grannar också kan sälja grönsaker.

Esperança sade att kommer att försöka få mer information från jordbruksdepartementet om hur man ökar mängden och förbättrar kvaliteten på grönsakerna. Hon har redan bjudit in tjänstemän från distriktsförvaltningen och andra organisationer, som är intresserade i kvinnliga utvecklingsaktiviteter till by.

"Tack till er i UNICEF. Nu har vi vatten och bra toaletter. Vi behöver säkert andra program i vår by, men ni har ändrat våra liv här i Lauana!", sade Esperança med ett tårögt leende.

Källa: Rodolfo Pereira/UNICEF National Officer for Water, Sanitation and Hygiene (WASH)

16 - Aborter och förtal i Östtimors nya strafflag

Östtimors regering har offentliggjort det sista utkastet till landets första strafflag.

Radio Australias Stephanie March rapporterar att premiärminister Xanana Gusmão säger att den nya strafflagen omfattar östtimoresiska värden och är ett viktigt steg mot ett helt demokratiskt samhälle.

Det hett efterlängtade förslaget visar tydligt läget för två kontroversiella frågor - aborter och förtal.

I enlighet med den starka tron hos den övervägande katolska befolkningen definierar lagen abort som ett brott om int moderns eller barnets hälsa är i extrem fara.

Ministerrådet förväntas anta lagen för att den ska bli giltig inom de kommande 45 dagarna.

Om den antas kommer den att ersätta den indonesiska strafflagen som används i Östtimor sedan början av ockupationen 1975.

16 - Östtimors hungerperiod växer

Den nya rapporten visar att människorna i delar av Östtimor nu hotas av upp till fem månader utan tillräckligt med mat att äta varje år.

Översikten konstaterar att osäker livsmedelsförsörjning har blivit ett kroniskt problem i Östasien och Stilla Havsregionen.

Resultaten visar att antalet barn under fem år som lider av kronisk undernäring är mellan 50 och 59 %.

Oxfam Australiens verkställande direktör Andrew Hewett säger att rispriserna är ett huvudproblem.

"Rispriser, som är en basvara där, fördubblades från 2006 till början av det här året och nästan 50 % av allt ris är importerat", sade han.

"Hungerperioden har blivit längre, den har ökat från ett genomsnitt på två månader till fem månader varje år i delar av landet."

"Vi konstaterar att klimatändringar orsakar problem för människornas försörjning och livsmedelssäkerheten i landet", sade han.

"Människorna var vana vid tanken att de under åtminstone några månader på året helt enkelt inte hade tillräckligt med mat."

"Lösningen på kort sikt är att få in nödhjälpsmat till lämpliga områden på lämpligt sätt", sade han.

"Men vi måste också tänka igenom våra investeringar i jordbruk ... för att ge det en högre prioritet."

"Vi måste inse att vi behöver tänka om de sätt på vilka vi har gjort jordbruksutveckling."

Det finns liknande svårigheter i Kambodja och på Salomonöarna, där barn i ökande utsträckning överlever på bara ett mål mat om dagen.

Världsbanken uppskattar att livsmedelskrisen med höga priser kommer att kasta ytterligare 100 miljoner människor i fattigdom.

FN:s matprogram (UN World Food Programme - WFP) bidrar till att minska problemen genom att förbättra två lagerbyggnader och bygga ett nytt lager, som ska vara klart i december.

Från lagren ska regeringen kunna distribuera livsmedel till byar som drabbas av översvämningar och jordskred bland annat.

15 - President José Ramos-Horta låter rådgivare vittna

Efter krisen i april och maj 2006 påbörjades en process rekommenderad av Independent International Commission of Inquiry (Oberoende internationella undersökningskommissionen) vars material kommer från åklagarväsendet.

Riksåklagaren har begärt tillstånd att fråga ut två medlemmar av högsta rådet för försvar och säkerhet.

Republikens president har hört de två direktörerna, Roque Rodrigues och brigadgeneral Taur Matan Ruak, och de är bägger för utfrågningarna.

I ett brev från republikens president daterat den 10 oktober 2008 till riksåklagaren tillåts de två direktörerna Roque Rodrigues och brigadgeneral Taur Matan Ruak att vittna i domstol.

13 - Länk till aktuella bilder från Östtimor

13 - Östtimors president ber FN släppa kravet på våldsutredningar

Soibada, Östtimor. Östtimors president José Ramos-Horta sade i måndags att han vill att Förenta Nationerna ska lägga ner sin utredning av blodspillan i samband med 1999-års omröstning om självständighet från Indonesien.

Ledare i Östtimor och Indonesien sade i juli att ärendet var avslutat efter att de uttryckt beklaganden över det som kom fram genom en gemensam sanningskommission, som gav indonesiska säkerhetsstyrkor coh civila skulden för "grova kränkningar av de mänskliga rättigheter".

Men Förenta Nationerna, som bojkottade sanningskommissionen, har sagt att de kommer att fortsätta att stödja åtal genom enheten för allvarliga brott (Serious Crime Unit), som de skapat för att hjälpa Östtimors åklagarämbete utreda våldet i vilket Förenta Nationerna säger att omkring östtimoreser dog.

"Som statschef varken auktoriserar eller tillåter jag FN:s utredning av brotten 1999. Vår position är att bibehålla goda band med Indonesien", sade Ramos-Horta till Reuters under ett besök i Soibada-distriktet omkring 100 km från huvudstaden Dili.

Åtskilliga indonesiska militärer ställdes inför rätta i indonesiska människorättsdomstolar efter våldet 1999, men ingen har fällts.

Östtimor, en tidigare portugisisk koloni invaderades av Indonesien 1975, blev självständigt efter en våldsdrabbad av FN organiserad omröstning 1999. Det blev helt självständigt 2002.

13 - UNMIT:s veckomagasin

UNMIT har ett engelskspråkigt veckomagasin på nätet. Bland länkarna på vår sida med länkar, finns en länk till magasinen.

13 - Ny abortlag väcker frågor i katolska Östtimor

Dili. Östtimors justitieministerium förbereder en strafflag som skulle avkriminalisera många aborter, men med lite synligt stöd från allmänheten och ingen offentlig debatt, så ifrågasätter många frivillgrupper lagens ursprung.

Lagen, som liknar abortlagar i Australien, Timors granne i söder, och Portugal, Östtimors tidigare kolonialmakt, skulle göra aborter tillgängliga för kvinnor om havandeskapet hotar livet, den fysiska eller psykiska hälsan hos modern.

För närvarande har Östtimor ingen egen strafflag utan stöder sig på en gammal indonesisk strafflag. Den lagen gör aborter olagliga.

Fernanda Borges, den enda kvinnliga partiledaren i parlamentet, har anklagat utländska juridiska rådgivare och FN för att försöka driva igenom lagen mot det timoresiska folkets, vars flertal är fromt katolska, vilja.

"Människor som UNFPA tror att det är bra därför att det kommer att minska befolkningens storlek, men det är inte poängen", sade Borges. "Poängen är utveckling."

FN:s befolkningsfond har arbetat i Östtimor sedan landets frigörelse från Indonesien 1999, men dess representant Hernando Agudelo säger att den inte främjar abort.

"Vi respekterar kulturella principer i det här landet", sade han. "I Timor är befolkningen mot abort, så vi måste respektera den här kulturens övertygelser."

Agudelo sade att UNFPA aldrig har tillfrågats om några abortlagar och han tror att lagen skrevs av portugisiska rådgivare i ministeriet.

Borges sade att hon också misstänker att portugisiska juridiska rådgivare hade en roll för abortlagen eftersom Portugal antog en liknande lag förra året.

Östtimor är en tidigare portugisisk koloni och det gamla inflytandet är fortfarande starkt. Portugisiska rådgivare är vanliga i många ministerier och deras språk är ett av de två officiella språken i Timor.

Alla lagar, inklusivenförslaget till strafflag, är skrivna på portugisiska även om de flesta människorna här varken kan tala eller läsa språket.

Borges kallade abortlagen "en västsak. Jag är mot idén om västlig kultur som säger att aborter är ett sätt att minska befolkningens storlek."

Till och med timoresiska kvinnoledare, som offentligt har arbetat för avkriminalisering, säger att det borde ha varit mer offentlig debatt om förslaget till strafflag.

12 - Sultanättlingen hem till Aceh

Banda Aceh, Indonesien. Den 83-årige före detta gerillaledaren Hasan di Tiro möttes av omkring 70 000 jublande anhängare när han på lördagen återvände till hemprovinsen Aceh efter trettio års exil. Det var första gången di Tiro, ättling till Acehs siste sultan kom tilllbaka till Aceh på norra Sumatra i Indonesien sedan han gick i landsflykt i Sverige 1979. Han har i många år varit bosatt i Stockholmsförorten Alby, där en acehnesisk koloni växte fram och varifrån det långa gerillakriget mot indonesiska staten dirigerades.

När de andra exilledarna reste tillbaka till Aceh blev den sjuke och bräcklige di Tiro kvar i Sverige. Han är sedan länge svensk medborgare och väntas bara stanna en kortare tid i Aceh.

08 - Oljefonden väntas växa till 4 miljarder dollar 2008

Lissabon. Östtimors oljefond, som utgörs av inkomsterna från landets olje- och gasproduktion, förväntas växa till 4 miljarder USA-dollar vid årets slut, sade Raquel Gonçalves Costa från Östtimors Banking and Payments Authority i Lissabon i tisdags.

Costa sade att 2007 steg inkomsterna från oljesektorn till att motsvara 340 % av Timors bruttonationalprodukt.

"En av de stora utmaningarna (för Östtimor) är hur man ska förvalta förmögenheten så att hållbar utveckling av den icke oljebaserade ekonomin säkras", sade Costa i ett tal vid det 18:e Lissabonmötet med de afrikanska portugisisktalande länderna och Östtimor och ledningarna för IMF och världsbanken.

Ett annat problem, tillade Costa, var inflationen, som förra året fördubblades till 9 %, särskilt på grund av prisökningar på importvaror, till exempel bensin och ris.

07 - Gusmão säger att han inte kommer att tillåta instabilitet

Östtimors premiärminister säger att han inte kommer att tillåta en ny våg av instabilitet, när Fretilin-partiet förbereder en demonstration i huvudstaden Dili.

Vår reporter i Dili, Stephanie March, säger att premiärminister Xanana Gusmão är bekymrad över att oppositionspartiet Fretilin planerar att mobilisera tiotusentals anhängare på landsbygden för att marschera till Dili, vilket skulle kunna leda till förnyad instabilitet liknande krisen 2006.

Han säger att medan han välkomnar fredliga politiska demonstration, så kommer var och en inblandad i olaglia våldsdåd att arresteras och åtalas, utan undantag.

Ledare för Fretilin säger att fredsmarschen inte handlar om att angripa regeringen eller orsaka instabilitet, utan ett tillfälle för deras anhängare att demonstrera sitt stöd för idealen om fred, demokrati och rättvisa.

De planerar att hålla marschen efter en omorganisation av partiet, men har ännu inte bestämt datumet.

Det har varit stridigheter mellan AMP-regeringen och Fretilin-oppostionen, som säger att koaliten är olaglig.

06 - Polis beordras lämna vapnen på arbetet

Polisen i Östtimor har beordrats att upprätta vägspärrar och öka antalet patruller för att hindra kollegor från att ta med vapen hem, när tecken på ökade spänningar inom styrkan visar sig.

Polisen har fått order om att genomsöka bilar efter olagliga vapen med det enda syftet att hindra poliser från att olagligt ta med sin avapen hem vid arbetets slut.

Ordern kommer efter att ett upproriskt flygblad som pekar på uppflammande regionala spänningar inom polisen, liknande klyftan inom de väpnade styrkorna som utlöste det dödliga våldet för två år sedan, spritts.

Östtimor slets i bitar 2006 när öst-västliga spänningar utlöste djupa klyftor inom de väpnade styrkorna, vilket resulterade i att minst 37 människor dödades och att omkring 150.000 blev interflyktingar.

Flygbladet varnar för aktioner "mot regeringen" om någon från öst utses till Östtimors permanenta polischef.

Tillförordnade polischefen Afonso de Jesus sade idag att polisen hade beordrats att förvissa sig om att poliser inte tar med sig sina vapen hem.

"En förordning (vi har är att) när poliser avslutar sitt pass deras eldvapen förutsätts läggas i vapenskåpet", sade de Jesus.

En order utfärdad till polisen beordrar att vägspärrar sätts upp nära statssekreterarens för säkerhet residens. Statssekreteraren är ansvarig för att utse den nya polischefen.

FN-polisen sade i förra veckan att de tar flygbladets uppdykande allvarligt och försöker få källan bekräftad.

"Vi tar all information på allvar oavsett ursprung", sade tillförordnade polischefen Afonso de Jesus.

International Crisis Group (ICG) sade i förra veckan att flygbladet var "mycket oroande".

"Som vi tidigare har sett, om denna känsla av diskriminering och ilska tillåts fortsätta gnanga på sinnena kan det orsaka allvarliga problem i fortsättningen", sade ICG-analytikern i Östtimor Anna Powles.

Medlemmar i Task Force Unit hotade nyligen att strejka på grund av en lönetvist, vilket ledde till en hetsig konfrontation vid polishögkvarteret.

Och riksåklagaren Longuinhos Monteiro avslöjade i förra veckan att de Jesus, den tillförordnade polischefen, utfrågades om disciplinära frågor.

01 - Spänningar inom Timors polis oroar myndigheterna

Oroande tecken på spänningar inom Östtimors polisstyrka liknande klyftan inom de väpnade styrkorna som utlöste det dödliga våldet 2006, dyker upp.

Myndigheterna förbereder att utse en ny polischef som en del av ansträngningen att avlägsna korrumperade och odisciplinerade poliser ur styrkan.

Men tecken på uppflammande regionala spänningar mellan dem från landets östra och västra delar oroar myndigheterna.

Ett upphetsande flygblad har spritts i huduvdstaden Dili med varningen: "Om en person från öst utses till befälhavare, kommer vi att protestera och organisera folk från landsbygden att gå mot regeringen."

Regeringskällor och en FN-tjänsteman tror att flygbladet har skrivits av en grupp inom polisstyrkan. Det innehåller hot om våld och kräver tidigarelagda val om någon från öst utses till polischef.

"Som vi har sett tidigare, så kan denna känsla av diskriminering och ilska, om den lämnas att fräta vidare, orsaka allvarliga problem i fortsättningen", sade ICG:s analytiker i Östtimor, Anna Powles.

Tidigare premiärministern Mari Alkatiri, som nu leder oppositionspartiet Fretilin, sade att hotet avspeglar det slags spänningar som ledde till våldet 2006.

"2006 började de med den här sortens saker - flygblad och brev som splittrade folket", sade han.

Men i motsats till 2006 finns det 1.500 FN-poliser och nästan 1.000 australiska och Nya Zeeländsk soldater i Östtimor.

FN-polisen tar uppdykandet av flygbladet allvarligt och försöker bekräfta dess ursprung.

"Vi uppmärksammar all information oavsett slaget", sade tjänstgörande chefen för FN-polisen, Juan Carlos Arevalo.

Statssekretaren för säkerhet Francisco Gutteres tror att flygbladet skrivits av poliser som kommer att drabbas av ett nytt befordringssystem avsett att stävja korruption och nepotism.

"Jag är ganska säker på att mer än 80 % av polisen stöder de nya ändringarna", sade han.

Medlemmar av Task Force Unit hotade nyligen att strejka med anledning av en lönetvist, vilket ledde till en hetsig konfrontation vid polishögkvarteret.

Och riksåklagaren Longuinhos Monteiro avslöjade förra veckan att den tillfällige chefen för polisene, Alfonso de Jesus, blev utfrågad i samband med disciplinära frågor.

September

29 - Radiointervju med José Ramos-Horta

I den här utgåvan av Press Conference USA - ett omfattande samtal med mottagaren av 1996-års fredspris och Östtimors president. José Ramos-Horta samtalar med programledaren Carol Castiel i samband med FN:s generalförsamling om mordförsöket mot honom och politisk och ekonomisk framgång i hans födelseland Östtimor. Den frispråkige Nobelpristagaren ger oss också sitt perspektiv på kriget i Irak, FN:s roll i det 21:a seklet, Kinas och Irans uppgång, USA:s politik mot Kuba och vad som globalt står på spel i det kommande presidentvalet i USA.

29 - Ungdomsarbetslöshet i Östtimor

Den stora ungdomsarbetslösheten i Östtimor, ett av Asiens fattigaste länder, har lett till farhågor om att våldet skulle kunna återvända till gatorna om rastlösheten bland landets ungdomar fortsätter.

Omkring 80 % av ungdomarna som lämnar skolan har inget jobb i sikte, de flesta har gett upp hoppet utom att lämna landet för grönare ängar.

26 - Australisk TV - indonesisk krigsförbrytare lever fritt i Australien

En indonesisk säkerhetsofficer, som begått krigsförbrytelser under ockupationen av Östtimor, lever nu i frihet i Australien. Se det upprörande TV-reportaget här ... (all text på webbplatsen är på portugisiska eller tetum, men TV-reportaget är på engelska)

25 - CCT slår exportrekord

Cooperativa Cafe Timor (CCT) exporterar i år kaffe för 12 miljoner dollar, mest hittills, efter att ha köpt 18.000 ton kaffebönor från medlemmarna. USAID stöder CCT genom Timor Economic Rehabilitation Program (Timor ekonomiska rehabiliteringsprogram) som genomförs av National Cooperative Business Association (NCBA). I början av 2008 startade USAID ett offentligt-privat partnerskap med ett stort amerikanskt handels- och investeringsbolag, Cooperative Business International, för att hjälpa de 22.000 tusen kaffeodlare som är medlemmar av kooperativet för att tillgodose den internationella kaffemarknadesn alltmer sofistikerade krav.

19 - Australien och Indonesien samarbetar om vapen

Jakarta. Australiska och indonesiska försvarsföretag kommer inom en nära framtid att tillsammans tillverka militär utrustning.

Efter ett möte mellan försvarsministrarna Joel Fitzgibbon och Juwono Sudarsono sade den senare att diskussioner om vilka vapen som kan komma ifråga snart kommer att föras i Australien mellan representanter för de två ländernas försvarsindustrier.

På grund av ett vapenembargo från Förenta Staterna har Indonesien vänt sig till Ryssland och Kina för vapenköp och samarbeten för att modernisera sin svältfödda försvarsstyrka. Inköpen från Ryssland omfattar stridsflygplan och helikoptrar.

Indonsiens försvarsbudget för 2009 är 3,2 miljarder AUD, men Juwono menar att 10 miljarder behövs för landet med 230 miljoner invånare och mer än 17.500 öar.

Juwono sade att landets prioritering av ekonomisk utveckling är bevis för att Indonesien inte är inblandat i någon kapprustning trots betydande ökningar av vapenutgifterna hos grannarna Australien och Kina.

Australiens försvarsbudget har de senaste sju åren ökat med 56 % och är nu 25,7 miljarder AUD.

17 - Krokodiler heliga i Östtimor

Har Du undrat över krokodilen, som vi använder som bild i många sammanhang? Här får Du en sorts svar i FN:s analys av krokodilhotet i Östtimor (på engelska).

12 - FN konstaterar att skottlossning sköttes polisiärt dåligt

Darwin. Byråkrati fördröjde australiska soldater som förföljde rebeller inblandade i attackerna den 11 februari på Östtimors två högsta politiska ledare, konstaterar en hemligstämplad FN-utredning.

Utredningen har också konstaterat att soldater i den av Australien ledda internationella stabiliseringsstyrkan (International Stabilisation Force - ISF) var bland de människor "utan någon officiell funktion" som komprometterade viktiga bevis genom att klampa in på brottsplatsen på vilken presidenten, José Ramos-Horta, blev skuten.

Rapporten från en grupp på fyra personer som utrett FN:s handlande vid attackerna säger "ingen hade tid att bemyndiga och fylla i de omständliga ISF-blanketterna" även om dess soldater ombads förfölja rebellerna som hade flytt upp i bergen ovanför Dili.

"Det är svårt att fastställa huruvida begäran gjordes på den operationella nivån till ISF om att förfölja förövarna och att skicka ut helikoptrar och huruvida de till slut nådde rätt nivå inom ISF:s kommandokedja", säger rapporten, som FN inte har offentliggjort.

Trots begäran om att omedelbart förfölja rebellerna, så fick inte den 1.000 man starka ISF-styrkan något officiellt brev med förfrågan om att jaga männen föränn den 13 februari, två dagar efter attackerna, efter en brevväxling.

Då hade rebellerna begett sig djupt in i Östtimors berg, där de stannade tills de gav upp i april.

Rapporten avslöjar att när de 70 personerna i gruppen från den federal australiska polisen (Australian Federal Police), de flesta brottsplatsutredare, började komma till Dili dagen efter attackerna, hade brottsplatserna blivit hopplöst förorenade.

Vid Ramos-Hortas hus, där han blev skjuten och allvarligt skadad, "gick timoresiska soldater upprört runt på brottsplatsen".

"Vid ett tillfäll så siktade faktiskt soldaterna med sina gevär på UNPOL [Förenta Nationernas polis] och sade till dem att lämna platsen", står det i rapporten.

"Det rapporteras att barn gick fram till UNPOL-poliser för att ge dem patronhylsor."

"Platsen drog också till sig besök från åtskilliga personer utan någon officiell funktion, inklusive alla nivåer av timoresiska tjänstemän, ISF-anknutna och FN-tjänstemän."

Rapporten sade att viktiga bevis, såsom rbelledaren Alfredo Reinados mobiltelefon och SIM-kort, blev stulna efter att den upproriske majoren blev skjuten till döds vid Ramos-Hortas hus.

Sju månader efter attackerna står en timoresisk undersökning av vad som hände inför en kritisk återvändsgränd.

Undersökarna har väntat på australiska experter för att avsluta en granskning av Reinados telefon, som till slut togs om hand av timoresiska soldater.

05 - "Förbereda ungdom för arbete" - programmet håller landsbygdsungdom sysselsatt

Mer än 120 unga kvinnor och män deltar i det av USAID stödda programmet "Förbereda ungdom för arbete" ("Prepara Ami ba Servisu" eller PAS) i två landsbygdsbyar i Baucau. Efter en tvåveckors orientering får de unga deltagarna delta i ett 12-månaders program med arbete och utbildning integrerat.

I samarbete med de lokala NGO:erna Loron Ohin Hahu Aban (LAHO) och Futuro ba Sociedade Prospero (FSP) är de unga deltagarna engagerade måndag till fredag antingen i ett klassrum eller på en arbetsplats. Undervisningen i klassrum fokuserar den första månaden på ledarskap, samarbete och mänskliga rättigheter, färdigheter nödvändiga för bättre sysseltsättningstillfällen och grundläggande läs- och skrivfärdigheter. Kunskaperna från klassrummen tillämpades sedan och förstärktes i utbildning på arbetsplatser och arbetserfarenheter i olika grupper.

I Triloka (i underdistriktet Baucau) och Berkoli (i underdistriktet Venalale) har unga deltagare vunnit arbetserfarenhet från en rad olika aktiviteter omfattande bland annat byggandet av Baucaus nationella sjukhus, som görs av Mogrin Construction TK Co., Ltd. Både manliga och kvinnliga ungdomar har varit aktivt engagerade i alla aktiviteter inklusive byggande, vilket gett dem konkreta tekniska erfarenheter i en av Östtimors snabbast växande sektorer.

Programmet kombinerar lärande i klassrum och på arbetsplatser för unga deltagare och bidrar samtidigt till ett viktigt samhällsprojekt.

USAID:s "Förbereda ungdom för arbete" ("Prepara Ami ba Servisu" eller PAS) är ett program på 5 miljoner USD, tre års färdighetsutveckling för Östtimors ungdomar som gått ut skolan. Education Development Center Inc. (EDC), en icke-vinstdrivande organisation för forskning om och utveckling av utbildning från USA genomför programmet.

PAS-programmet ger lågutbildade män och kvinnor i åldern 16-30 år från landsbygden utbildning på och utanför arbetsplatsen. I grupper om 50 komme de unga deltagarna att arbeta tillsammans under ett år i Östtimors distrikt utanför huvudstaden Dili. Under en tre-årsperiod kommer minst 50 grupper, eller 2.500 unga män och kvinnor, att komma i åtnjutande av programmet.

Programmet är utformat för stärka ungas färdigheter inom områdena arbetsberedskap, finansiell läskunnighet och entrepenörskap, tekniskt arbete, ledarskap och andra färdigheter. Grundläggande matematik, undervisning i läsning och skrivning kommer att ingå i aktiviteterna för varje sorts färdigheter. I slutet av 12-månadersprogrammet kommer deltagarna att kunna visa grundläggande behärskning av färdigheterna. Undervisningen i klassrum följer en studieplan som utformats och skrivits lokalt särskilt för PAS-programmet.

01 - Utdrag ur pressklipp

Regeringen hävdar att el kommer att finnas 24 timmar - Suara Timor Lorosa'e

Premiärminister Xanana Gusmão har hävdat att elektricitet kommer att finnas 24 timmar inte bara i huvudstaden Dili utan också i byarna över hela landet.

Gusmão sade att Östtimor snart kommer att ha ett elkraftverk i landets norra del med 120 MW och ett med 60 MW i landets södra del.

Gusmão sade att presidenten kommer att inviga kraftstationen officiellt nästa år. Gusmão gjorde kommentaren under ett tal vid öppnandet av en internationell utställning i Dili.

Gusmão tillade att regeringen för närvarande arbetar för att bättre hantera landets gas- och oljeinkomster, så att investeringar kan göras i landet.

Augusti

28 - Ur Timor-Leste Daily Media News dagliga mediabevakning

Kvinnoorganisation vädjar till parlamentet att snabba på abortlag - Televizaun Timor-Leste, 27 augusti

Östtimors Popular Women Organization (OPMT) vädjade till parlamentet i onsdags att snabba på abortlagen för att rädda kvinnors liv och förhindra kriminalisering av aborter i landet.

Vädjan gjordes av kvinnorepresentanter från alla 13 distrikt under ett endagarsseminarium för att högtidshålla 33-årsminnet av kvinnoorgansiationen. OPMT:s generalsekreterare, Melita Alves, sade att kriminalisering av aborter i landet allvarligt påverkar kvinnors live, även om det inte finns någon lag för detta. OMPT, som är Fretilins kvinnoorgansiation, bildades 1975 för att verka för emancipation av timoresiska kvinnor.

Kampsportgrupper säger "Ja till fred!" - Televizaun Timor-Leste, 27 augusti

Två inflytelserika kampsportgrupper i Östtimor, 7-7 och PSHT, slöt en fredspakt mellan sig i onsdags (27/8) och avslutade en lång konflikt mellan medlemmarna.

Fredspakten gjordes under en gemensam presskonferens vid vilken representanter för vardera kampsportgrupp gjorde tydliga åtaganden att avsluta våldet och påskynda landets utveckling. Dessutom vädjade Pedro Aparício, representant för PSHT, och Sanamia från 7-7 att inte bli utnyttjade som politiska instrument av politiker som vill förverkliga sina egna politiska intressen.

Kampsportgrupperna bad också om ursäkt för sina tidigare felsteg begångna av medlemmarna, särskilt under 2006:s politiska kriser. Genom att säga "Ja till fred!" lovade grupperna att själva avstå från våld för att återställa stabiliteten i landet. Fredspakten mellan dessa långvariga ärkerivaler upprättades genom medling av Dilis HAK-stiftelse.

18 - Fängslade rebeller döljer sanningen

Inuti Hotell Becora, som de kallar Dilis fängelse, börjar en del av de 22 män, som hotas av att få tillbringa resten av sina liv bakom galler för mordförsöken på Östtimors president José Ramos-Horta och premiärminister Xanana Gusmão, att tala.

The Australian har fått de första redovisningarna från rebellerna i Becora. Ingen av dem erkänner att han sköt presidenten trots att Ramos-Horta hade identifierat Marcelo Caeteno som sin skytt.

Rebellerna, som tillbringade veckor på flykt innan de gav upp, hade gott om tid att utarbeta sin berättelse. Därför att de alla dömda genom sitt handlande, förnekar alla det. De erkänner att en grupp tog sig till presidentens bostad och att en annan tog sig till premiärministerns hus, men säger nej, de varken sköt eller låg i bakhåll för någon.

Många östtimreser tror att det hela var en fälla: att rebelledaren Alfredo Reinado var inbjuden ner till Dili för att dödas, för att få ett slut på den tvååriga konfrontationen i vilken han och hans rebeller beväpnade rörde sig i bergen i landets västra del.

The Australian avslöjade förra veckan att obduktionsrapporterna visade att Reinado och hans medrebell Leopoldino Exposto sköts till döds på nästan mynningsavstånd inne i Ramos-Hortas villa. Skotten hade en avrättnings kännetecken, vilket fått det största oppositionspartiet Fretilin att kräva en internationell utredning av händelserna den 11 februari.

"Det som The Australian har rapporterat stärker våra krav", sade riksdagsledamoten Jose Teixeira (Fretilin). "De kan inte längre ignoreras."

Om myndigheterna har någonting att dölja, så har rebellerna det också för att skydda sig själva och en otydlig politisk grupp kallad MUNJ, eller Movement for National Unity and Justice (Rörelsen för nationell enhet och rättvisa), vars medlemmar tillbringade dagen före skottlossningen med rebellerna och tillhandahöll de fordon som användes för att köra ner till Dili.

Den morgonen placerade Reinados andre man, löjtnant Gastao Salsinha, en andra grupp av män i bakhåll under premiärministerns hus. Några i Salsinhas grupp har medgett att de skjutit skott i luften, men ingen har erkänt att han skjutit mot Gusmãos fordon, som enligt rapporterna träffades av sex kulor avlossade ur fyra olika riktingar.

Rebellerna var en del av en större grupp av omkring 600 soldater och militärpoliser födda i väst, som lämnade kasernerna i början av 2006 och hävdade att det fanns diskriminering i armén som gjorde att i öst födda soldater favoriserades när det gällde befordringar.

Intervjuerna med rebellerna i Becora, gjorda av någon som måste förbli anonym, gjordes med de ledande rebellerna Amaro Suarez da Costa, bättre känd som Susar, och Gilberto Suni Mota samt Egidio Lay, som var med i gruppen som åkte till Ramos-Hortas hem.

Susar var den förste rebellen, som gav upp efter 19 dagar på flykt. Han säger att han sov i ett ruckel några kilometer från Reinados gömställe i bergen vid Luala, i distriktet Ermera, när Reinado väckte honom klockan halv fyra på morgonen.

"Plötsligt kom majoren för att hämta mig i mitt hus", säger Susar . "Han sade bara 'Vi ska åka till Dili. Presidenten vill tala med oss.'"

Susar säger: "När vi lämnade Luala körde vi riktigt långsamt eftersom mötet var klockan sex. Tanken var att vi skulle vara där, träffas klocka sex, prata, prata, prata och sedan återvända till Ermera."

Susar säger att Reinado gjorde pauser för att inte komma för tidigt till mötet.

När de kom fram, klockan sex på morgonen, var det två vakter vid presidentens grind.

"När vi klev ur fordonet, började (vakten) Kelimut att osäkra sitt vapen", säger Susar. "Jag böjade tänka: 'Vad är det som händer? Vi kommer för att träffa presidenten och säkerhetsmännen beter sig på det här sättet.' Så majoren sade: 'Lugna er, lugna er.' Majoren sade: '(Var är) presidenten?'"

Susar säger att han stod vid grinden, tydligen för att hindra vakterna från att slå larm, medan Reinado, Leopoldino, Lay och Suni Mota gick in.

Susar hävdar att männen inte bar balaklavor, vilket motsäger vittnesmålen från presidentens vakter.

Susar medger att två av rebellerna - han säger inte vilka - återvände inifrån huset med ett maskingevär och en automatkarbin som de tagit från uppenbarligen sovande vakter.

Susar säger att han aldrig gick in i huset. "Nej. Jag inte ens ... tittade in. Mitt vapen, det var riktat nedåt. Vi var inte därför för en eldstrid. Om vi hade varit ute efter en eldstrid, så had jag tydligen inte kommit."

Så hur många minuter från det att ni kom till grinden tills ni hörde skotten, från när bilen stannade tills majoren dog, blir han frågad.

"Fem minuter, kanske mindre", säger han. "Det tog inte ens fem minuter. Jag kan säga det att det gick riktigt fort."

Var det en utväxling av skott efter att Reinado blivit skjuten? "Vi sköt aldrig på någon", säger Susar. "Vi retirerade. Jag sköt bara i luften, som varningsskott. Därför att om vi bara väntat där, så hade de australiska styrkorna och stridsvagnarna stängt alla vägar. Vi kom inte dit för att skjuta. Jag var tvungen att skjut i luften, för att varna killarna att komma ut. De sköt på oss.

Såg han Ramos-Horta återvända? "Jag såg inte ens hans heliga ande. Aldrig", säger Susar.

"Jag vet inte", säger han. "Det var majoren. Vi kom för hans skull. Och sedan dog han."

Suni Motas och Lays redogörelser för skottlossningens morgon är liknande: de säger att Reinado sköts inuti presidents hem, därefter sprang de som galna utan att se sig om. De säger att de inte vet vem som sköt presidenten.

Suni Mota och Lay vare tillsammans med Reinado den 10 februari. Bägge männen hävdar att ingen representant för MUNJ var tillsammans med Reinado dagen före attacken. De fokuserar på ett besök av Reinados älskarinna, australisk-östtimoressiska medborgaren Angelita Pires, som av Ramos-Horta och riksåklagaren har beskyllts för att ha påverkat händelserna den 11 februari.

Pires tog med sig fyra personer till Reinado dagen före skottlossningen: sina australisk-timroesiska vänner Teresa och Victor de Sousa och deras lille son och en äldre kvinna, Eliza Morato, som hade kommit från Australien med hälsningar till Reinado från hans släktingar. Morato tog bilder av Reinado och hans grupp som nu ingår i utredningsmaterialet.

När de visas ett av Moratos fotografier, identifierar både Suni Mota och Lay en representant för MUNJ, Cancio Pereira, som står tillsammans med Reinado och rebellerna.

MUNJ hade verkat som förhandlare mellan Reinado och Ramos-Horta, som försökte att lösa konflikten. MUNJ stog på Reinados sida, men drog sig den 7 januari ut ur en arbetsgrupp, som skapats för att förhandla med Reinado, därför att de menade att regeringen inte visade tillrcäklig vilja att få slut på krisen.

Som intervjuerna uppenbarar, så var MUNJ verkligen där, vilket väcker frågor om huruvida det spelade en roll för att påverka Reinado att bege sig till Dili.

Ingen MUNJ-medlem har anklagats för skottlossningarna, även om Pereira och en annan MUNJ-medlem, Lucas Soares, har blivit förhörda och har fått sina pass konfiskerade.

MUNJ:s koordinatör Augusto Junior Trinidade har vägra att tala med The Australian.

18 - Frågetecken runt obduktionerna av Östtimors rebeller

Riksåklagaren Longinus Montero i Östtimor har förklarat att obduktionerna av den östtimoresiske rebelledaren Alfredo Reinado och en av hans närmaste män, som sköts till döds vid ett anfall mot president Ramos-Hortas bostad den 11 februari 2008, inte visade att de avrättades, så som rapporterades av tidningen The Australian den 13 augusti enligt nedanstående notis.

Frågor har ställts huruvida rebelledaren Alfredo Reinado lurades ner från Östtimors berg för att avrättas efter att det kommit fram att han sköts till döds på nästan inget avstånd alls inne i president José Ramos-Hortas bostad.

The Australian har fått obduktionsprotokollet för Reinado och hans rebellkamrat Leopoldino Exposto, som dog bredvid honom.

Exposto sköts en gång mitt i baksidan av huvudet på "nära håll", typiskt för ett dödande i avrättningsstil. Skinnet runt Reinados fyra ingångshål - i ögat, i nacken, i bröstet och i handen - visade alla betydande brännskador och svärtning.

David Ranson, från Victorias institut för rättsmedecin, sade att det är väl etablerat inom rättsmedecinen att skottskador som visar brännskador och svärtning kommer från gevär som avlossas på mycket nära håll, mindre än 30 cm.

"Svärtning är en kritisk fråga vid skottskador", sade professor Ranson. "Läroböckerna i ballistik är mycket tydliga om det här. Brännskador och svärtning kännetecknar skott på mycket nära håll, antagligen på mindre än en meters håll. Om man ser brännskador och sot, så har pipan på vapnet varit mycket nära huden."

Brännskador kommer från mynningsblixten. Svärtningen eller tatueringen kommer från krut.

Den officiella versionen är hittills att Reinado, en 42 år gammal i Australien utbildad major, som hade lett ett årslångt myteri, och Exposto överraskades, när de trängde in på presidentens tomt den 11 februari, och sköts av en vakt på minst 10 till 15 meters håll.

Ramos-Horta skottskadades, när han besköts när han återvände till tomten från sin morgonpromenad, och en av hans vakter dödades. Premiärminister Xanana Gusmão undkom en annan attack på sin konvoj, när den tog honom från hans hem till hans kontor.

Men den officiella versionen av händelserna motsägs av det som rättsobducenten Muhammad Nurul Islam, som gjort obduktionerna, kommit fram till. Han skriver att Exposto och Reinado dödas "på nära håll" med ett höghastighetsgevär.

Nurul konstaterar att alla Reinados sår visade "svärtning/brännskador" särskilt i hans vänstra öga, där missfärgningen täcker ett ovanligt stort område på 10 x 9 cm, skulle kunna tyda på ett skott med pipan direkt mot ögat.

Trots en del rapporter om att Reinado antingen var berusad eller påverkad av droger säger Nurul att det inte fanns några möjligheter att fastställa detta vid Dilis bårhus och att frågan aldrig kommer att besvaras.

Ramos-Horta har vidhållit att Reinado var en oinbjuden gäst den dagen och att det var ett aggressivt beteende.

Vad som är säkert är att händelserna inuti villan den morgonen inte är så klara som tidigare presenterat och kan ha blandat in Reinado och Exposto antingen så att de gått i en fälla eller hållits på nära håll innan de sköts.

Ett av Reinados sår var på hans vänstra hand, vilket antyder att han kan ha höjt den i en försvarsgest i medvetande om att han skulle skjutas.

Uppfattningen om skott på nära håll styrks kraftigt av brännskadorna och svärtningen som fanns på Reinados bröstsår trots att han sköts genom en tjock ammunitionsväst.

Reinado och Exposto sköts med ett eller flera kraftfulla AR-15 halvautomatiska Armalitevapen, vilka delats ut till presidents vakter.

Uttalanden inifrån Dilis fängelse av Reinados rebeller, som The Australian fått, säger att Reinado for till Dili för ett tidigt morgonmöte med presidenten. Reinados män vidhåller att de inte hade någon plan att attacker presidenten, men deras berättelser är full av motsägelser.

18 - Fotskada förstörde Östtimors olympiska drömmar

Hon kom, hon såg och - just efter halva sträckan i gårdagens maratonlopp för damer - hon bröt loppet.

Det var det olyckliga slutet på Mariana Dias Ximenes olympiska äventyr. Den 25-åriga atleten var en av 13 löpare som inte lyckades fullfölja den svåra banan, som började på Himmelska fridens torg och slutade på ett fullsatt Olympiastadion.

Östtimors enda deltagare i spelen i Peking, som använder en kombination av böner och Alicia Keys sånger för att peppa upp sig inför stora tävlingar, föll offer för en skada på vänster fot och bröt motvilligt vid 26-kilometers markeringen.

Skadan släckte hennes hopp om att fullfölja tävlingens 42 kilometer och göra om hennes landsmanninas, Agueda Fatima Amarals, heroiska vid spelen år 2000 i Sydney. Tävlande som en enskild olympier kom hon in i Homebush-stadionet som tredje från slutet i ett fält om 45 deltagare. Hon föll på knä och knäppte sina händer i bön innan hon påmindes om att hon måste springa ett avslutande varv inne i stadion.

Det var ett olympiskt ögonblick som Dias Ximenes bevittnade sittande bredvid José Ramos-Horta, den man som nu är landets president.

16 - Världsomfattande utrotning av lepra beror på Brasilien, Nepal, Timor

Global utrotning av lepra beror på Brasilien, Nepal och Östtimor, de enda länder som fortfarande hotas av den vanställande sjukdomen som plågat mänskligheten i århundraden.

Omfattningen i de tre länderna överstiger ett fall på 10.000 människor - den nivå över vilken lepra, också känt som Hansens sjukdom (spetälska), utgör ett hot mot allmänhetens hälsa- rapporterar Världshälsoorganisationen i Genève igår. Globalt minskade antalet nya fall med 4,2 % till 254.525 förra året.

Tretton år efter att WHO började tillhandahåll en gratiscocktail med antibiotika till leprapatienter har antalet infekterade över hela världen sjunkit med mer än två tredjedelar och minst 14 miljoner människor har botats från en sjukdom som skadar huden, nerverna, lemmarna och ögonen. Trots det så lider fortfarande omkring 100 miljoner patienter och anhöriga av detta stigma och social diskriminering på grund av sjukdomen.

"Trots de uppnådda framgångarna är det en utmaning att upprätthålla det politiska intresset och mobilisera de nödvändiga medlen för att genomföra aktiviteter på fältet för många nationella program, när sjukdomens följder minskar ytterligare", sade Förenta Nationernas hälsoorganisation i Weekly Epidemiological Record, en tidskrift om allmänhetens hälsa.

Brasilien, Nepal och Östtimor hade omkring 17 % av de nya fallen förra året och nästan en fjärdedel av de nyinfekterade som rapporterade i början av 2008 enligt tidskriften. Omfattningen av lepra på 10.000 människor är 2,4 i Brasilien, 1,18 i Nepal och 1,23 i Östtimor, också känt som Timor-Leste.

"Ansträngningarna i dessa länder kommer även fortsättningsvis att ökas för att hjälpa dem att uppnå målet utrotning inom de närmaste åren", sade WHO.

Av WHO betraktad som "inte särskilt smittsam", överförs lepra genom små droppar från näsan och munnen vid nära och varaktig kontakt med obehandlade fall, säger organisationen.

Sjukdomen, som redan var känd i de gamla kinesiska, egyptiska och indiska kulturerna, botas med så kallad flerdrogsterapi, som dödar bakterien Mycobacterium leprae utan att skapa resistens.

15 - Ur UNMIT:s dagliga mediabevakning

Valen av Chefe Sucos, Chefe Aldeias och Conselho do Sucos inställda - Radio Timor-Leste, Timor Post och Suara Timor

Ordföranden i CNE [nationella valkommissionen], Faustino Cardoso, sade att den nationella valkommissionen (National Commission of Electoral) inte kommer att hålla val till Chefe Sucos, Chefe Aldeias och Conselho do Sucos i år. Cardoso sade valen ställts in på grund av brist på tid, pengar och förberedelser.

15 - UNMIT:s dagliga mediabevakning upphör

UNMIT vill upplysa om den kommer att upphöra med sina dagliga mediabevakning under den kommande veckan. Organisationer och individer som önskar sig daglig mediabevakning rekommenderas att kontakta Timor-Leste Development Centre, som tillhandahåller en professionell mediabevakning för abonnenter. Kontaktperson är Francisco da Silva, TLMDC:s direktör, 726 3752.

11 - Reparerade broar öppnar marknader och tjänster för den östra delen

Människorna som lever i den östra delen har nu bättre tillgång till marknader, skolor, medecinska inrättningar och andra tjänster tack vare reparationer av fem broar längs huvudvägen som förbinder Lospalos och Viqueque. Fyra av de fem broarna är redan i bruk och den femte kommer att färdigställas i slutet av september.

"Arbetarna har rekryterats från omgivningarna av broarna", säger Joao Camara, projektledare. "Det lokala samhället spelar en nyckelroll när det gäller att organisera männens arbete enligt en rotationsprincip för att möjliggöra för så många som möjligt att få tillgång till fördelarna med arbete, som projektet erbjuder."

Projektet syftar till att främja socio-ekonomisk utveckling i Viqueque och Lautem som ett sätt att minska fattigdomen i de två distrikten. Det främjar tillgången till potentiella tillväxtcentra för den östra regionen med sin potential för utveckling av jordbruket.

Initiativet använder en arbetsintensiv byggnadsmetod för att ge kortsiktiga arbetstillfällen till hundratals människor, som bor nära projektplatserna, som okvalificerad arbetskraft, yrkesarbetare, maskinförare och förmän.

Finansierat av den Europeiska Unionen och Östtimors regering genomförs 8,8 miljonersprojektet av FN-kontoret för projekt (UN Office for Project Services - UNOPS) och FN:s utvecklingsprogram (UN Development Programme - UNDP).

08 - Plan för utvecklingen undertecknad i Dili idag

Dili. Reducering av fattigdom, konsolidering av demokratin och tillgång till grundläggande social service är de prioriterade områden, som Förenta Nationernas utvecklingsprogram kommer att stödja under de kommande fem åren i Östtimor.

Förenta Nationernas ramverk för utvecklingsbistånd (United Nations Development Assistance Framework - UNDAF) för 2009 - 2013, undertecknat i Dili idag av regeringen och FN, kommer att ge FN:s landsgrupp ett behovsorienterat och koordinerat angreppssätt för att stödja regeringen för att öka lugn och stabilitet i Östtimor. Programmen, med en kostnad på omkring 314 miljoner USD, kombinerar erfarenheter vunna av FN i andra länder efter konflikter med de individuella behoven hos Östtimor, som de avspeglas i de nuvarande nationella prioriteringarna.

Inom fattigdomsbekämpningen, som är av stor betydelse för att öka levnadsstandarden för hundratusentals timoresiska medborgare, kommer programmen att särskilt uppmärksamma sårbara grupper, som unga, kvinnor, internflyktingar och katastrofdrabbade byar. För att ytterligare konsolidera demokratin, ge stabilitet och ett hållbart lugn prioriterar UNDAF progra som kommer bidra till att bygga upp statliga instutitioner som domstolar, ministerier och lokal förvaltning.

När det gäller att ge tillgång till grundläggande sociala tjänster, skolor, hälsovård och säkerhet tar UNDAF med program som främjar utbildning, hälsa, nutrition, vatten och avlopp, socialt välstånd och skydd.

FN:s biträdande chef och koordinatör för humanitär hjälp, Finn Reske-Nielsen, tillade:

För mer information kontakta Allison Cooper, +670 7230453, eller Hipolito Gama, +670 7262844.

07 - FN vädjar till Östtimor att inte avsluta våldsutredning

Dili. Förenta Nationerna vädjade i torsdags till Östtimor att inte låta de för blodbadet i samband med Dilis folkomröstning om självständighet från Indonesien 1999 ansvariga komma undan och lovade stöd till att ställa förövarna inför rätta.

Ledare i Östtimor och Indonesien sade i förra månaden att fallet var avslutat efter att ha uttryckt ånger med anledning av resultatet från en gemensam sanningskommission, som lade skulden på indonesiska säkerhets- o civilstyrkor för "grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna".

De två regeringarna bildade sannings- och vänskapskommissionen (Commission of Truth and Friendship - CTF) 2005 för att utreda våldet, som enligt Förenta Nationernas uppskattningar orsakade omkring 1.000 östtimoresers död, men inte hade någon makt att åtala, vilket lett till kritik för att den tjänade att dölja illdåden. Den bojkottades av FN.

"Vi stöder fortfarande domstolsförfarandet genom utredning av enheten för allvarliga brott (Serious Crime Unit)", sade Allison Cooper, taleskvinna för FN-missionen i Ös timor, med hänvisning till ett organ skapat av Förenta Nationerna för att bistå Östtimors åklagarämbete.

"CTF är bara en mekanism för att klarlägga vilka illdåd som förekom i landet, (men) det finns och också något som heter att beivra", sade hon och tillade att tjänstemän från Serious Crime Unit snart skulle besöka Dili för att tala med riksåklagaren om saken.

CTF namngav inga förövare, men rekommenderade inte en amnesti. Människorättsgrupper har utövat påtryckninga för rättvisa.

Östtimors premiärminister Xanana Gusmão sade till Reuters vid en intervju förra månaden att han var nöjd med rapporten och att det nu var dags att gå vidare.

06 - Östtimor: Humanitär uppdatering 12 juli - 1 augusti 2008

OCHA skickar regelbundet ut detaljerade rapporter om det humanitära läget i Östtimor. Nedan har jag sammanfattat två punkter i rapporten. [Tommy Pollák]

Petitionärerna: Var och en av petitionärerna har fått 8.000 USD och alla har nu lämnat lägret i Aitarak Laren [i Dlili] och återvänt till de västliga distrikten eller Dili.

Återställandet av de tömda lägren Sional, Arte Moris, polisakademin och Jardim pågår.

Källa: United Nations Integrated Mission in Timor-Leste (UNMIT); United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA)

05 - Presidenten om budgetjusteringen

Jag har från parlamentet för godkännande fått lagen om budgetjustering (Law Amending Budget - AB). Det är en stor budget att göra av med till slutet av år 2008.

Regeringen begär nu mer än 440 miljoner dollar, vilket gör att budgeten för 2008 blir omkring 800 miljoner, en ökning 122 %. Den urspungliga budgeten för 2008 omfattade utgifter på omkring 350 miljoner dollar.

Enligt den justerade budgeten vill regeringen följaktligen till och med december - på fem månader - ge ut dubbelt så mycket som budgeten ursprungligen omfattade för 12 månader.

Den här stora ökningen - plötsligt - av statens utgifter har naturligtvis orsakat överraskning och vissa betänkligheter, inte bara i Östtimor utan också hos utvecklingspartners.

Jag har hört och noterat betänkligheter och frågor om budgeten från det civila samhället och internationella organisationer, inklusive Världsbanken och Internationella valutafonden bland andra.

Livsmedelskrisen och ekonomisk osäkerhet internationellt kräver av oss, mer än tidigare, stor hårdhet och återhållsamhet med landets tillgångar.

Utländska revisorer, särskilt Parlamentets rådgivande råd för Östtimors oljefond (Consultative Council of the National Parliament of the Petroleum Fund for East Timor), anser att en uthållig förvaltning av fondens resurser, som krävs av oljfondens stadga, rekommenderar att bara andvända 396 miljoner dollar i år. Men budgeten föreslår att nästan 800 miljoner tas ut.

Det är en mycket stor skillnad. Vi måste få veta hur landet ska använda så mycket pengar: vad ska de användas för - hur ska den här utgiften tjäna folket och landet.

Vissa arbeten och investeringar kan nu kosta mycket, men skapa välstånd i framtiden.

Till exampel byggandet av vägar och broar, investeringar i telecommunikationer, bevattningsanläggningar för att öka jordbruket bland andra ekonomiska investeringar innebär höga kostnader, men utvecklar landet och skapar sysselsättning.

För sådana investeringar är det värt att ta mer medel ur oljefonden, därför att det är större utgifter nu, men investeringarna tjänar att öka välståndet i framtiden.

I stället så omfattar budgeten utgifter på omkring 800 miljoner dollar, men bara 15 % är för kapitalutveckling.

Det betyder att för varje dollar i budgete, så vill regeringen ge ut 85 cent i driftkostnader och 15 % i investeringar för framtiden.

Dessutom så klargör inte budgeten några frågor, som jag ställt om nuvarande utlägg - det vill säga sådana löpande utlägg.

Till exampel så skapade regeringen en ekonomisk stabiliseringsfond (Economic Stabilisation Fund - FEE) och vill utöka den med 240 miljoner dollar.

Jag förstår att åtgärderna är berättigade genom ökade livsmedelspriser och reglering av priset på andra basprodukter.

Jag frågade igår premiärministern om det kanske inte vore mera lämpligt att medlen som krävs för att garantera tillgången på livsmedel och basvaror budgeteras under livsmedelssäkerhet?

Skulle inte medlen som regeringen begär för marknadsreglering av ick-livsmedelsprodukter ingå i regeringens nödfond.

Till exampel så omfattade budgeten för 2008 tre och en halv miljoner dollar för utlandsresor. Den justerade budgeten har nu ökat beloppet till totalt 6 miljoner.

Ministrars utrikesfresor är ofta berättigade och nödvändiga. Folket förstår detta. Det betvivlar jag inte.

Men den oro som jag för fram är: kommer det att vara förnuftigt och nödvändigt att ge ut så mycket?

Hur mycket kommer regeringens medlemmar att resa utomlands och hur mycket kommer varje kosta föra nå upp till sex miljoner dollar varje år?

We must know spend the money wisely by the state, especially in times of crisis.

Jag satt i regeringen åtskilliga år och vet att det inte är enkelt att få ihop alla krav från olika ministrar.

Jag vädjar till finansministeriet att sätta upp regler och kriteria och upprätta effektiva prioriteringar. Finansen måste föregå med gott exempel och säkra budgetens balans och klarhet.

I tider av kris så är det rgeringens plikt att visa återhållsamhet när det gäller utgifter och sträng kontroll av kostnader för att på ett balanserat och rättvist sätt definiera de nationella prioriteterna.

Statsbudgeten är nyckelinstrumentet för att uppnå social rättvisa och ekonomisk balans.

Därför måste statsbudgeten framför allt vara ett strikt dokument, ett klart dokument, som inte lämnar något tvivel varken hos folket eller det internationella samfundet som alltid stött oss.

Det är min plikt att i utövandet av mitt uppdrag bidra till att Östtimor blir ett mer rättvist samhälle i vilket staten sörjer för rika och fattiga och hjälper efter behov.

Vi försöker att hjälpa till med att skapa mer rättvisa och mer lika möjligheter i Östtimor för att på så sätt förbättra människors liv.

Som republikens president vill jag hjälpa till med att se till att transparensen i statens räkenskaper inte orsakar några tvivel och bidrar till att uppnå de nationella måeln ökad social rättvisa, mer stabilitet och harmoni.

Republikens president vill inte göra det svårare att styra landet. Jag erkänner den goda viljan och beslutsamheten hos regeringen ledd av vår broder Kay Rala Xanana Gusmão att sträva att utveckla vår ekonomi med en starkt ingripande, proaktiv stat.

Å andra sidan har jag erfarit att appellationsdomstolen mottagit en begäran från parlamentsledamöter grundad på artikel 150 i konstitutionen att pröva huruvida skapandet av den ekonomiska stabilitetsfonden är i överensstämmelse med konstitutionen.

Trovärdigheten i statens räkenskaper ligger i var och ens intresse. Det ligger i regeringens intresse, i andra självständiga organ och i folkets intresse.

I ett tre timmar långt möte igår med premiärminister Kai Rala Xanana Gusmão och andra medlemmar av regeringen fick jag information och i viss mån förtydliganden avseende mina tvivel och min oro.

Jag hyser inget tvivel om premiärministerns högst värdiga avsikter att låta allt i vår ekonomi börja grundat på hållbara projekt som gynnar de fattiga och marginaliserade i vårt samhälle.

Det är min plikt att granska överensstämmelsen med konstitutionen liksom det är parlamentets plikt att övervaka förverkligandet av budgeten de återstående fem månaderna av budgetåret.

Jag kommer att rådgöra med det största partiet i parlamentet, Fretilin, och andra som så önskar liksom framstående medlemmar i vårt samhälle hur begäran om att appellationsdomstolen ska granska överensstämmelsen med konstitutionen i förslaget till en ekonomisk stabilitetsfond.

Jag föredrar, men kan inte påtvinga någon detta, att regeringen inleder en dialog med majoritetspartiet för att skapa en mekanism för att övervaka, förvalta och förverkliga fonden.

Dessutom borde denna metod användas av regeringen i alla frågor med stora konsekvenser för vårt lands nutid och framtid, såsom fondförvaltningen av olja och andra naturresurser, storskaliga investeringar, som kräver förverkligande över lång tid, utdelning av mark för investeringar, förvaltningsreform, utbildningspolitik och annat av nationell betydelse.

Vårt land borde undvika beslutsfattande som påverkar dess viktiga intressen utan konsultationer, diskussioner och samförstånd.

Med ett ord, vi måste börja uveckla en kultur av respekt för principen om statens kontinuitet oavsett vilket parti som är vid makten.

För alla dessa nämnda skäl buslutade jag att vänta, först på appellationsdomstolens åsikt om överensstämmelsen med konstitutionen av den ekonomiska stabiliseringsfonden och för att ge regeringen tid att för den timoresiska allmänheten och det internationella samfundet klargöra skälen för justeringarna i budgeten.

När jag återvänder från min resa till Kina, där jag kommer att träffa Folkrepubliken Kinas president Hu Jin Tao, och Australiens premiärminister, Kevin Rudd, och statsbesöket i Filippinerna, kommer jag att slutgiltigt besluta huruvida jag kommer att godkänna den justerade budgeten.

Källa: Tillkännagivande från presidenten [från en engelsk översättning gjord via Google. Lägg märke till att översättningen är högst inofficiell. Tommy Pollák]

05 - Gangster får nyckelprojekt i Dili

Darwin. Ett erbjudande från en ökänd Jakartagangster att utveckla ett flyktingläger i Dili har antagits av den östtimoresiska regeringen.

Den timorfödde mannen, Hercules Rozario Marcal, hade nära band till Suhartoerans generaler i Indonesien, inklusive en anklagad av Förenta Nationerna för att ha organiserat förstörelsen i Östtimor efter folkomröstningen om självständighet 1999.

Timor Post har bekräftat att Hercules har fått klartecken för att bygga en minigalleria och swimming pool på platsen mitt emot Dilis huvudkaj.

Regeringen har inte offentliggjort vem som stog bakom utvecklingen eller vad den skulle kosta.

Utredare har fastslagit att Hercules hade kontakt med, och kanske träffade, rebel ledaren Alfredo Reinado bara några dagar innan Reinado ledde attackerna den 11 februari mot president José Ramos-Horta and premiärminister Xanana Gusmão.

Två rebeller inblandade i attackerna greps i Hercules bostad i Jakarta i april.

Han blev ökänd i Jakarta på 1990-talet som ledare för beskyddargäng. Hans gäng tjänade också som stöd för Suhartoregimen genom att skrämma dissidenter och östtimoresiska självständighetsaktivister.

Hans militära chefer sades bland andra omfatta tidigare generalen Parbowo Subianto, Suhartos svärson.

Under en tid bodde han i generalmajor Zacky Anwar Makarims, som 2003 åtalades av en FN-tribunal för brott mot mänskligheten, hus.

Hercules berättade i januari för timoresiska journalister att han planerade att investera i hotell och fastigheter Östtimor.

Den östtimoresiske riksåklagarens kontor har ännu inte publicerat resultate av sin undersökning av attackerna den 11 februari.

04 - Östtimors president säger tonåring räddade hans liv

Sydney. Östtimors president José Ramos-Horta har hyllat en 15-årig tonåring som den okände hjälten vid försöket att döda honom tidigare i år. I en intervju med australisk television som ska sändas idag, sade den timoresiske ledaren att flyktingen hade bott i presidentens hus över ett år före attacken i februari.

Ramos-Horta kallade honom "hjälten i hela den här historien", när han berättade att ynglingen snabbt uppmärksammade soldaterna så att de kunde reagera nästan omedelbart. Rebelledaren Alfredo Reinado, vars grupp har fått skulden för attacken, sköts till döds.

"Det var han som såg Alfredo Reinado ta vapen från vakterna", sade Ramos-Horta.

"Han väckte sedan två soldater som fortfarandee sov i en annan del av området, huset, så en av dem vaknade, sprang bakom huset, såg Alfredo och siktade på honom. Så den här pojken är verkligen en hjälte."

Utdrag ur intervjun, som ska sändas av Australian Broadcasting Corporations television idag, publicerades i söndags av den nationella nyhetsbyrån Australian Associated Press.

04 - Ur UNMIT:s dagliga mediabevakning

Östtimors regering invigde landets första nationalpark, Nino Konis Santana, i fredags (1/8) i underdistriktet Tutuala, Lautem.

Den underbara nationalparken invigdes av parlamentets talman Fernando Lasama och premiärminister Xanana Gusmão.

Parken täcker en yta på 123.600 hektar och omfattar Com, Tutala to Lore och Lautem-distriktet.

Premiärminister Xanana sade att parken bevarar Östttimors naturresurser för framtida generationer.

"Över hela världen hör vi om klimatförändringar. Klimatet ändras därför att vi förstör våra skogar ... Ibland talar vi om pengar och olja, men naturen är mycket viktig för våra liv. Låt skogarna och djuren vara i fred. Det är dags för dem att vara fria, de är vårt välstånd ...", sade Gusmão.

I sitt tillkännagivande av den nationella vapeninsamlingskampanjen satte premiärminister Xanana Gusmão tidsfristen för alla att lämna in sina olagliga vapen till den 15 augusti. Premiärminister Xanana Gusmão sade att kampanjen leds av UNPol, PNTL och F-FDTL, som kommer att samla in olagliga vapen fram till den 15 augusti.

Premiärministern sade att huvudsyftet med en sådan kampanj är att göra landet så säkert som möjligt för alla. "Jag vädjar till alla människor som har vapen att lämna in dem för den 15 augusti. Om de inte gör det, kommer de att arresteras", sade premiärministern.

Vid återkomsten från sin långa utlandsresa sade president José Ramos-Horta att han tror att många länder kommer att fortsätta stödja Östtimor. Ramos-Horta hade möten med den Europeiska Unionens Durão Barosso, Australiens premiärminister Kevin Rudd och Portugals president och premiärminister.

Ledare: Är det svårt för parlamentsledamöter att få tillgång till Alfredos mobil och laptop? - Timor Post

Riksåklagaren Longuinhos Monteiro har sagt att Alfredos mobiltelefon och laptop togs till Australien för att undersökas av den federala australiska polisen (Australian Federal Police - AFP).

Om de bara behöver kopior av Alfredos dokument, varför kunde de inte öppna dokumenten i Dili? Om de vill ha numren och SMS:en från hans mobil, varför gjorde de inte det från Dili? Vi instämmer med parlamentsledamoten Mario Viegas Carrascalão att riksåklagarens argument ska avvisas.

Och som den tidigare justitieministern Domingos Sarmento sade: "Många människor vill lägga sig i. Jag hoppas att fakta inte kommer att förvrängas för att anklaga andra människor."

Vi måste vara på vår vakt. Det finns mycket som undanhålls oss i allmänheten, men avslöjas för andra.

Koordinatören för flyktinglägret vid flygfältet Carlito da Silva sade till journalister att han är bekymrad över att flyktingungdomar vid det här lägret bara fick 100 dollar, medan flyktingungdomar från andra läger fick 200 dollar. Det är av det skälet som da Silva sade att flyktingarna inte kommer att återvända hem.

Koordinatören för flyktinglägret Motael Maria Auxiliadora da Costa klagade över att regeringen har bekräftat registreringen av de 400 internflyktingarna hos MSS (Ministry of Social Solidarity).

01 - Ur UNMIT:s dagliga mediabevakning

Den justerade budgeten för 2008 på 778,312 miljoner USD har formellt godkänts av parlamentet. Fretilin röstade mot godkännandet på grund av skapandet av den ekonomiska stabiliseringsfonden (Economy Establishment Funds - FEE) på 240 miljoner USD. Fretilin anser att FEE är en olaglig källa för finansiering. Partiet har tagit upp frågan till appelationsdomstolen. Premiärministern har svarat att regeringen är redo att stå till svars.

Ordföranden för det socialdemokratiska partiet (PSD) Mario Viegas Carrascalão har sagt att han inte tror att huvuddelen av budgetjusteringen är nödvändig för Östtimor. Han sade att han skulle överväga att lämna regeringskoalitionen om han ser att regeringens program inte går bra.

Men CNRT:s parlamentsledamot Dusai Barreto är säker på att regeringen kommer att verkställa budgeten riktigt så som den gjorde med den sista övergångsbudgeten [mer än 91%]. Som svar på detta sade PD:s parlamentsledamot Vital dos Santos att han tror att det är för tidigt att bedöma hur bra regeringen har genomfört budgeten. "Om inte hela budgeten utnyttjats i slutet av året, så kommer det att bli en överföring", sade dos Santos. "I så fall förtjänar regeringen inte en så stor budget."

Ministern för statens administration Arcângelo Leite sade att koalitionsregeringen är seriös i sina planer att börja decentralisera 2009. Nästa år kommer regeringen att förverkliga en policy för decentralisering genom att ändra distrikten till kommuner.

Leite sade att lokala förvaltningar kommer att ha sina egna representanter för att fatta politiska beslut. "Kommunen har ett överhuvud som kommer att ha makten att fatta beslut; de nuvarande distriktsadministratörerna kan bara verkställa det som redan har beslutats av den centrala förvaltningen", sade minister Leite i tosdags (31/8) i Pantai Kelapa.

Carrascalão: Jag kommer att gripa korrupta människor - Suara Timor Lorosae

PSD:s ordförande Mario Viegas Carrascalão förklarade igår att om han blev utsedd till ordförande för antikorruptionskommissionen skulle han gripa varje person inblandad i korruption, även ministrar. Carrascalão varnade också regeringen för att anta antikorruptionslagar med indonesisk stil.

Silveiro Pinto: Militarfängelse förvirrar befolkningen - Suara Timor Lorosae

Ombudsmannen för mänskliga rättigheter och rättsväsendet Silveiro Pinto sade igår att förekomsten av ett militärfängelse i landet kommer att skapa förvirring bland befolkningen. "Folket kommer att bli förvirrat huruvida militärfångarna är fängslade i militärfängelset eller som civila interner i Becora", sade Pinto.

Juli

31 - Att rädda Östtimor från storindustrin

Dili. Förr så gömde de djupgröna skogarna i Östtimor nästan utdöda fågelarter, tjattrande apor, små bondbyar och frihetskämpar. Nu är djungeln full av miljöaktivister som arbetar hårt för att skydda det lilla landets första nationalpark.

Nationalparken Nino Konis Santana, som öppnas idag, täcker 123.000 hektar från flacka gräsmarker till en taggig bergsrygg längs parkens södra gräns. Parken ligger åtta svettiga biltimmar genom torra marker från Dili, landets huvudstad.

Tills indoneserna fördrevs ur Östtimor genom en folkomröstning 1999 skyddades landet av sitt läge och gerillakämparna som tog sin tillflykt där. Men när landet öppnar sig för världens investerare, försöker regeringen att försäkra sig om att Östtimors naturresurser inte säljs till högstbjudande.

"Problemet med bolag som kommer hit och exploaterar landet är ett stort problem för ett litet, fattigt land", sade Manuel Mendes, direktör för parken. "Jobbet att förvalta områdena är mycket svårt därför att det är stora områden vi har reserverat, så det är svårt att ha tillsyn."

Får man möjligheten, så finns det mycket att exploatera. Parken är hem för havssköldpaddor, apor och dussintals arter sällsynta fåglar, några som inte finns någon annanstans på jorden och några som är nära utrotning. Området härbärgerar också jungfrulig regnskog i lågland, nu för tiden en sällsynthet i Sydostasien.

I år fanns det betänkligheter inom regeringen att GTLeste, ett indonesiskt biobränsleföretag, ville ha stora delar av parken för att odla sockerrör, men Mendes sade att planen skrotats.

"Jag har redan talat med statssekreteraren om det här och vi kan aldrig ge kommersiell tillgång till det här området", sade han.

En talesman för GTLeste sade att bolaget inte hade något intresse av området, men intresserade sig för grannegendomar.

Östtimor står inför åtskilliga utmaningar när det gäller att försvara parken, inklusive en praktiskt taget obefintlig budget, som bara räcker till lön för en handfull personer och inte täcker sådana väsentligheter som transporter och lokalkontor.

I år har landet drabbats hårt av en finansiell kris, när ris - basmat i Östtimor - blivt dubbelt så dyrt, oljepriset klättrade upp och US-dollarn (den officiella valutan) försvagats.

Nationalparken är hem för omkring 10.000 personer, av vilka de flesta lever i små landsbygdsbyar. Människorna i parken lever långt från kaffeområdet i landets centrum och de odlar inte mycket ris eller andra avsalugrödor. Det finns inga fabriker eller större stadscentra. Det finns inga jobb.

Men Mendes sade att människorna som lever där inte är något hot mot parken. De flesta familjerna jagar fortfarande som deras förfäder gjorde - med blåsrör, spjut och båge och pil. De är beroende av vildsvin och hjortar för köttets skull och den vanliga palmyrapalmen för dess stärkelserika inre som äts i hungertider och bladen för hyddorna.

"Människorna som lever där har haft ett gott förhållande till miljön sedan sina förfäder", sade Mendes. De har förvaltat området sedan dess och jag vill inte ge dem någon skuld."

Men det finns hot mot parkens fortbestånd, inklusive olaglig avverkning och svaga lagar.

"Vi har ett exempel på olaglig avverkning 2007", sade han. "Det var inte lokalbefolkningen som högg ner träden, det var människor med pengar, människor som hade råd med motorsågar, de gav sig ut och högg ner träden."

Till och med när de som avverkar tas på bar gärning, händer ingenting. Polisen arresterade 15 personer förra året och åtalade dem för olaglig avverkning enligt lagar som antogs under FN-styret i Östtimor mellan 1999 och 2002. Men domstolarna vägrade att godkänna lagarna och avvisade fallen.

"Vi kommer att arbeta hårt för att få nya lagar nästa år, som kan stipulera strafftider och böter för brott", sade Mendes. "Vi funderar på att utöka miljölagarna och förordningarna för fiske och jordbruk för att minska riskerna för miljöförstöring."

Mer än 1 miljon USD har redan investerats i parken efter att planen först föreslogs för fem år sedan. Utöver regeringen har internationella grupper, som BirdLife och Darwin Initiative, bidragit till parken.

Mendes sade att rika länder borde vara intresserade av att skydda Östtimors vildmark, därför att, även om Indonesien skyndar sig att återplantera förlorade skogar för att minska effekterna av klimatförändringarna, landets vildmark kan bibehållas. Men utländsk hjälp behövs fortfarande.

"Att garantera att området skyddas är inte bara en sak för Östtimor, också andra länder måste hjälpa till att övertyga våra ledare om att vårt land är värt att skydda", sade han.

FN har varit i landet sedan 1999 och regeringen är omgiven av rådgivare från hela världen. Mendes sade att han hoppades att regeringen kunde lita på att det internationella samfundet gör en samordnad insats för att hjälpa hans lands gryende anstränginar att bevara miljön.

Cathy Molnar, en australiska, som är rådgivare åt regeringen när det gäller skyddade områden, sade att Östtimor skulle kunna bli ett försöksområde för ett nytt angreppssätt i miljöfrågor.

"Vi från väst tänker på bevarande som tillämpligt på vackar saker och biologisk mångfald", sade hon. "Folk frågar ofta är inte (utveckling av parken) för tidigt för ett ställe som Östtimor? Men att bevara handlar också om att hantera jord och vatten. Du kan inte dela på försörjningen och skyddet. Om Du hugger ner alla Dina träd för jordbruk, så kommer Du att få erosion och förlora Dina vattenkällor också."

Molnar sade att jordbruksministeriet hade vädjat till hjälporganisationer, som undervisar i uthålligt jordbruk, att utbilda människor som lever i parken. Genom att utveckla nya förvaltningssätt som balanserar lokala behov med internationella mål sade hon att landet kan rädda vad det har.

"Människor i västvärlden måste ändra sitt tankesätt. (Bevarande) handlar inte om att låsa området, det handlar om att förvalta det på ett hållbart sätt genom samarbete", sade Molnar.

"En del av förvaltningen av landområden är att återställa området och den andra delen är att skydda det Du har. Den här parken är skyddsdelen och det är odiskutabelt den viktigaste deln eftersom den hindrar skadan från att inträffa över huvud taget."

30 - Kyrkan medlar för att hjälpa flyktingar återvända hem

Dili. Martinho Gusmaos gamla grannar vill inte ha honom tillbaka och vägrar att låta honom bygga upp sitt hus, som jämnades med marken av kravallmakare för två år sedan, igen säger han.

Så Gusmao och hans familj stannar kvar i ett flyktingläger nära Dilis flygplats. "Jag är mycket ledsen, besviken och lider mycket därför att den här situationen har tvingat mig att bo i tält i över två år. Jag saknar mitt hus, men hur ska vi kunna återvända? Våra grannar accepterar oss inte", sade han till UCA News den 25 juli.

Sådan fientlighet har sina rötter i det grannskapsvåld som bröt ut i Östtimor i mitten av 2006 efter avskedandet av mer än en tredjedel av landets armé. De avskedade soldaterna, från landets västra del, klagade över diskriminering. Spänningar som utlöstes av avskedandena utvecklades till sammandrabbningar mellan grupper som sade sig representera "östlingar" respektive "västlingar".

Grupper beväpnade med macheter, svärd, knivar och påkar kämpade på gatorna och minst 20 personer dog. Omkring 100.000 människor, de flesta i Diliområdet flydde från sina hem för att söka skydd hos släktingar eller i tillfälliga flyktingläger, många av dessa upprättades vid katolska kyrkor och centrer.

Rädsla för ungdomsvåld plågar många, särskilt människor från de östra delarna, som fortfarande lever i de kvarvarande lägren. Ministeriet för sociala frågor, arbete och solidaritet anger antalet till 64.367 i 44 läger. Dessa människor säger att de är oroliga för att våld väntar dem ifall de skulle återvända hem och deras hus inte bränts ner i upploppen. Många säger att människor från de västra delarna tagit deras hus.

Dilistiftets social program ser dessa förhållanden som en stor utmaning efter det att det började sitt reintegrationsprogam förra året. Fader Aniceto Maia da Costa, programkoordinatör, sade den 14 juli till UCA News att stifter arbeter tillsammans med regeringen i den här frågan.

En lösning av de problem som Gusmao och andra står inför har föreslagits av regeringen är att bygga övergångsbostäder för de människor var hemvändande motsätts av grannarna.

Men fader da Costa tror inte att byggandet av övergångsbostäder kommer att lösa problemet. "Det är därför kyrkan försöker att medla mellan grannarna för att få dem att acceptera flyktingarna genom besök och rådgivninge", sade han. "Människorna måste återvända hem och kyrkan fortsätter att medla så att de blir accepterade och kan leva sida vid sida i harmoni."

Regeringen har försett flyktingarna med motsvarande upp till 4.500 USD för att bygga upp sina hus igen, men fader da Costa säger att det inte heller kommer att räcka.

"Flyktingproblemet är komplicerat. Flyktingarna måste bli väl accepterade av lokalbefolkningen när de återvänder hem", förklarade han. Han påpekade att kyrkans program syftar till att försona dessa människor och förena dem så snart som möjligt. "Varje vecka besöker vi och talar med och uppmuntrar grannarna att acceptera de andra."

Prästen medger att det kommer att ta tid att läka såren hos människor som lidit på bägge sidorna, men vidhåller att människorna för att vinna frid och välstånd måste glömma det förgångna se framåt med hopp.

"Om det fortfarande finns hämnd i människorna hjärtan kommer freden aldrig. Bara förlåtelse kommer att låta alla flyktingar återvända hem för att leva sida vid sida i harmoni", sade han.

Kyrkans ansträngningar har redan gett resultat för några. Nyligen återvände Lorenco da Silva till sitt grannskap och den nedbrända ruinen av sitt hus. "Jag är så lycklig över att mina grannar välkomnade och accepterade mig som sin familj", sade han till UCA News den 20 juli.

Östtimor har en befolkningen på omkring 1 miljon, 95 % av dessa är katoliker.

30 - Ur UNMIT:s dagliga mediabevakning

Statssekreteraren för yrkesutbildning och arbetsmarknad Bendito Freitas bekräftade igår att Sydkorea har ingått en överenskommelse med Östtimor om att skicka 2.000 arbetare till Korea. Enligt Freitas kommer regeringen att rekrytera arbetarna och ge dem språkutbildning och grundläggande kunskap om Sydkoreas kultur. Freitas bekräftade också att under de kommande 15 månaderna lärare från Sydkorea kommer att komma till Östtimor för språkundervisningen.

25 - Östtimor drabbat av dollarns problem

Östtimor. TV:n smattrar fram kinesiskspråkiga program över snabbköpshyllor fyllda med nudlar, blekmedel och rissäckar.

Hon räknar upp deras inköp, scannern piper medecinskt för hennes inkomster, dollar för dollar.

Varor från Indonesien, Kina, Singapore, USA - men sannerligen mycket få härifrån Östtimor.

Och det är ju förnuftigt, därför att det inte är mycket som tillverkas i Östtimor. Import är en viktig del av livet och 90 % av varorna kommer från utlandet.

Men med US-dollarn - den officiella valutan - värd mindre utomlands än tidigare, så har det blivit mycket dyrare att köpa dem.

"Det har haft stor påverkan", sade Loh Bee Choon. "Därför att värdet av dollarn har gått ner, har vi varit tvungna att höja priserna omkring 20 till 30 %."

Om priserna i Lohs snabbköp gått upp med 20 % till 30 %, så har det en enorm påverkan på lokalbefolkningen. Det finns inget generellt social skyddssystem och Östtimor har ingen kontroll över penningpolitiken.

När dollarn drabbas av problem såsom nyligen, kan landets befolkning inte komma undan.

Daniele da Conceicao vet precis hur det känns. Han lever med sin familj på bakgatorna i Dili.

Hans lön - omkring 85 USD per månad - brukade vara just tillräcklig för att föda och klä alla, skicka barnen till skolan och få en liten slant över. Nu kämpar han med att kunna köpa tillräckligt att äta.

Förra året, sade han, fick jag två säckar ris för 30 dollar - tillräckligt för mailjen i en månad. Nu får jag bara en säck för den summan och det betyder att nästan tre fjärdedelar av hans lön går till ris varje månad.

Han behöver ytetrligare 10 dollar för fotogen att koka det med. Och så är det transport till arbetet och att få barnen till skolan och lite grönsaker till middagen.

Sedan är pengarna mer än borta. Som Daniele säger det: "Det är långt ifrån tillräckligt för familjens uppehälle."

Joao Goncalves, Östtimors minister för ekonomisk utveckling, medger att det är ett problem.

Människor som Daniele drabbas två gånger, säger han, en gång av den svaga dollarn och en andra gång av de höga världsmarknadspriserna på livsmedel och bränsle.

Som Goncalves förklarade, planen - för närvarande hos parlamentet - är att subentionera viktiga basvaror som ris, majs och bönor och att lagra ett 12-månaders förråd av dessa stapelvaror för att säkra mattillgången.

Det kan lindra trycket på Daniele och hans barn kortsiktigt, men det är svårare att godta för en del parlamentsledamöter och ekonomer.

Det är för att regeringen har för avsikt att betala subentionerna genom att 240 miljoner USD ur Östtimors oljefond.

Fonden är landets sparkapital, skapad genom energiinkomsterna från ett gasfält i Timorsjön.

Dessa inkomster svarar praktiskt taget för landets hela inkomst och varje år görs omsorgsfulla beräkningar för att bestämma hur mycket regeringen kan ta för sin budget utan att minska fonden.

Nu, säger regeringen, är det dags att ta av besparingarna själva. Att inte göra det, säger den, riskerar att fattigdomen slår över i instabilitet.

Men dess motståndare säger att den sortens utgifter kommer att dämpa privat företagsamhet och lämna Östtimor med lite för sina pengar - och om oljefonden töms, så är risken att Östtimor lämnas utan någon ekonomisk framtid över huvud taget.

24 - Condoleezza Rice betonar behovet av indonesisk militärreform

Singapore. USA:s utrikesminister Condoleezza Rice betonade i torsdags behovet av att reformera Inonesiens militär efter en rapport som lägger skulden för grova brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor 1999 på landet.

Rice sade att Washington kommer att fortsätta med kontakter mellan militärer och militärer trots Indonesiens godtagande nyligen av en rapport som säger att det var ansvarigt för kränkningar av brottsligt slag mot mänskligheten under Östtimors omröstning om självständighet.

Hon sade också att hon var "nöjd" med Indonesiens reaktion på rapporten även om Jakarta har avvisat krav på juridiska processer och att ingen indonesisk general någonsin har straffats för sin roll i våldet.

"Jag är säker på att kommissionens rekommendationer kommer att förverkligas och att bägge regeringarn kommer att finna sätt att försäkra sig om att rättvisa skipas", sade hon till reportrar i korridorerna vid ett regionalt säkerhetsmöte här.

Hon hänvisade till publiceringen av en länge väntad rapport från kommissionen för sanning och vänskap tidigare denna månad, som sade att indonesisk militär var ansvarig för våldet som dödade omkring 1.400 människor i Östtimor 1999.

Rapporten, som inte namnger några förövare och inte rekommenderar åtal, skrevs gemensamt av östtimoresiska och indonesiska tjänstemän och godtogs omedelbart av de bägge ländernas regeringar.

Det var första gången Indonesien accepterat ansvar för våldet 1999 i sin tidigare provins, som den annekterade 1975. Östtimor uppnådde till slut formell självständighet 2002.

Men bägge sidor var snara med att avvisa krav på en oberoende tribunal för att ställa förövarna inför rätta och sade att det är dags att gå vidare till förmån för bilaterala relationer och regional stabilitet.

Rice sade att hon tror att de amerikansk-indonesiska militär-till-militär-kontakterna, som stoppades efter våldet och återupptogs för drygt tre år sedan, är nyttiga för att främja reformer av de indonesiska väpnade styrkorna.

"Det är ett bra demokratiskt styre som har en stark historia av att vilja arbeta med och tillgodose människorättsfrågor", sade hon om den indonesiske presidenten Susilo Bambang Yudhoyonos administration.

"Vi har länge känt till att det finns betänkligheter angående en reform av militären, behovet av reform av militären. Förenta Staterna har varit aktiva med att hjälpa och uppmuntra Indonesien i denna fråga."

"Vi kommer att fortsätta att arbeta nära den indonesiska regeringen, vi kommer att hjälpa till på alla sätt vi kan."

24 - Pacific Partnership hjälper till att bygga framtiden i Östtimor

Dili. Australiska arméingenjörer, indiska arméingenjörer, den amerikanska flottans ingejörstrupper (Seabees) från USNS Mercy (T-AH 19) och andra frivilliga började reparationen av Bario Pites grundskola i Dili den 21 juli, som en del av Pacific Partnerships civila konstruktionsprogram 2008 (ENCAP).

Det här 13-dagars ENCAP är en insats för att omforma hela skolan genom att installera ny vattenledning, reparera sju byggnaders infrastruktur, måla väggar och fönsterramar, gjuta cement för nya trottoarer och rensa upp omgivningen.

"Pacific Partnership visar de länder vi besöker att någon verkligen bryr sig om dem", sade den australiske armékorpralen Glenn Fox från det 1:a ingenjörsregimentet i Darwin, för närvarande stationerad på Mercy. "Vi är ivriga att få komma in, göra jobbet och verkligen göra några människor lyckliga."

Bario Pite, som de flesta av Pacific Partnerships uppdrag, är ett gemensamt uppdrag. Seabees, tillsammans med partnerländer, ideella organisationer ombord och frivilliga från Mercys olika avdelningar har arbetat 10 om dagen. Reparationerna kommer fler än 500 barn, som går i skolan tillgodo, genom att ge dem en ren och säker lärmiljö.

"Var och en bidrog med så mycket kunskap och olika sätt att göra saker och ting", sade andra gradens stålarbetare Raquel Miranda, född i San Diego native och en Seabee från första amfibiekonstruktionsbataljonen. "Och det faktum att vi bygger en skola borde göra alla stolta. Vad är bättre än att ge barn som inte har mycket en chans till bättre utbildning?"

Utöver de olika grupper som redan bidrar med arbete i ENCAP, kom australier från den internationella stabiliseringsstyrkan, som för närvarande finns i i Östtimor, med extra manskap och tung schacktutrustning för att hjälpa till att skynda på arbetet.

"Det är inte första gången vi arbetar med amerikaner", sade Kris Eyles, menig i det 3: australiska ingenjörsregimentet. "De är fina kompisar, vi är glada över att få hjälpa till."

Pacific Partnership är ett civilt humanitärt biståndsuppdrag med syfte att bygga internationella relationer med partner och värdnationer i Sydostasien och Oceanien. Den amerikanska flottan arbetar tillsammans med ideella organisationer, de andra vapengrenarna och andra allierade för att koordinera medecinsk, tandvårds- och byggnadshjälp.

Hittills har Mercys uppdrag omfattat besök i Filippinerna och Vietnam och vi kommer att lägga till i Papua Nya Guinea och Mikronesien efter Östtimor.

"Det bästa sättet att få en otrolig erfarenhet på det här uppdraget är att anmäla sig frivilligt", tillade andra gradens militärpolis Brendan Moaratty, ursprungligen från Ellsworth, Maine och frivillig i Mercys ENCAP-insats. "Det är "trots allt humanitärt", någonting i Din flottkarriär Du kan se tillbaka på med stolthet."

Källa: Story Number: NNS080722-12/Mass Communication Specialist 3rd Class (SW/AW) Joshua Valcarcel, Pacific Partnership 200b Public Affairs

20 - Indonesier kommer kanske aldrig att ställas inför domstol

Östtimors president José Ramos-Horta godtar att indoneser som begick brott mot östtimoresers mänskliga rättigheter inte kommer att ställas inför rätta. Det oljerika landet kan bara undkomma fattigdom om det är stabilt och för det behövs goda relationer med Indonesien, dess jättegranne och tidigare ockupant, sade Ramos-Horta till Agence France-Presse.

Presidenten förutsade att en uppgång av världens oljepriser skulle kunna leda till att levnadsstandarden i Östtimor en kommer att nå Australiens nivå med en per capita inkomst på mer än 30.000 USD per år.

Men det kommer inte att hända om inte landet är stabilt, sade Ramos-Horta och tillade att det vore "idiotiskt" att kräva en internationell tribunal för gångna illdåd.

"Vi måste förstå det nya Indonesien och komma ihåg att den indonesiska armén inte besegrades i Östtimor", sade han.

"De lämnade landet för att ledarna i Indonesien beordrade dem att lämna det."

"Jag sympatiserar med dem och jag skulle aldrig hugga dem i ryggen genom att kräva en internationell tribunal, som skulle genera Indonesien och förstöra relationen."

Förra veckan fick Ramos-Horta och hans indonesiska motsvarighet Susilo Bambang Yudhoyono på den indonesiska ön Bali en gemensam rapport från de två länderna om våldet som drabbade Östtimors omröstning om självständighet 1999.

Även om den drog slutsatsen att indonesiska soldater och regeringstjänstemän spelade en roll i våldet, har den blivit kraftigt kritiserad för att låta de ansvariga undkomma rättegångar.

Tillfrågad om förövarna aldrig kommer att ställas inför rätta sade Ramos-Horta: "Jag skulle säga att det nog är så. Vi kan bara hoppas på Gud, det internationella samfundet och det nya Indonesien."

"Låt oss ta hand om dem som lever, de sårade, änkorna och de föräldralösa."

"Hedra de döda. Kom alltid ihåg dem, men vi måste ta hand om dem som lever för att göra det måste kan vi inte följa hämndens väg mot konfontration med Indonesien."

"Vi är inte unika", tillade han och gjorde jämförelser med Mocambique, en tidigare portugisisk koloni som Östtimor, där, sade han, en miljon människor dödades i ett inbördeskrige efter självständigheten, men de tidigare motståndarna senare samarbetade.

Östtimors oljeinkomster från Timorsjön är redan omkring 200 miljoner USD varje månad, sade han, och den årliga per capita-inkomsten är redan över 4.000 USD.

"Frågan är om vi kommer att kunna överföra det till välstånd för folket", sade han.

Många timoreser plågas fortfarande av fattigdom och Ramos-Horta medgav att utmaningen är att hitta vägar för att ändra detta.

Även om ökningen av världens oljepriser skulle kunna vara en långsiktig välsignelse så lider på kort sikt vanliga timoreser precis som fattiga annorstädes av ökade livsmedelspriser.

Särskild prioritet har förbättring av utbildningen av Östtimors försvarsmakt, sade han. Spänningar inom den lilla armén utlöste en ny våg av våld 2006.

Ramos-Horta valdes förra året som Östtimors andre president efter självständigheten 2002, men sköts i februari i ett mordförsök lett av rebeller, som han knappt undkom.

Han var i Australien för den romersk-katolska kyrkans världsungdomsdag och kommer att få audiens hos påven Benedictus XVI idag för att tacka honom för hans omsorger efter skottskadan.

18 - Tidigare indonesisk president stöder tribunal för krigsförbrytelser

Jakarta. Den tidigare indonesiske presidenten Abdurrahman Wahid, som planerar att ställa upp i nästa års var, har stött upprättandet av en tribunal för krigsförbrytelser för att döma indonesiska militärer anklagade för att ha utlöst våld under Östtimors folkomröstning om självständighet 1999.

Wahid sade att ytterligare utredningar av påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna behövs.

"Vi måste vara tydliga om det här. Det var kränkningar av de mänskliga rättigheterna i bägge länderna och det var vad kommissionen upptäckte", sade Wahid. "Men att gå vidare betyder ytterligare forskning, att klarlägga fakta ... och inte att sopa allting under mattan."

Hans kommentar orsakas av publiceringen den här veckan av en rapport från de indonesiska och östtimoresiska regeringarnas kommission för sanning och vänskap, som kom fram till att den indonesiska regeringen och militären var "instutitionellt ansvariga" för en kampanj med våld och terror. Fler än 1.400 människor dödades och tiotusentals förlorade sina hem eller grundläggande infrastruktur.

Den indonesiske presidenten Susilo Bambang Yudhoyono uttryckte "mycket djup ånger", när han tog emot rapporten. Men hans utrikesminister, Hassan Wirayuda, sade: "Fallet är avklarat. Det kommer inte att bli någon juridisk process mot enskilda eftersom staten har tagit över ansvaret."

Wahid valdes till president i oktober 1999, bara två månader efter att Östtimor frigjort sig och återvändande trupper släppte lös en våldsam "brända jordens" politik över det nya landet. Han sade till The Age att han inte hade någon förhandskännedom om militärens handlingar, men har sagt att de i ledningen som hade kännedom borde ställas inför rätta. Tillfrågad huruvida en tribunal för krigsförbrytelser skulle upprättas för att döma dessa misstänkta sade Wahid: "Ja, exakt."

Han nämnde förre arméchefen general Wiranto - som han avskedade från sin regering 2000 - som en av de militärer han misstänkte för att ha beordrat våldet liksom generallöjtnant Prabowo Subianto. Både general Wiranto och generallöjtnant Prabowo förväntas också ställa upp i presidentvalet.

16 - Östtimor och vi

President Susilo Bambang Yudhoyono var mycket snabb att genomföra en av rekommendationerna från den gemensamma indonesisk-östtimoresiska kommissionen för sanning och vänskap (CTF) - att uttrycka ånger.

"Vi har uttryckt vår mycket djupa ånger för det som hände i det förgångna, som orsakade sårade och materiella skador", sade president Yudhoyono på Bali i tisdags, efter att tillsammans med Östtimors president José Ramos-Horta tagit emot kommissionens rapport.

Men den indonesiske presidenten var också snabb att bekräfta det internationella samfundets skepsis inför att Indonesien skulle göra något för att ställa de för de grova brotten mot de mänskliga rättigheterna i samband med folkomröstningen om självständighet i Östtimor 1999 ansvariga inför rätta.

"Vi kan inte gå framåt och nå våra drömmar om vi alltid riktar vår uppmärksamhet mot det förgångna", framhärdade Yudhoyono. Det betyder att för Indonesien är CTF:s rapport slutgiltig och inte kommer att följas av några åtgärder, så som krävts av Förenta Nationerna.

Yudhoyono uttrycket avsiktligt "ånger" och inte "ursäkter". Men även en ursäkt är meningslös om den inte följs av konkreta åtgärder för att rätta till misstaget och set till att det aldrig händer igen.

Det är helt klart att Indonesien de närmaste åren kommer att jagas av sin tidigare koloni och bli en paria bland civiliserade länder, därför att vi inte kan befria oss själva från vår trångsynta nationalism och ständig självförnekelse av vårt brutala handlande. Såsom det bevisas av vår ständiga vägran att straffa någon som begått grova brott mot de mänskliga rättigheterna finns det inget hopp att offren för massakrer, våldtäkter och våld 1999 i Östtimor får rättvisa.

Imponerande. Det var många människors första reaktion, inklusive människorättsaktivister, efter att ha läst CTF:s slutsatser att grova brott mot de mänskliga ärttigheterna begicks före, under och efter folkomröstningen 1999 i den då indonesiska provinsen. Kommissionen - bestående av representanter från de två länderna - drog också slutsatsen att det var systematisk (indonesisk) inblandning av instutitioner i dessa våldsdåd.

"Kommissionen drog slutsatsen att bevisen inte lämnade något tvivel om att milisen för autonomi var de primära direkta förövarna av grova brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor 1999 ...", säger CTF i sin sammanfattning av rapporten.

I nästa stycke skriver den: "TNI- (den indonesiska militären) personal, polis och civila myndigheter samarbetade och stödde konsekvent och systematiskt milisen på ett antal avgörande sätt som bidrog till förövandet av de ovan uppräknade brotten."

Men sedan kommer en annan reaktion: Löjligt. Särskilt från dem som tror att alla brott mot de mänskliga rättigheterna inte ska få förbli ostraffade. Deras besvikelse är inte en överraskning, eftersom, vilket också avspeglas i kommissionens namn, den inte har något bemyndigande att rekommendera juridiska följder.

Det var förståeligt att de två ledarna beskrev CTF:s resultat och rekommendationer som imponerande. Men det hade också varit förståeligt om president Ramos-Horta hade beskrivit kommissionens rekommendation som "löjlig".

I tisdags sade president Ramos-Horta: "Rättvisa är inte och kan inte enbart bestå av åtal i den meningen att sätta folk i fängelse. Rättvisa måste också vara återställande."

President Yudhoyono är missledd om han hoppas att ett uttryck för ånger och acceptansen av CTF:s rapport löser brotten mot de mänskliga rättigheterna. Indonesien har inget annat val än att följa upp CTF:s resultat med starka juridiska åtgärder om landet önskar att bli betraktat som en verkligt civiliserad nation.

President Yudhoyono och hans östtimoresiske motpart betonade i tisdags betydelsen för de två länderna av att gå vidare. Men hur kan vi gå vidare när de två länderna inte har gått igenom processen att hävda sanningen och försoning?

Nationen behöver minnas att tusentals människor dödades, våldtogs, torterades och drevs på flykten 1999. Det är rätt när vi kräver att Östtimor också straffar förövare av brott mot de mänskliga rättigheterna på sin sida. Men som CTF-rapporten antyder, som land betraktat, var Indonesien parten med det största ansvaret för våldsdåden.

Kommer vi att låta oss förföljas av massakrerna 1999? Landet måste vara redo att ställa sig inför allvarliga konsekevenser från det internationella samfundet om vi envist fortsätter att försvara våra brott mot de mänskliga rättigheterna till priset av Indonesiens framtid.

16 - Ett öppet brev med anledning av CTF-rapporten

Kommissionen för sanning och vänskap (Truth and Friendship Commission - CTF) som tillsattes av Östtimors och Indonesiens regeringar i december 2005 har just avslutat sitt arbete i juli 2008 efter att dess mandat förlängts två gånger. Den 15 juli 2008 offentliggjorde kommissionen sin slutrapport och sina rekommendationer till Östtimors och Indonesiens regeringar i Denpasar på Bali i Indonesien.

Östtimors nationella allians för en internationell tribunal (The Timor-Leste National Alliance for an International Tribunal - ANTI) ogillade upprättandet av CTF därför att inget offentligt samråd med offren och deras familjer genomfördes såsom när kommissionen för sanning, mottagning och försoning (The Commission for Truth, Reception and Reconciliation - CAVR) upprättade, och Östtimor som demokratisk stat borde ha ett sätta genomföra samråd. ANTI konstaterar också att CTF inte kommer att ge offren rättvisa.

De flesta av offren och deras familjer förväntade sig att efter att de vittnat inför CAVR skulle de få rättvisa efter en försoningsprocess, men i verkligheten efter att CAVR avslutat sitt uppdrag har offren ännu inte fått den rättvisa som utlovades av CAVR:s kommissionärer och en del av dessa kommissionärer utsågs till kommissionärer i CTF.

Skapandet av CTF följde inte Östtimors konstitution därför att överenskommelsen, som tecknades av Östtimors och Indonesiens presidenter, inte ratificerades av Östtimors parlament i enlighet med artikel 95 (3 f) i konstitutionen.

ANTI stödjer CAVR:s rapport "Chega" med sina rekommendationer som betonar betydelsen av försoning, rättvisa och ersättningar, så att människorna lära sig att inte upprepa brotten mot de mänskliga rättigheterna i framtiden.

Än en gång vill ANTI betona att CTF:s resultat och dess rekommendationer inte är något nytt för Östtimors folk, därför att det mesta av resultatet redan fanns i CAVR:s rapport "Chega", indonesiska KPP HAM:s rapport, undersökningarna av FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter 1999 och den särskilda gruppen för allvarliga brott (Special Panels for Serious Crimes - SPSC) som alla drog slutsatsen att det som skedde 1999 var systematiskt organiserade brott mot mänskligheten enligt Rom-stadgan för den internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court - ICC).

CTF-rapporten lägger ansvaret på institutioner, inte individer, för brott mot mänskligheten, vilket är mot principerna i internationell lag, som taificerades av staten Östtimor, och artikel 160 i dess konstitution som säger att det måste finnas en juridisk procedur för brott mot mänskligheten.

Det är ingen nyhet fr ANTI att TNI, POLRI och Indonesiens regering skapade, stödde, utbildade och finansierade milisen och tillhandahöll andra förnödenheter inklusive vapen, så att de kunde begå brott mot mänskligheten 1999. Nytt är att kommissionärer från båda länderna medger att det, som ANTI hävdat hela tiden, nämligen att det inte kan ges någon amnesti till förövarna av brott mot mänskligheten och att de inte kan rehabiliteras.

ANTI avvisar CTF:s rekommendation att skapa en ny kommission för att under fem år genomföra CTF:s rekommendationer för övervakning och spridning. ANTI menar att en sådan kommission vore att slösa bort människors pengar, inte att ge offrens mailjer och de överlevande rättvisa utan bara berika ett fåtal grupper medan det skulle sårbarheten hos dem som redan lidit av brott mot de mänskliga rättigheterna utan något skärskild uppmärksamhet från regeringsprogram.

Därför vädjar ANTI till FN att inte finansiera den av CTF rekommenderade kommissionen ur solidaritetsfonden. ANTI kräver att den här fonden ges till den institution som ska genomföra rekommendationerna i CAVR:s rapport "Chega", därför att hittills har FN inte stött den kommissionen. FN får inte två sina händer avseende brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor utan ställa förövarna till svars inför en internationell tribunal för att säkra att det inte blir någon straffrihet för brott mot mänskligheten, eftersom det ingår i FN:s uppdrag skydda och främja mänskliga rättigheter.

ANTI vädjra till staten Östtimor, särskilt dess parlament, att snabbt lagstifta för att genomföra CAVR:s rekommendationer därför att, det enligt konstitutionen, rättvisa måste skipas och det ska finnas ett nationellt skadeståndsprogram för offren och deras familjer.

Brott mot mänskligheten borde behandlas av Östtimors domstolar och det är också viktigt att upprätta en internationell tribunal för brott mot mänskligheten i Östtimor, som ett stef för att garantera att det inte finns någon straffrihet för förövarna (artikel 160 i Östtimors konstitution) och enligt principerna om staten i konstitutionens första artikel, respektera människors värdighet likväl som att främja och skydda de mänskliga rättigheterna nu och i framtiden.

ANTI kräver att CTF framlägger sin budget på 2,125 miljoner USD för offentligheten som en del av transparens och ansvar i enlighet med principerna om god förvaltning för att bekämpa korruption och dålig administration.

Slutligen, vi kommer att stödja den här staten när den skapar rättvisa för offer och överlevande, som vårt bidrag till att skapa rättvisa och fred i vårt älskade Östtimor i enlighet med vår konstitution.

Undertecknat av styrelsen för Östtimors allians för en internationell tribunal (Board of the Timor-Leste Alliance for an International Tribunal):

16 - Indonesien och Östtimor uttrycker ånger över illdåden i Dili

Avsändare	Till
Aliansa Nasional Timor-Leste ba Tribunal Internasional Timor-Leste National Alliance for International Tribunal (ANTI) Sekretariat: NGO Forum Timor-Leste Rua. Kaikoli, Dili, Timor-Leste, Tel: 7284602 / 7318653	José Ramos-Horta, Östtimors president Fernando Lasama, parlamentets talman Xanana Gusmão, Östtimors premiärminister Claudio Ximenes, ordförande i Östtimors Tribunal Rekursu Longuinhos Monteiro, Östtimors riksåklagare Atul Khare, FN:s representant i Östtimor (UNMIT) Alla ambassader i Östtimor Politiska partier i parlamentet Allmänheten och media

Jakarta. Indonesiens och Östtimors regeringar i tisdags på Bali uttryckte sitt djupa beklagande över de grova brotten mot mänskliga rättigheter som begicks under och efter folkomröstningen, som ledde till Östtimors frigörelse från Indonesien i september 1999.

De två regeringarna uttryckte sitt beklagande i ett gemensamt uttalande (läs det här på engelska) undertecknat av Indonesiens president Susilo Bambang Yudhoyono, hans östtimoresiske motsvarighet Ramos-Horta och premiärminister Xanana Gusmão på Bali i tisdags.

Bägge regeringarna undertecknade det gemensamma uttalandet med 14 punkter efter att tidigare på dagen ha mottagit slutrapporten från kommissionen för sanning och vänskap (Commission of Truth and Friendship - CTF) tillsatt av de två regeringarna för att samla fakta om påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor och hjälpa till med att återupprätta relationerna mellan de två länderna.

"Vi skulle vilja uttrycka vårt djupaste beklagande över det gamla våldet som krävde så många liv och så stora materiella förluster", sade president Yudhoyono efter att ha tagit emot slutrapporten från CTF ... i tisdags.

Den indonesiska regeringen kommer att studera och vidta uppföljningsåtgärder enligt CT:s rekommendationer och ta initiativ för att förbättra vänskapen mellan Indonesiens och Östtimors folk.

Östtimors president Ramos-Horta sade att hans regering kommer att studera och diskutera rapporten och genomföra CTF:s rekommendationer. "Vi är överens om att genomföra rekommendationerna så långt som möjligt", sade Ramos-Horta.

Som ett resultat av rekommendationerna och andra förslag av kommissionen kommer en gemensam ministerkommission att formulera en aktionsplan.

Rapporten, som läckte till åtskilliga media inklusive AAP i Australien i förra veckan, säger att Indonesien bär ansvaret för brotten, som bland annat bestod av massmord, våldtäkter och tortyr.

Den säger också att de pro-indonesiska milisgrupperna, den indonesiska regeringen, militären och polisen "måste alla ta på sig ett institutionellt ansvar för de grova brotten mot de mänskliga rättigheterna, som drabbade civila".

Men rapporten säger också att även självständighetsgrupper i Östtimor begick grova brott mot de mänskliga rättigheterna, bland annat olagliga fängslanden, för vilka landet också är skyldigt Indonesien en ursäkt.

Kommissionen är emot en kontroverseill möjlighet att ge förövare amnesti och säger att det inte skulle vara i överensstämmelse med "dess mål att återupprätta mänsklig värdighet, att lägga grunden för försoning ... och att säkra att våldet inte återkommer".

Som svar på rapporten sade försvarets (National Defense Forces - TNI) chef general Djoko Santoso att han var redo att ta de möjliga konsekvenserna, om det var sant att den indonesisk-timoresiska kommissionen för sanning och vänskap hade förklarat TNI institutionellt ansvarigt för brotten mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor.

"Jag vet fortfarande inte (om CTF:s uttalande) men om TNI som instutition är ansvarigt, så är jag ansvarig. Jag har just kommit tillbaka från Libanon, så jag har ännu inte sett (CTF:s) formulering", sade han i Merdeka-palatset förra veckan.

Men Santoso förklarade inte på vilket sätt han skulle bära sitt ansvar. "Jag vet fortfarande inte vad de (CTF) verkligen har sagt. När jag har fått det, kommer vi att överväge på vilket sätt vi ska visa vårt ansvar", sade han.

Samtidigt sade den pensionerade generalen Wiranto, som var TNI:s chef under folkomröstningen i Östtimor 1999, att fallet Östtimor redan var uppklarat och avslutat.

"Alla armégeneraler misstänkta för inblandning i upploppen i Östtimor har ståt inför en extra-ordinär militärdomstol och alla befanns oskyldiga", sade han i tisdags.

Han sade att om fallet togs till en internationell tribunal, skulle han först avvakta de två regeringarnas beslut.

"Vi överlämnar det de två ländernas regeringar och vi är av den uppfattningen att det inte begicks några misstag då och att allt gjordes enligt reglerna", sade Wiranto.

Enligt CTF:s rapport så var den indonesiska militären, polisen och östtimoresiska regeringstjänstemän inblandade i varje steg av de aktiviteter som ledde till grova brott mot de mänskliga rättigheterna, inklusive mord, våldtäkter, tortyr, olagliga rresteringar och tvångsdeportationer av östtimoreser. Självständighetsmilisen begick våldsdåd under folkomröstningen i 1999.

Men rapporten säger att de grupper i Östtimor som var för självständighet också begick grova brott mot de mänskliga rättigheterna - nämligen olagliga gripanden - och att den staten också måste uttala sitt beklagande.

Indonesiens försvarsminister Juwono Sudarsono sade att brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor var de indonesiska och östtimoresiska regeringarnas ansvar. "Gemensamt asnvar är en av de principer som ska framhävas eller tas som grund för åtgärder med anledning av rapporten", sade försvarsministern vid ett arbetsmöte med TNI:s befälhavare, general Djoko Santoso i måndags.

I det här fallet kommer de två sidorna inte att gräva i det förgångna för länge för att finna sanningen och rättvisan. "Så det ska inte bli några ursäktande ord utan ett uttryck för djup ånger som ska framföras av de två presidenterna sina respektiv folk", sade han.

Han sade att att det som kom fram genom CTF var en fråga om återupprättande rättvisa vars natur är att återupprätta bägge ländernas relationer och folk, så att bägge sidor inte ska gå för långt med att ifrågasätta saker begångna av de bägge länderna i september 1999.

CTF-rapporten refererade till principen att bägge sidor begått grova brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor. "Det måste understrykas eftersom medierapporter in Australien rapporterade som om det bara vore Indonesien, som hade begått brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor" sade han.

16 - Indonesien ber om ursäkt för våld

Indonesien. President Susilo Bambang Yudhoyono ber om ursäkt för de brott mot de mänskliga rättigheterna som begicks i Östtimor 1999. I samband med Östtimors kamp för självständighet för nio år sedan dödades cirka 1.400 människor av inhemska milisgrupper stödda av indonesisk militär.

15 - Indonesien och Östtimor: Ett historiskt tillfälle att skipa rättvisa missat

Indonesiens och östtimors regeringar har försummat ett historiskt tillfälle att skipa rättvisa åt de mer än 1.000 människor, som dödades under Östtimors omröstning om självständighet 1999, sade Amnesty International idag.

De indonesiska och timoresiska regeringarna har godtagit en rapport, som idag publicerades av kommissionen för sanning och vänskap (Commission for Truth and Friendship - CTF) på Bali och som anklagar de indonesiska säkerhetsstyrkorna för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna under Östtimors folkomröstning för självständighet 1999. Rapporten lägger huvuddelen av skulden för våldet och dödsfallen på de indonesiska säkerhetsstyrkorna.

Men den indonesiska regeringen vägrade att ge en ursäkt, att lova att ställa de för våldet ansvariga individerna inför rätta och att reformera institutioner, som var inblandade i våldet, liksom att betala ersättningar till offren.

"Det får inte finnas någon straffrihet för de för kränkningarna ansvariga vilka omfattar olagliga avrättningar, våldtäkter, tortyr och godtyckliga gripanden", sade Donna Guest, Amnesty Internationals vice direktör för Asia-Pacific.

Mycket få människor åtalades i Indonesien för påstådda kränkningar och alla har frikänts och släppts. Många av de som misstänkts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Östtimor har fortfarande höga postger inom statsförvaltningen och Indonesiens väpnade styrkor.

"Det kan inte finnas någon rättvisa för våldets offer eller någon säkerhet för att sådana illdåd inte kommer att upprepas utan att de ansvariga får bära följderna", sade Donna Guest.

15 - Östtimoresiska offer 1999 vill ha rättvisa

Dili. För omkring nio år sedan våldtogs Maria Do Rego och fem andra östtimoresiska kvinnor i en militärpostering efter att resultatet av den FN-stödda omröstningen om självständighet tillkännagivits.

De kommer förmodligen inte att vara nöjda med tisdagens uttryck för ånger från indonesiska och östtimoresiska ledare över "grova kränkningar av mänskliga rättigheter" under våldet i Timor 1999. De vill att militära ledare och andra inblandade ska straffas för sina brott.

"Jag vill att de ska ställas inför rätta och stanna i fängelse", sade Do Rego. "När jag påminner mig om dessa tider, så känns det som om jag inte hade något skäl att leva längre, därför att jag behandlades omänskligt" sade Do Rego till Reuters förra veckan, när resultatet av en statsstödd utredning först rapporterades i media.

Rapporten från kommissionen för sanning och vänskap (Commission of Truth and Friendship - CTF) gick längre än många hade förväntat sig när det gällde att lägga ansvaret för kaoset på indonesiska säkerhetsstyrkor. Indonesiens och Östtimors presidenter uttryckte i tisdags ånger över den roll statliga instutitioner spelade för våldet, men det var ingen ursäkt.

"Vi ber den indonesiska regeringen som institution och militära element som individer att be om ursäkt för sina kriminella dåd i Östtimor", sade Do Rego.

"Jag vill inte ha någon pekuniär ersättning, pengarna kan inte köpa min värdighet som kvinna."

Do Rego, som skildes från sin man efter händelsen och inte har sett honom sedan dess, är ett av många offer för våldet, som säger att bara blir nöjda om förövarna av gräsligheterna ställs inför rätta.

CTF drog slutsaten att "grova kränkningar av mänskliga rättigheter i form av brott mot mänskligheten förekom i Östtimor 1999 och att dessa kränkningar omfattade mord, våldtäkter och andra former av sexuellt våld, tortyr och olagliga anhållanden".

Kommissionens rapport nämner inte några namn men säger att milisgrupper som stödde autonomi, Indonesiens militär, civila förvaltning och polis måste ta på sig ett instutitionellt ansvar.

Den [kommissionen] har ingen makt att åtala, vilket föranlett kritik att den tjänar till att förmildra gräsligheterna.

"Vare sig det är en presidentursäkt eller ånger, så kommer den inte att läka såren", sade Carlito da Silva, en självständighetsaktivist vars familj var offer för våldet, till Reuters.

"Psykologiskt har offren lidit en lång tid. De har varit i en traumatisk situation ... det viktigaste för de två länderna är ställa generaler och enskilda i den indonesiska militären inför en tribunal."

"De timoresiska och indonesiska folken kommer att bli nöjda om de kriminella aktörerna ställs inför rätta."

Östtimoreserna röstade med överväldigande majoritet för att befria sig från indonesiskt styre 1999 och FN uppskattar att omkring 1.000 östtimoreser dog under våldsamheter efter omröstningen.

Flera indonesiska militärer ställdes inför rätta i indonesiska domstolar för mänskliga rättigheter efter våldet 1999, men till slut var det ingen som dömdes.

"Rapporten nämner inte generalernas namn som individuellt ansvariga", sade Edio Saldanha, en representant för offren.

"Det blir ingen rättvisa för offren, så vi fortsätter att hävda att regeringarna och rättsvårdande instutitioner i Indonesien och Östtimor ska ställa generaler som Wiranto ... och andra inför rätta", sade han.

"Det är nyckelfigurerna eftersom de planerade, finansierade och beväpnade milisen."

Den pensionerade indonesiske överbefälhavaren Wiranto, som var ansvarig för säkerheten 1999, har nekat till att ha begått några fel, men människorättsgrupper sade att de kommer att arbeta för att få honom ställd inför rätta.

14 - Protesterande studenter släppta - men med villkor

Dili. Alla fortfarande för protesterna mot Xanana Gusmãos regerings inköp av importerade lyx-SUV:ar av modell Toyota Prado arresterade studenter har nu släppts. Den 13 juli släpptes 21 studenter och den 14 juli släppte domstolen också de kvarvarande 31 studenterna, som hade hållits kvar 72 timmar i Caicoli-häktet i Dili.

Studenterna protesterade också mot påstådd nepotism i utdelningen av kontrakt för risinköp och regeringens beslut att plundra petroleumfonden för sin kontroversiella budget.

Domstolen beslutade att de 52 studenterna hade brutit mot artikel 150 i brottsbalken, som ärvts från perioden med indonesisk ockupation. Domaren menade att studenterna hade brutit mot föreskrift I/2006, som förbjuder demonstrationer inom 100 meter från någon regeringsbyggnad.

Alla studenterna har släppts på villkor att de inte ska delta "mer i detta brott". Om någon av dessa studenter begår något "brott" i framtiden, så kommer de att sättas i preventivt häkte (Prisaun Preventiva).

Studenter, människorättsaktivister och advokater förbereder en petition till ordföranden i appelationsdomstolen för att be honom se över dessa lagar - förordningen mot demonstrationer nära regeringsbyggnader och den indonesiska brottsbalken - därför att dessa lagar och förordningar bryter mot Östtimors konstitutions garanti för frihet att demonstrera och yttrande- och tryckfrihet.

13 - Internationellt fackföreningsstöd till Östtimor

Se en australisk 9-minuters video från ett fackföreningsbesök i februari 2008 i Östtimor på http://vodpod.com/watch/874997-viva-timor-leste. Det gäller i främsta hand transportarbetare och arbete inom oljeindustrin

10 - Tillgång till familjeplanering viktigt för utvecklingsansträngningar i Östtimor

Familjeplanering, en mänsklig rättighet som tillåter föräldrar att gör förnuftiga val av storleken på sina familjer och att bestämma avståndet mellan barnen, är viktigt för den totala utvecklingen av Östtimor och för att minska fattigdomen i det lilla landet, sade tjänstemän i Förenta Nationerna idag.

Östtimor, som FN hjälpte till självständighet 2002, har det högsta födelsetalet i världen med i genomsnitt 7,8 barn per kvinna.

Att säkra att alla timoreser har tillgång till familjeplanering är en avgörande del av utvecklingsansträngningarna, eftersom det låter regeringen planera för hälsovård, livsmedelsförsörjning, utbildning och infrastruktur för att stödja en växande befolkning.

Dessutom har förnuftiga beslut om när man vill ha barn, och hur många, är direkt länkat till mödrarnas och barnens hälsa och påverkar kvaliten på den vård föräldrar kan ge sina barn.

"Tillgång till kunskapen, omsorgen och tjänsten av familjeplanering är viktig för förbättrad mödra- och barnahälsa och hjälper till med att förbättra livskvaliten för hela familjer och byar", sade Hernando Agudelo, från FN:s befolkningsfond (UN Population Fund - UNFPA), på en nyhetskonferens i Dili idag.

I ett tal på kvällen före Världsbefolkningsdagen, som varje år hålls den 11 juli, noterade Agudelo att det globala problemet är att människor som har det största behovet av tillgång till familjeplanering inte har det.

"Det är detta kunskaps- och tjänstegap som vi försöker att överbrygga i Östtimor genom hälsovårdscentralerna", sade han.

Familjeplaneringsklinikerna i landet erbjuder en rad tjänster inklusive tillgång till information, preventivmedel och vård av professionella hälsovårdsarbetare.

Louis Gentile, representant för kommissionären för mänskliga rättigheter (High Commissioner for Human Rights) i Östtimor, tillade att familjeplanering också är en mänsklig rättighet.

"Föräldrars rätt att planera sina familjer härleds ur de grundläggande mänskliga rättigheterna inskrivna i den universella deklarationen av de mänskliga rättigheterna. Det är en rätt som måste skyddas av regeringar och civilsamhället", betonade han.

10 - Kuwait skänker 10 BMW till Östtimor

Staten Kuwait har till Östtimors president José Ramos-Horta donerat 10 spritt nya BMW-bilar. Det är en ytterst generös gåva som följer på tidigare gvåor från Kuwait.

När Ramos-Horta var premiärminister (juli 2006 - maj 2007), donerade Kuwait ett stort antal filtar som delades ut till de fattigaste människorna som lever i Östtimors höga berg, där temperaturen är ganska låg, och Kuwait har också skänkt en stor sändning medeciner värd över en miljon USD liksom fem helt nya ambulanser.

Den här nya gåvan från staten Kuwait kom som en överraskning som rörde presidenten.

Med tanke på de här fordonens höga standard kommer de endast att användas enligt statsprotokolletl.

10 - Småfiskarnas drömmar om olympiskt rampljus

Östtimor, ett av världens fattigaste länder, blev det 21:a seklets första nya stat, när det förklarades sig självständigt från Indonesien 2002, just i tid för att skicka en trupp till Aten.

Men allvarliga brister på pengar, anläggningar och utrustning betyder att landet står inför fler hinder and de flesta andra för att uppnå sin olympiska dröm och bara maratonlöparna Antonio Ramos och Mariana Diaz Ximenes kommer att vara i Beijing.

"Vi är inte kvalificerade för att delta i någon annan sport i Beijing. Sport är inte prioriterat av Östtimors regering och vår infrastruktur är obefintlig", sade Joao Carrascalao, ordförande för Timors olympiska kommitté.

"Vi har inte några förhoppningar om att vinna maratonloppet, men redan att fullfölja det är en prestation."

08 - Inte bara ytterligare ett vägprojekt - stärk byarna och skapa arbeten

Det är nästan i slutet av regntiden och i de lummiga gröna kullarna i det goda jordbruksdistriktet Maliana - omkring 140 km väster om Östtimors huvudstad Dili - reparerar en grupp på 11 bybor en bred grusväg, som förbinder byarna Nuntana och Raifun med staden Maliana.

Gruppen, klädd i sina ljusgröna och rosa uniformer med gula basebollmössor, rensar vattentrummor, klipper växtligheten på vägbanken och fyller igen potthålen.

När de utför sitt arbete utstrålar arbetarna en energi, som har mindre att göra med deras lysande kläder och mer med deras känsla för syftet och gruppkänslan.

Vägarbetaren Adelina de Araujo förklarar: "Vi känner att vi gör någoting mycket viktigt, hjälper våra byar att komma fram till huvudvägarna och städerna."

Adelina de Araujo är en av 30 kvinnor, som är anställda för att göra grundläggande vägunderhåll i ADB:s vägförbättringsprojekt.

Mer än 200 människor använder grusvägen hon arbetar på som förbinder landsbygdsbyarna Nuntana och Raifun med huvudvägar och staden Maliana. Skolan och hälsovården finns i Nuntana, så byborna i Raifun använder vägen regelbundet.

Projektets rådgivande och kvinnofrämjande aspekter liksom möjligheten att utöka inkomsten gör projektet unikt. Det kan också bli en modell för hur vägarbeten kan gå till i Östtimor i framtiden.

Ministern för infrastruktur i den östtimoresiska regeringen, Pedro Lay da Silva, säger att hans regering ville vara partner med ADB i projektet därför att "ADB är ledande när det gäller infrastruktur i Östttimor och vi har nära relationer med dem".

Projektledaren, ADB:s Hasan Masood, säger "Vägförbättringsprojektet behövde utökas utöver återställande av vägar och katastrofarbete och det pågående projektet fokuserar på återställande, förbättring och underhåll. Den östtimoresiska regeringens vägförbättringsansträngningar behövde hjälp och vi såg en verklig potential i att byarna bygger matarvägar, som förbinder jordbruksområden med stadscentra".

Initiativet för att stärka byarna genomförs av den ideella organisationen CARE Australia och har blivit en viktig del i vägförbättringsprojektet, som påbörjades i september 2005. Det syftar till att förbättra landsbygdsbyarnas förmåga att utnyttja möjligheterna av bättre förbindelser till Östtimors riksvägar.

Bättre förbindelser: "Vi hörde att ADB sökte ideellla organisation att samarbeta med för att aktivera lokala grupper i sina vägförbättringsprojekt i Östtimor. Vi talade med ADB och båda sidor kände att det skulle kunna bli ett värdefullt samarbete", säger CARE Australia:s biträdande landsdirektör (program) Hana Mijovic.

"Vi beslutade att starta smått och just nu är vi mitt uppe i ett pilotprojekt, som omfattar fyra byar och syftar till att möjliggöra för byarna att spela en större roll för vägunderhållet och lättare byggnadsarbeten."

Det är 44 personer som deltar i projektets initiativ och fler än 60 % av dessa vägarbetare är kvinnor. De flesta av kvinnorna tjänar egna pengar för första gången i sitt liv.

CARE Australia uppskattar att omkring 50 % av arbetarna är analfabeter så de försöker att göra sin utbildning lämplig för människor som inte kan läsa och skriva. CARE ger arbetarna teknisk utbildning, lär dem grunderna för lättare byggnadsarbeten såsom betongblandning, att bygga små vägtrummor och att stenlägga vägbankarna.

Vägarbetarna Ivone Maria, Casilda Aubere och Graciana de Fatima tjänar alla pengar för första gången. Ivone Maria säger: "Livet är bättre nu eftersom vi kan tjäna pengar och har mer kontroll över hur vi gör av med dem."

Hon säger att hon tycker om sitt arbete och den starka gemenskapen i hennes grupp och hon har blivit bra på att blanda cement. De tre vännerna använder sina inkomster för att köpa kläder, betala sin barns skolpengar och, om det blir något över, kommer de att försöka spara det.

Som svar på en förfrågan från vägarbetarna undersöker CARE Australia möjligheten att hjälpa gruppen att starta en sparkass i byn och upprätta en gemensam fond från vilken bybor kan låna och sedan betal tillbaka med ränta. "Byborna var oroliga för att ge ut alla pengar de tjänade på vägprojektet, så de föreslog att en fond skulle upprättas som en uppmuntran för människor att spara sina pengar som en grupp", säger CARE:s Mijovic.

de Araujo säger att hon uppskattar friheten att använda pengarna hon tjänar så som hon vill. Hon köper kläder och mat för sina inkomster och betalar också sina yngre släktingars skolpengar. Hennes familj stödjer att hon arbetar och när vägarbetet hindrar henne från att fullfölja sina hushållsbestyr hoppar andra familjemedlemmar in och gör dem för henne. "Att tjäna pengar är bra för hela familjen", förklarar hon.

Sex år efter att ha uppnått självständighet är Östtimor fortfarande en av världens nyaste och minst utvecklade stater. Det nya landet har upplevt en del perioder av instabilitet och oro, särskilt 1999 och 2006 efter nationella val.

Parterna i projektet är överens om att trots att oroligheter har lett till en del förseningar, så har det inte varit några allvarliga eller bestående hinder för projektet, som nu har förlängts till juni 2009.

Behovet av att förbättra vägar är en av många utmaningar som Östtimor fortfarande stå inför.

07 - UNMIT:s veckomagasin

07 - Tårgas mot demonstranter i Dili

Polis använde idag tårgas för att skingra ett tusental demonstranter i Östtimors huvudstad Dili. Demonstranterna demonstrerade mot ett planerat inköp av ett antal lyxbilar för parlamentet.

03 - Sveriges ambassadör besökte Östtimor

Ambassadör Ann Marie Bolin Pennegård avlade tillsammans med Sidas regionala representant för demokrati och mänskliga rättigheter Johan Hallenborg ett officiellt besök i Östttimor den 9-13 juni.

Ambassadören träffade president José Ramos-Horta, utrikesminister Zacarias Albano da Costa och justitieminister Lucia Lobato samt statssekreteraren för säkerhetsfrågor Fransisco Guterres och talrika representanter för det internationella samfundet.

Hon besökte parlamentet och träffade talmannen Fernando Lasama de Araujo och representanter för parlamentets olika kommittéer. Hon gjorde också ett fältbesök med UNICEF till Hoholetes grundskola i Aileu-distriktet, som ligger i bergen ovanför Aileus dalar på över 2.000 meters höjd. Under regntiden kan skolan bara nås till fots.

Syftet med besöket var att utvärder Sveriges utvecklingssamarbete med Östtimor de senaste åren och att identifiera framtida områden för samarbet mellan länderna.

02 - UNICEF:s magasin: Östtimor - nuet och framtiden

UNICEF publicerar årligen ett Östtimor-magasin. Årets upplaga handlar om ungdomen i Östtimor.

02 - Oro över ny lag för att tillåta timoreser äga vapen

Östtimors premiärminister stöder en ny lag som skulle tillåta civila att äga vapen mindre än fem månader efter att olagligt beväpnade rebellsoldater försökte döda honom och presidenten.

Förslaget har utlöst heta scener i parlamentet med ledamöter som nästan slagits om vad som vissa säger är en farlig utveckling som skulle kunna hota landets ömtåliga säkerhet.

Premiärminister Xanana Gusmão lade förra veckan fram lagförslaget i parlamentet för "skyndsam debatt" - och sköt upp planerade diskussioner om budgeten.

Enligt artikel 4 i lagen skulle civila tillåtas äga eldvapen. För närvarande får bara polis och militär personal bära vapen.

Lagen, om den antas, skulle kunna få allvarliga konsekvenser för Östtimor, där hågkomsten av mordförsöken mot Gusmão och president José Ramos-Horta i februari fortfarande är färsk.

2006, skakades Östtimor av våld med olagligt beväpnade civila inblandade. Dussintals dog i oroligheterna och 100.000 människor tvingades lämna sina hem.

Tidigare premiärministern Mari Alkatiri tvingades avgå på grund av oroligheterna och den dåvarande inrikesministern Rogerio Lobato dömdes senare för att olagligen ha beväpnat civila dödspatruller med uppdrag att eliminera politiska motståndare.

Förenta Nationerna, som leder en stabiliseringsstyrka i den unga staten, har uttryckt oro öve den föreslagna vapenlagen.

"Ju mindre vapen vi har på gatorna, desto säkrare är det", sade Förenta Ntionernas tjänstgörande poliskommissare Juan Carlos Arevalo.

Parlamentsledamoten Fernanda Borges sade att artikel 4 i lagförslaget först röstades ner, men lades fram igen för omröstning i vad hon kallade ett "mycket ovanligt" förfarande i måndags vilket gav oavgjort resultat.

Ett verkligt slagsmål var nära att bryta ut efter att två ledamöter - från ett av partierna i Gusmãos regerande koalition, som ursprungligen hade lagt ner sina röster - röstade för artikel 4, vilket ledde till det oavgjorda resultatet.

Parlamentsledamoten Fernanda Borges sade att hon och många andra parlamentsledamöter var emot alla planer på att tillåta civila äga vapen.

"Faran är att parlamentet i själva verket inte röstar efter sitt samvete utan tar order från regeringen, vilket inte främjar demokratin", sade Borges.

Jose Texeira, medlem i oppositionspartiet Fretilin, sade att medlemmar av Gusmãos CNRT-parti hade utsatts för påtryckningar för att stödja planen.

"CNRT-medlemmar har utsatts för enormt tryck för att få igenom det här", sade Texeira.

Statssekreteraren för försvar, Julio Tomas Pinto, försvarade lagförslaget i parlamentet i måndags.

Han sade att att planen tillåter civila att bära vapen inte borde uppröra någon och att många länder i världen tillåter medborgarna att äga vapen.

Ramos-Hortas kontor sade att presidenten inte hade någon kommentar att göra i frågan och att han ännu inte hade bestämt om han skulle lägg in sitt veto om lagen antogs av parlamentet.

Major Ian Toohill, talesperson för den australiska säkerhetststyrkan stationerad i Östtimor, sade att armén inte hade någon kommentar efter som det var en fråga för regeringen.

Om lagen antas skulle det kunna påverka säkerhetsföretag, vilkas anställda för närvarande inte kan bära vapen.

Men Philip Knight, teknisk direktör hos Maubere Security, ett av de äldsta säkerhetsbolagen i landet, sade att han inte ens kände till att vapenlagen debatterades eftersom ingen från premiärministerns kontor hade frågat efter hans åsikt.

"Definitivt inte", sade han. "Jag följer principen att om Du har en man med vapen vid grinden och säkerhetsvakten inte har något vapen, så är sannolikheten för att han blir skjuten mindre."

I februari i år sköts Ramos-Horta med två skott av lolagligen beväpnade rebeller. Gusmão attackerades i ett bakhåll en timme senare, men han undkom oskadd.

Juni

30 - Dekret om nåd upprör östtimoresiska offer

Östtimors president José Ramos-Horta har anklagats för att ignorera offren genom att benåda milismedlemmar som dödade nunnor och präster under orolighete 1999.

En grupp av 11 östtimoreser - representanter för människorättsgrupper, advokater och en parlamentsledamot - säger att ett färskt presidentdekret, som benådade 94 brottslingar delvis eller fullständigt, strider mot konstitutionen och kräver att det upphävs.

Flera kända mördare har redan beviljats villkorlig frigivning ur fängelse efter majdekretet, säger gruppen.

Bland dem är Joni Marques, ledare för Team Alfa milisen, som dömdes till 33 års fängelse 2001 i landets första rättegång om brott mot mänskligheten.

Hans brott omfattar åtskilliga mord, bland annat på en grupp bestående av nio personer - flera romersk-katolska präster och nunnor och en indonesisk journalist - nära staden Los Palos i öster, 1999.

"Det värsta tror jag ... är att han (presidenten) friat män som beått brott mot mänskligheten, brott som inte kan förlåtas enligt internationell lag och brott som det timoresiska folket fortfarande bär på så mycket smärta i sina hjärtan (för) ...", sade den lokale parlamentsledamote Fernanda Borges (minoritetspartiet PUN).

"Det är ett bekymmer för oss, därför att när jag talar med offer, människor ... de känner inte att lagen är på deras sida."

"Du kan inte undergräva rättsprocessen. Det kommer att ha förfärliga konsekvenser inte bara för demokratin utan också för stabiliteten i landet och regionen."

När han beviljade nåd i maj, sade Ramos-Horta att Östtimor behöver främja en kultur av förlåtelse för att kunna gå vidare.

Gruppen har överlämnat en petition till ombudsmannen för mänskliga rättigheter och rättvisa (Provedor for Human Rights and Justice) med en vädjan till honom att be appelationsdomstolen granska presidentdekretets överensstämmelsen med konstitutionen.

Petitionen ber domstolen att ogiltigförklara dekretet därför att det är emot konstitutionen därför att Ramos-Horta inte konsulterade regeringen och de riktiga procedurerna inte följdes.

Östtimors regering rekommenderade att bara 83 fångar skulle få sina domar minskade med mellan två och sex månader, sade gruppen i ett uttalande.

"Presidentens beslut är en grov orättvisa mot offren som fortfarande lider därför att fortfarande inte har fått adekvar rättvisa och skadestånd från vår stat", enligt uttalandet.

"Hur kan staten att garantera att brott begångna av beväpnad milis 1999 och 2006 inte kommer att upprepas?"

Petitionen kommer efter Ramos-Hortas beslut i förra veckan att inte kandidera till posten som Förenta Nationernas höge kommissare för mänskliga rättigheter.

Statsöverhuvudet - som valdes för fem år förra året - sade han skulle stanna i det känsliga Östtimor för "den förutsebara framtiden" därför att han fruktade att nya spänningar skulle kunna uppstå om han lämnade landet.

Ramos-Horta, mottagare av Nobels fredspris, upphöjdes från sin post som Östtimors premiärminister till presidentämbetet i ett jordskredsval för bara ett år sedan.

Men hans tid i ämbetet ifrågasattes efter att han sköts och blev allvarligt skadad avrebellsoldater utanför sitt hem i Dili i februri.

27 - Budgeten för 2008 justeras för att öka stabiliteten och förhindra en möjlig ekonomisk kris

Koalitonsregeringen i Dili har lagt fram sitt förslag till justering av budgeten för 2008 enligt reglerna.

Regeringen föreslår en ökning av utgifterna från 347,7 miljoner USD (godkända av parlamentet den 31 december 2007) till 773,8 miljoner. Av ökningen ska 240 miljoner gå till en ekonomisk stabiliseringsfond.

Stabiliseringsfonden ska användas för att motverka den väntade recessionen och högre mat- och bränslekostnader.

Regeringen vill också öka utgifterna för pilotprojekt inom jordbruket - risodling, arbetsintesiva vägarbeten och yrkesutbildning. Större belopp reserveras också för nya kraftverk och en utbyggd eldistribution.

Regeringen vill också ge alla statsanställda en extra månadslön. Vi noterar vidare att medel avsätts för två patrullbåtar.

Huvuddelen av utgiftsökningen kommer att täckas av ett större uttag ur petroleumfonden.

Källa: Googles maskinöversättning av regeringens portugisiska pressmeddelande

27 - Uttalande av president José Ramos-Horta

Jag tackar de många länder som de senaste veckorna har uppmuntrat mig att kandidera för posten som FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter. Jag är mycket rörd av det förtroende som visats mig av de många vänner runt om världen som tror att jag skulle bli en bra kommisionär.

Jag har tänkt vöer möjligheten, utmaningarna, svårigheterna och äran av att tjäna det internationella samfundet.

Jag har rådgjort med mina östtimoresiska kollegor och vänner. Jag har hört många enkla östtimoresers åsikter. Jag har också rådgjort med många vänner vilkas åsikter jag respekterar.

Jag blev vald till president i mitt land för lite mer än ett år sedan för en tid av fem år. Mycket har åstadkommits för att normalisera det allmänna tillståndet i landet. Tillsammans med mina kollegor i ledningen, med Förenta Nationernas och det internationella samfundets generösa stöd gör vi framsteg med att hjälpa internflyktingarna att återvända till sina hem, med att lösa frågan med de så kallade petitionärerna och med att återge hoppet till vårt folk.

En förtida avgång från mitt nuvarande ansvar skulle resultera i tidiga val och det vore en orättvis börda för ett folk som gick till valurnorna tre gånger under 2007. Nya spänningar skulle oundvikligen komma upp till ytan med förutsägbara konsekvenser för landet.

Därför har jag beslutat mig för att inte kandidera för uppdraget som kommissionär för mänskliga rättigheter. Jag kommer att stanna i Östtimor för överskådlig tid.

Jag har i media sett att ett antal kandidater söker detta ansvar och denna ära och av dessa känner jag personligen några sedan många år och anser dem högt kvalificerade inte bara avseende akademiska kvalifikationer utan också med en lång meritlista i de mänskliga rättigheternas och frihetens tjänst i många delar av världen.

Källa: Departamento de comunicação social da presidência da República Democrática de Timor-Leste.
kontakter: telefon +670 333 9003, e-mail Chefe Dep. Com. Social: riko.joel@gmail.com, amorcopricorn4@yahoo.com

25 - Östtimor - en ny gryning?

Östtimor - en ny gryning? är rubriken på en artikel av James Dunn för Human Rights Council of Australia. Dunn ger sin syn, grundad på många års erfarenhet av Östtimor. Läs om

20 - Rebells australiska älskarinna "orsakade hans död"

Rebelledaren Alfredo Reinado skulle fortfarande vara i livet idag om hans australiska älskarinna inte hade hindrat honom från att ge upp, säger Östtimors president José Ramos-Horta.

Angelita Pires, 33, var den första som arresterades för attackerna den 11 februari, som ledde till att presidenten sårades allvarligt.

Pires, som har dubbla medborgerskap i Australien och Östtimor, vidhåller att hon inte hade någon roll i rebellattackerna - i vilka Reinado dödades - och ännu har hon inte åtalats för något.

Men hennes familj i Darwin säger att hon har hindrats från att lämna landet och är för rädd för att gå ut från sitt hem.

Ramos-Horta sade idag i Darwin att utredningen av attackerna skulle avslutas i slutet av nästa månad och att han väntar sig att Pires kommer att åtalas.

"Hon är en av dem som borde berätta för landet huruvida hennes samvete är rent eller inte", sade han.

"Vad som förvånar mig är att andra individer, som begått mindre brott, är i fängelse och hon är hemma och till och med utöver värdskap."

Tillfrågad varför han hade träffat och benådat andra rebelledare, men inte Pires, sade Ramos-Horta: "Alfredo Reinado skulle inte vara död idag, vi skulle ha löst den här situationen och andra, om Angelita Pires inte hade hindrat det gång på gång under de senaste ett och ett halvt åren.

"Hon är i högsta grad ansvarig för det som hände den 11 februari genom att manipulera Alfredo Reinado så att han inte överlämnade sig till rättvisan, inte överlämnade sina vapen."

Ramos-Horta medgav att Pires inte varit "direkt inblandad i våldet". Men han kallade henne "hjärnan bakom Alfredo Reinado".

"(Hon) manipulerade alltid, hindrade varje ansträngning jag gjorde för att lösa situationen med Reinado fredligt."

Ramos-Horta sade att han "inte hade någon aning om" påståendena att upp till en miljon dollar hade satts in på ett bankkonto i Darwin i hennes namn.

Han förklarade också varför han trodde att det tagit så lång tid att få fram åtalen.

"Åklagaren behöver lång tid för att vara grundlig. Så det är inte något hån mot rättvisan", sade han.

Tillfrågad hur Pires skulle kunna få en rättvis rättegång med tanke på hans offentliga uttalanden om henne, sade Ramos-Horta: "Domstolen är absolut obereoende. Så de kommer att kunna frilägga sanningen, fakta, från det som bara är påståenden."

"Men efter att ha arbetat med fallet Alfredo Reinado i över ett och ett halvt år, och det är inte bara jag själv utan också mycket ansedda schweiziskaorganisationer ... och en del andra personer nära Reinado i början. Alla skyller på Angelita Pires på grund av hennes ansvarslöshet, hennes äventyrlighet med hindren för dialogen och också undergrävandet av alla ansträngningar att få Reinado till rättvisan."

Pires bror och mor vädjade tidigare i år till den australiska regeringen att ställa in hjälpen till Östtimor tills hon blev "åtalad eller friad från anklagelserna".

De krävde också en ursäkt från Ramos-Horta och riksåklagaren Longuinhos Monteiro "för deras opassande förtal".

Monteiro har flaggat för eventuellt åtal för konspiration mot Pires, han anklager henne för att ha varit tillsammans med den dödade rebelledaren timmarna innan presidenten sköts.

20 - Nya familjebildningar i Aceh

I programmet Korrespondenterna kl 11:05 (repris) i Sveriges Radios P1 berättade Nils Horner om återuppbyggnaden i Aceh. Jag noterade att många återfått livsviljan och optimismen efter tsunamikatastrofen. En del som förlorat sin man eller hustru har gift sig igen, ibland med någon som också förlorade sin äkta hälft i tsunamin, och fått nya barn. Många nya hus har byggts upp, särskilt de turkiska anses var mycket bra. Att striderna mellan separatisterna och armén är över bidrag starkt till utvecklingen och optimismen.

19 - Östtimorfilm i Kunskapskanalen

I TV-programmet Världen visade Kunskapskanalen en film från 2006 om Xanana Gusmão. Dess engelska titel är A hero's journey. Stora delar av filmen består av Gusmãos mycket känsloladdade möten med gamla gerillakämpar och sådanas anhöriga.

17 - Flyktingläger och tillfälliga bostäder i Dili

FN-organet OCHA, Office for the Coordination of Humanitarian Affairs, har publicerat en karta över flyktingläger och tillfälliga bostäder i Dili med antalet boende i dem. Kartan visar läget den 13 juni 2008 och Du kan läsa den här ... (PDF)

17 - FN flaggar för trupptillbakadragande från Östtimor

Två år efter att ha återvänt till det av oroligheter drabbade Östtimor, begrundar FN ett tillbakadragande av sin internationella polisstyrka. Jim Middleton talar med FN:s chef i Dili, Atul Khare.

16 - Före detta Falantilgerilla: Bort med tassarna från Östtimor, Australien!

Naldo var bara nio år gammal, när han gick med i motståndsrörelsen. Nu är han på turné i Australien för att presentera sin bok Resistance, A Childhood Fighting For East Timor. Läs en intervju med honom i vilken han kritiserar de australiska trupperna i Östtimor på http://www.sa.org.au/index.php?option=com_content&task=view&id=1698&Itemid=6.

16 - FN-polis planerar överlämnande i Östtimor

Jakarta. FN-polis i Östtimor överväger att återlämna ansvaret till den lokala styrkan tidigare än planerat på grund av problem med ett mentorprogram.

Östtimors polisstyrka i Dili upplöstes i princip i våldsvågen för två år sedan.

Våldet gjorde att FN:s säkerhetsstyrkor återvände med ett mandat att övervaka och återutbilda styrkan.

Men sedan dess har relationen mellan de två organisationerna snabbt försämrats.

En tidplan, som BBC sett, föreslår att överlämnandet skulle kunna börja så tidigt som nästa månad med att ansvaret för ett distrikt och polisakademin överlämnas till den timoresiska styrkan.

Ursprungligen skulle FN:s mentorprogram och övervakning fortsätta till slutet av innevarande år, men det har funnits ett motstånd mot programmet från Timors polis, och FN-tjänstemän har privat medgett att en del av mentorprogrammet har luckor.

Att ge den inhemska styrkan ansvar tidigt, säger de, kommer inte att betyda att FN drar tillbaka sina styrkor, utan kommer att ge timoresiska poliser ett tillfälle att prova sin förmåga.

Splittringen mellan de två har ökat efter attackerna mot Timors president och premiärminister i februari, tillfälligt sattes polisen under den timoresiska arméns befäl.

Som ett tecken på den ökade spänningen resulterade nyligen en dispyt mellan timoresisk och utländsk polis på en bar i Dili i att vapen drogs och förstärkningar kallades in.

13 - La'o Hamutuk kritiserar förslag till Nationell petroleummyndighet

Vid en presskonferens i Dili den 13 juni redovisade den östtimoresiska ideella organisationen La'o Hamutuk (Östtimors institut för uppföljning och analys av utvecklingen) sitt remissvar på regeringens förslag till ny lag för ett nationellt petroleuminstitut. Det ska ersätta Timor Sea Designated Authority för det område av Timorsjön i vilket olje- och gasresurserna delas med Australien.

12 - FN tvingas avskeda Roque Rodriguez som rådgivare

Jakarta. Den kontroversielle tidigare östtimoresiske försvarsministern Roque Rodriguez kommer att avskedas från sin roll som säkerhetsrådgivare till president José Ramos-Horta efter en svärm av telegram på hög nivå mellan Dili och New York om FN-utnämningen.

Avskedandet kommer efter att erfarna säkerhetsanalytiker i landet har varnat för ett farligt återfall mot anarki, när FN förbereder ett snabbt tillbakadragande av sin internationella polisstyrka.

Rodriguez, inblandad i skandalen med vapenutdelningen, som ledde till att tidigare inrikesministern Rogerio Lobato fick sju års fängelse förra året, skrev under en överenskommelse för flera veckor sedan, som antas ha avsett 12 månader, att hjälpa till med rådgivning för en reform av säkerhetssektorn.

Detta trots att en utredningskommission 2006 rekommenderade att han skulle ställas inför rätta med anledning av våldet tidigare under det året i vilket dussintals dog.

Hans utnämning till posten anses grundad på rekommendation av Ramos-Horta, premiärminister Xanana Gusmão och dessa bägges bittra fiende den avsatte Fretilinpremiärministern Mari Alkatiri.

Beslutet att avskeda Rodriguez, som slutgiltigt den här veckan fattades av Atul Khare, den indiske diplomat som är ansvarig för FN:s Östtimoruppdrag, kom efter stark kritik av utnämningen både inom och utom landet. Den omfattade skarp kritik från hög FN-nivå.

För att rädda ansiktet på honom presenteras avskedandet som ett tillfälle för Rodriguez av avgå: "Khare har diskuterat frågan med president Ramos-Horta. Jag kan bekräfta att nödvändiga åtgärder har vidtagits av Roque Rodriguez för att avsluta kontraktet med hänsyn till Förenta Nationernas intressen", sade FN:s talesperson Allison Cooper till The Australian igår.

En överraskad taleskvinna för Ramos-Horta förnekade igår all kännedom om uppgörelsen.

Erfarna säkerhetskällor säger att spänningarna mellan landets polis och militär snabbt ökar - den egentliga orsaken till FN:s ursprungligen ökade roll efter säkerhetskrisen 2006 - efter mordförsöken den 11 februari på Gusmão och Ramos-Horta.

De säger att landets armé, F-FDTL, under den tidigare gerillahjälten Taur Matan Ruak, i praktiekn har tagit över gatorna i huvudstaden Dili.

F-FDTL har nyligen varit inblandad i kraftmätningar med utländska styrkor och FN-polis, ofta med alkohol som orsak, enligt källorna.

Även om den av Australien ledda internationella stabiliseringsstyrkan verkar ha haft goda relationer med den lokala militären, så hanterar F-FDTL:s personal ofta FN:s säkerhetsstyrkor illa.

I en incident nyligen var en F-FDTL-grupp inblandad i ett tumult med soldater ur det portugisiska nationalgardet (GNR) utanför en nattklubb i Dili, som huvudsakligen besöks av utländska arbetare, bland andra australier.

Vapen drogs och förstärkningar kallades in av båda sidor och e källa säger att det bara var tack vare att GNR-soldaterna gav efter, som blodspillan kunde undvikas.

Missnöje inom F-FDTL över att den praktiskt taget gjorts maktlös under FN-uppdragets i Östtimor villkor har lett till talrika spänningsutbrott, säger observatörer.

Den nationella polisen, som skulle ha fått intensiv utbildning av FN-styrkan, i vilken omkring 50 australiska federa poliser ingår, har nu liten makt och styrs huvudsakligen av general Taur.

Detta trots att det var olösta konflikter mellan de två östtimoresiska säkerhetsstyrkorna - armén och polisen - som ledde till att soldater sköt nio poliser i maj 2006.

Observatörer oroar sig över att med en FN-plan på väg för att avsluta sitt polisuppdrag i landet ilskan kan bryta fram. Om det händer så kommer omkring 80 nya australiska poliser att stå i skottlinjen efter att ett två-årigt bidrag på 50 miljoner australiska dollar tillkännagavs av den federale finansministern Wayne Swan.

Kritiker pekar också på det ibland felaktiga beteendet av Ramos-Horta, bland annat hans benådning och straffminskning av östtimoresiska fångar, inklusive Lobato.

11 - Östtimoresiska studenter protesterar mot bilar för lagstiftare

Dili. 500 flaggviftande östtimoresiska studenter demonstrerade utanför det lilla landets parlament i onsdags mot importen av bilar för lagstiftarna.

Studenterna från det fattiga landets två universitet bar protestplakat mot inköpet av 65 Toyota Landcruisers från Japan för 35.000 dollar styck.

"Parlamentsledamöter borde inte använda folkets pengar för att köpa lyxbilar och berika sig själva, medan folket hungrar", sade koordinatorn för protesten, Gaudensio de Sousa till AFP.

En av ledamöterna överöstes med plastflaskor, när han försökte lämna parlamentsområdet.

Men parlamentsledamöterna försökte att minska demonstranternas oro över planen genom att säga att bara 900.000 dollar har avsatts för inköp av 26 bilar.

"Tolkningen att de här bilarna är för alla parlamentsledamöter är inte riktig, därför att vi bara kommer att köpa 26 och fördela dem till parlamentsutskottens ledamöter", sade Dusae Barreto, ledamot för den regerande AMP-koalitionen.

Östtimor, som blev självständigt 2002 efter 24 år av indonesisk ockupation, är ett av världens fattigaste länder med en arbetslöshet runt 50 %.

06 - Kraftfull jordbävning utanför Timor

Jakarta. En jordbävning med magnituden 6,4 drabbade Östtimor på kvällen i fredags, men det finns ännu inga rapporter om materiella eller mänskliga skador, sade det indonesiska meteorologiska institutet.

Jordbävningen inträffade klockan 13:42 (GMT) med epicentrum 278 kilometer nordost om Dili, Östtimors huvudstad och 113 kilometer under havsbotten, sade en tjänsteman, Amran från institutet.

Östtimore, som delar en ö med Indonesien, är beläget på en känslig, jordbävningsdrabbad zon kallad "Eldsringen i Stilla Havet", där två kontinentalplattor möts orsakar talrika seismiska och vulkaniska rörelser.

06 - UNDP:s rättsväsensprogram - nyhetsbrev april/maj 2008

Rättsväsensprogrammet stöds för närvarande av Australien, Brasilien, Irland, Norge, Portugal, Sverige.

05 - Återvändande trots rädsla

Dili. Nattetid ligger Tomas Agusto och hans familj, som nyligen återvänt till sin gamla hemort i Becora efter nästan två år i ett flyktingläger i huvudstaden Dili, i sitt tält och hoppas att ingen kommer att sätta eld på det. När han flyttade ut ur flyktinglägret i april, så fick han 4.500 USD för att bygga upp sitt hus igen, men han är fortfarande för rädd för att göra det.

Agusto flyttades ut ur lägret på det nationella sjukhusets tomt i Dili, huvudstaden, av ministeriet för social solidaritet efter att ha levt där i nästan två år. I början av maj kördes han, hans familj, deras tält och alla tillhörigheter på lastbil till tomten med hans förra hem i Becora, en förort till staden.

Agustos hus förstördes vid oroligheterna som ledde till 100.000 internflyktingar över hela alndet under 2006.

"Vi är rädda", sade han till IRIN. "Om vi bygger vårt hus, så kommer grannarna bara att bränna ner det igen". Agusto sade att han och en grannfamilj är de enda från öst som återvänt. Därför att en stor del av våldet 2006 utlöstes av fientliga öst- och västgrupper, känner sig Agusto i mindretal. Han säger till IRIN att varken han eller hans kommer att återuppbygga innan fler från öster återvänder.

Några få veckor efter att han flyttat tillbaka sade en ledare i grannskapet till honom att ge sig av därför att han inte var välkommen där. "[Ledaren] sade att marken var hans och att människorna som levde där tidigare inte kunde komma tillbaka", sade Agusto.

Markrättigheter och kvarvarande spänningar är allvarliga problem i Östtimor eligt Valentina Bacchin, som arbetar med återvändare och reintegration hos International Organization for Migration (IOM). Hon sade till IRIN att Agustos problem inte är ovanligt.

Även om våldet 2006 tydligen utlöstes av ett sammanbrott för polisen och försvarsstyrkorna, såjämnades ett okänt antal hus helt enkelt med marken av grannar som var ivriga att bli av med nya invånare. Dessa kom huvudsakligen från öst.

Agusto sade att hans familj byggt sitt hus 1985 under den indonesiska ockupationen, när det inte fanns några lagfarter. Han sade att han helt enkelt röjde en bit mark och byggde ett hus. Omkring 40 andra familjer gjorde likadant. Vart och ett blev förstört.

Lokalbefolkningen var snabb att säga att fientligheten inte var resultatet av regionala skillnader. De sade att familjer från öster var impopulära därför att de var husockupanter - även om de bott i samma hus en hel generation.

Under våldsvågen 2006 förstördes hus tillhörande timoreser från öst av timoreser från väst, som sade att de tidigare inte hade någon rätt till marken och därför inte hade någon rätt att leva där.

Gaspar da Silva, grannskapsledare i en del av Becora, minns att fram till 1980-talet levde bara två familjer från öst i hans område. Men snart efter det kom storfamiljerna från bergen och granskapet togs över av människor som inte hade respekt för lokala traditioner, tillade han.

Regeringens lösning av dessa spänningar har varit att hålla dialoger mellan grupperna. Men, sade da Silva, att trots att han deltog i samtalen tror han inte på processen eftersom den inte har lett någonstans.

Da Silva sade att han skulle godta tidigare invånare på två villkor: om de kan visa en lagfart och om de deltar i en "tuir adat", en traditionell cermoni.

"I cermonin skulle vi slakta en ko eller en get och ta blodet och blanda det med palmvin och sedan alla dricka av det", sade han. "Sedan försvinner våra problem ... det är vår tradition."

Han får kanske sin önskan uppfylld. Efter att ha organiserat dialoger med begränsad framgång sade Estella Gusmao, ministeriets presstalesperson, förra månaden att regeringen hade börjat hålla traditionella medlingscermonier.

Men, tillade Gusmao, allvarliga konflikter löses bättre av domstolarna. "Om människorna i grannskapet inte godtar att familjerna återvänder, hade de kanske problem med dem i det förgångna därför att de begick brott. Dessa fall måste tas till polisen och sedan till rättegång därför man måste följa lagen."

Men da Silva är misstänksam mot lagen. "Lagen är för de viktiga människorna och de smarta människorna, så är det", sade han. "Vi okunniga männsikor förstår ingenting av den. Men alla vi, från öst och väst, förstår våra traditionella cermonier."

Agusto har deltagit i två av regeringen ledda dialoger, men hittills har inget samförstånd nåtts. Han sade att han skulle överväga en traditionell cermoni, men hans grannar hade inte föreslagit det.

Premiärminister Xanana Gusmão har sagt att han skulle vilja se de återstående flyktinglägren utrymda till slutet av året, men framgången är långsam och IOM:s Bacchin sade till IRIN att hon tvivlade på att varaktig framgång skulle kunna åstadkommas på så kort tid.

06 - Regeringens webbplats uppdaterad

03 - Hur alternativ energi ändrar liv och räddar skog

Skolflickan Francisca Freitas är häpen över den revolution i matlagningsteknik som har hänt i hennes familjs kök och liknar det vid magi.

"Det tar ett ögonblick att tända elden och inom kort är maten nästan klar", säger hon och vrider på ventilen på biogasugnen för förbereda en måltid på papaya blad. Köket är ett litet rum av bamustänger och gammal korrugerad plåt. "Jag behöver inte huka mig medan jag lagar mat och dessutom kan jag koncentrera mig på annat medan maten kokar." Det är långt från det traditionella sättet att koka mat, säger hon, som bygger på ved samlad i skogen, en nedslående övning särskilt i dåligt väder.

Som boende i Rembor, en avlägsen och fattig jordbruksbygd i Östtimors Manatuto-distrikt, får Franciscas familj hjälp från ett projekt för Deltagande utveckling av landsbygdsenergi (Participatory Rural Energy Development), som stöds av UNDP och är ett USA-initiativ med en budget på 410.000 USD och försöker använda alternativa energikällor för att förbättra levnadsförhållandena för de fattiga och marginaliserade.

Enligt biträdande landsdirektören Hiroko Takagi är dessa "naturliga" alternativ "mer miljövänliga, kostnadseffektiva och uthålliga". I missgynnade områden, säger Hiroko, saknas konventionella energikällor och av tvång är människorna tvingade att utnyttja skogarna med förödande miljöföljder.

Det tre och ett halvåriga pilotprojektet, förverkligat i nära samarbete med regeringen, omfattar utnyttjande av solenergi, gas framställd genom spjälkning av naturdynga (biogas) och förbättrade kokugnar för att tillgodose hushållens energibehov i byar i Manututo-, Liquica- och Ainaro-distriktens isolerade områden liksom i byar runt om landets huvudstad, Dili.

"Det är den pålitligaste och bekvämaste metoden att tillhandahålla energi till landsbygdsområden i vårt distrikt", säger administratören i Manatutos underdistrikt, Antonio Da Silva Soares, och syftar särskilt på solpaneler. Han förklarar att det helt enkelt inte är möjligt att förlita sig på generatorer för electricitetsförsörjningen, därför att kostnaderna för bränsle och underhåll är astronomiska och "orealistiska i ett läge där mertalet av människorna är fattiga".

Regeringens utvecklingsplan för kraftsektorn erkänner attt det inte kommer att vara möjligt att ansluta alla landsbygdshushåll till elnätet på grund av "långa avstånd, låg elförbrukning och ett litet antal hushåll per kvadratkilometer även 2025". Dessutom har experter uttalat tvivel om miljöföljderna av att hugga ner träd för att elda, en vanlig företeelse i landsbygdsområden, då de uppskattat att vedförbrukningen är bland de högsta i regionen.

För övrigt är boskapshållning ett sätt att leva i de flesta av Östtimors landsbygdsområden och därför är det ingen stort problem att samla in boskapsdyngan för att processera den till biogas. Det är också ganska enkelt; ko- eller buffeldyngan (eller någon annan form av organiskt avfall) blandas med vatten och hälls sedan ner i en underjordisk, lufttät grop på runt 7 kubikmeter. Det leder till bildningen av metangas, som sedan genom rör leds till en ugn. "Biogas håller på att bli rätt populärt på landet i Östtimor, därför att teknologin är mycket enkel och materialet som behövs inom räckhåll för de flesta vanliga människorna", anmärker en lokal journalist, Markus Eko. "Metoden sprider sig, men man måst skapa större medvetenhet om den."

Under ett uppföljningsbesök i Manatuto den 28 maj 2008 var byborna fulla av lovord för UNDP och vice landsdirektören Hiroko Takagi överöstes med önskemål om att utöka stödet utöver de ursprungliga deltagarna och engagera fler människor.

Carlos do Carmo Nunes, assisterande teknisk ingenjör placerad vid statssekreterarens för energipolitik kontor, ser projektet som rätt i tiden och vill ha mer hjälp på den lokala nivån för utbildning som rustar unga människor med färdigheter för att underhålla anläggningarna effektivt.

Utvecklingen är förknippad med enorma sociala vinster. "Det kommer att minska fallen av våld mot kvinnor i hemmen, därför att fruar kommer att kunna tillgodose önskemål om mat från sina män snabbare", säger Antonio Soares, distriktsadministratör i Manatuto, på skoj. I många utvecklingsländer har biogas som ersättning för ved varit förknippat med förbättrad läskunnighet för kvinnor eftersom de har mer tid för att delta i utbildningsprogram. Det reducerar också fallen av sjukdomar i andningsorganen, när rökfyllda kök ersätts av den bränsleeffektiva, användarvänliga och luktfria gasugnen.

Införandet av solpaneler har också kommit lägligt, till förmån för omkring 100 hushåll i sex distrikt. "Jag brukade betala omkring sex dollar i veckan för fotogen innan jag fick solpanelen, nu kan jag använda de pengarna för andra ändamål som att tillgodose skolbehoven för mina barn", beräknar Alarico Soares, bychefen i Atias i Rembor, Manatuto.

Liknande kommentarer kom från andra utnyttjare. De tillade att användningen av solpaneler är mycket bra för skolbarn, som nu kan göra sina läxor på kvällen och förbättra sina betyg. Pedro Sarmento, den tjänstgörande projektledaren, drar sig till minnes att många bybor från början var motvilliga mot att bli indragna i projektet och säger att "som med alla nya saker, så visste de flesta inte vad des kulle ha för förväntningar, men sedan, när de upptäckt fördelarna, deltog de med hull och hår".

Samtidigt arbetar UNDP tätt ihop med regeringen för att lansera rapporten om humanitär utveckling "Att kämpa mot klimatförändringen: Mänsklig solidaritet i en delad värld". Publiceringen på världsmiljödagen den 5 juni 2008 kommer att vara ett tillfälle att uppmärksamma klimatförändringens faror och visa de anmärkningsvärda framstegen på miljöområdet. Med UNDP:s stöd har regeringen ratificerat FN:s ramverkskonvention om klimatförändring. UNDP hjälper också regeringen att möta och följa kraven i två andra Rio-konventioner - konvetionen för bilogisk mångfald (UNCBD) och konventionen för att bekämpa ökenutbredningen (UNCCD).

Maj

31 - Dilis nya minnesmärke över påven Johannes Paulus II

Dili. Den 30 maj 2008 invigdes en hög staty av påven Johannes Paulus II i Dili. Belägen på en kulle ovanför den västliga infarten till Dili är statyn en lämplig pendang till den ensamma Kristusgestalten på buktens motsatta sida. Konditionsvänner som brukar klättra uppför trapporna till Cristo Rei kommer utan tvivel att välkomna utmaningen av de nya trapporna till Johannes Paulus II. Men många i Dilis multikulturella utländska koloni undrar kanske varför Östtimor har gjort ens sådan ansträngning för att hedra den polske påven, som ännu inte kanoniserats. Andra tycker kanske att äran skulle ha visats Dom Martinho da Costa Lopes, Östtimors förste infödde kyrkofader, snarare än påven Johannes Paulus II, mannen som avsatte honom.

En del av svaren kan hittas i CAVR-rapporten Chega! I dess sektion om Vatikanen rapporterar Chega! att påven Johannes Paulus II var den ende av världens ledare som besökte Östtimor under den indonesiska ockupationens mörka år. Rapporten sätter besöket i sammanhang med den politiska kampen om Timors framtid, inklusive spänningarna mellan den aktivistiska lokala kyrkan i Timor och den konservativa byråkratin i Rom. Den avslutas med att Johannes Paulus II var mera aktiv å Östtimors vägnar än hans företrädare Paulus VI, efter vilken en skola är uppkallad i Dili och att, på det hela taget, han på ett betydande sätt bidrog till Timors kamp. Minnesmärket i brons, som avtäcktes den här veckan, är ett vittnesmål i varaktig brons om att 20 år senare denna synpunkt nu är officiell i Östtimor.

Påvens besök i Indonesien i november 1989 stod i centrum för en intensiv maktkamp. Både motståndsrörelsen och Indonesien tycket att de hade mycket att vinna på besöket. Att vara värd för påven ansågs av Jakarta som en större kupp. Den resande påven hade inte tagit med Indonesien i sina två tidigare besök i regionen trots sin och president Suhartos delade antipati mot kommunism. Därför att resrutten omfattade Östtimor, så var besöket också ett sällsynt tillfälle för Östtimors isolerade motstånd. Besöket skulle kunna användas för att stärka livsviktiga band mellan motståndet och den lokala kyrkan, de två mest betydande inhemska instutitionerna i Östtimor, och bevisa för världen att motståndet fortsatte trots dess näst intill utplåning genom den indonesiska militären några år tidigare.

Men vilken sida som vann mest skulle bli en tolkningsfråga, som komplicerades av Vatikanens medvetande om den akuta känsligheten hos besöket och den motsvarande tvetydigheten i protokollet. Vem som vann berodde på svaren till de följande svåra frågorna: om påven besökte Timor under ett besök till Indonesien skulle det inte betyda att han ansåg Timor vara en del av Indonesien? Om han kysste marekn i Jakarta men inte i Dili skulle det betyda att han godtog integration? Om han delade ut nattvarden till Benny Murdani, den hårdföre katolske general aansvarig för Jakartas kampanj i Timor, skulle det betyda att han hade överseende med brott mot de mänskliga rättigheterna? Om språket i påvens mässa i Taci Tolu var tetun, inte indonesiska, skulle det betyda att han favoriserade självbestämmande?

För att få reda på vad som hände, läs Chega! I korthet, påven löste konflikten genom att betona att han gjorde en herdevisit till orolig församling och till en kyrka för vilken Vatikanen hade tagit direkt ansvar. Resultatet blev mer eller mindre en vinna-vinna rond, även om timoreserna kände sig som vinnare på poäng. Det som betydde något för dem var, att påven avvek från sin rutt för att besöka det lilla Timor och för att identifiera sig mig den lokala kyrkan och dess ledare biskop Carlos Felipe Belo, vars ståndpunkt till förmån för politiskt självbestämmande redan var allänt känd. Protesten vid slutet av påvemässan var också betydande. Utsänd av bevakande media tjänade den till för att informera det internationella samfundet, två år före Santa Cruz, att motståndet fortsatte och, med onda föraningar för Jakarta och dess allierade, hade spritt sig till ungdomen, som bara kände till Indonesien. Som en av demonstranterna den minnesvärda dagen sammanfattade den förCAVR: "Vi kände oss mycket stolta. Om han bara hade kommit till Indonesien, så skulle det ha betytt att han godtog Östtimor som en del av Indonesien, men nu pekade han ut oss. Han gav oss en massa hopp."

Var står då dom Martinho da Costa Lopes? Chega! rekommenderar (del 11, kapitel 1.12) att han ska hedras - som en lojal son till kyrkan, timoresisk patriot och representativ kyrklig person, liksom de nunnor, präster och lekmän som mördades 1999, när de försökte skydda Östtimors folk. Vatikanen borde kanske återgälda Östtimors minnesmärke genom att ta initiativet, när det gäller honom.

28 - Norsk minister besöker internflyktingar i Dili

Den norske ministern för internationell utveckling och miljö Erik Solheimbesökte internflyktingar som bor på övergångsboendet vi Becora-marknaden under ett tvådagarsbesök till landet.

Becoramarknaden byggdes av NRC i mars 2008 och drivs av NRC för Östtimors regering. Boendet består av 137 skjul och ytterligare 27 ska byggas nästa månad. ...

27 - Östtimors armé nekar till anklagelser om övergrepp

Dili. I solnedgången hörs ekot från stadens ljud längs Dilis svepande kust: försäljarna av snacks och cigaretter; den metalliska musiken som sipprar ut från de utlandsägda barerna; enstaka motorcyklar som tjuter längs strandvägen.

Man undrar hur det låter för Gastao Salsinha bakom lås och bom i en militärbyggnad.

Under två år var de ljud till vilka han sov bergsdjungelns, där han gömde sig med sina män - nästan 600 tidigare soldater, vilkas avsked från armén ledd till en flod av politiskt våld.

Deras klagomål - att armén diskriminerade dem från landets västra delar - öppnade gamla sår i huvudstaden mellan timoreser från de östra distrikten och dem från väst.

Det var medan förhandlingar om att lösa denna tvist pågick i februari, som några ur gruppen utförde en dubbelattack mot presidenten och premiärministern.

Nu är Salsinha och andra misstänkta för inblandning i attacken häktade i Dili.

Men efter två år av misslyckade försök att gripa dem, hur lyckades Östtimors väpnade styrkor få ner dem till huvudstaden utan att avlossa ett enda skott?

Filomeno Paixao är mannen som är ansvarig för operationen; che för ett särskilt skapad enhet som sammanför armén och polisen under ett gemensamt kommando.

Först, berättade han för mig, hade det varit hans övertygelse att Salsinha skulle ge upp om han gavs lämpligt tillfälle.

Armén hade ägnat en mängd tid, sade han, åt att sprida ut att den skull skjuta Salsinha; och att få byarna, hans familj och kyrkoleare att använda sitt inflytande på honom.

För två år sedan, under krisen som följde på avskedandet av soldaterna, sköt armén och polisen på varandra på Dilis gator; nu utför de känsliga psykologiska operationer på Östtimors landsbygd.

Kommendant Paixao säger att operationen förlitade sig på övertalning. Men en delsom står operationen nära säger att det gick längre än så.

Vägen genom Ermeras bergiga inre tar slut och för att nå de byar armén vill komma till måste de baxa bilen uppför branta steniga stigar och längs smala gräsbevuxna spår.

Det första stället vi stannade på var liten by med kaffeodlare. De samlades för att beskriva följderna av arméoperationen.

De berättade för oss att de inte tilläts gå till sina fält på en hel vecka. Armén hotade med att de inte skulle kunna bärga sina grödor om inte Salsinha överlämnade sig.

[Orginalet har här ett fotografi som visar att Gastao Salsinha förbereder överlämnandet av sina vapen den 29 april.]

Kaffe är ÖsttimorsCoffee huvudexport utöver olja, en finansiell livlina för människorna här.

Enligt FN så är så omfattande inskränkningar som de här beskrivna olagliga - även under militära operationer.

En unga man sade till mig: "När armén kom, samlade de och sade att om inter rebellerna överlämnade sig, så skulle de döda oss."

Det finns andra, mycket mer allvarliga, anklagelser som man pratar om här, men än så länge inga bevis för dem.

Rykten färdas fort i Östtimor och det finns politiska skäl till varför människorna i Ermera skulle kunna vilja misskreditera armén - det är, när all kommer omkring, ett västdistrikt och den plats Salsinha och de andra rebellerna valde att fly till.

Men det finns också andra skäl till varför armén skulle vilja sätta människorna här under tryck.

I en grannby mötte vi brodern till en av rebellsoldaterna, som armén letar efter.

Till mig sade han; "De tog mig från mitt hus och slog mig på ryggen och magen med sina händer, fötter och gevär också."

"De frågade 'Var är din bror?' Jag sade till dem att jag inte visste, men de slog mig i alla fall."

Hans bychef sade till oss att det var åtta andra från byn som hade gått igenom samma erfarenhet. Enligt honom så var en en äldre kvinna.

Ermera är den plats rebellerna valde för skydd, men när jag talade med människorna om Salsinha och hans familj, var de arga.

Och den kyliga vinden har nått Salsinhas frus hus ner i distriktshuvudstaden Gleno.

Det var en av de faktorer - även om hon inte säger något om den viktigaste - som hjälpte till att övertyga hennes man att överlämna sig.

Kommendant Paixao förnekar att armén behandlat någara civila illa under operationen.

Han sade till mig att han hade skickat två grupper till området för att undersöka rapporter om övergrepp, men att ingen hade befunnits sann.

Det gemensamma kommandot har ännu inte fått något datum satt för sin upplösning.

Många analytiker och politiker är överens om att långtgående reformer av Östtimors armé och polis krävs för att undvika framtida kriser, men militärens framgång med att gripa Salsinha och hans män skulle mycket väl kunna göra detta jobb svårare snarare än lättare.

Salsinha må vara tillbaka i staden, hans lilla rest av en rebllarmé neutraliserad och säkerhetsläget må kunna bedömas som lugnare.

Men det finns många andra utmaningar som det här instabila landet fortfarande måste ta iut med.

25 - Östtimors president säger att sjunkande USA-dollar skadar landets återuppbyggnadsansträngningar

Singapore. Det sjunkande värdet på USA-dollarn och stigande oljepriser försvårar Östtimors ansträngningar att åter bygga upp sin sårbara ekonomi, sade det fattiga sydostasiatiska landets president.

Östtimor, Asiens yngsta land, firade sex års självständighet den här veckan efter årtionden av brutalt indonesiskt styre. Det kämpar för att uppnå ekonomisk och politisk stabilitet trots rika tillgångar på olja och gas.

President José Ramos-Horta sade i ett tal sent på lördagen att största delen av landets oljeinkomster är investerade i USA-obligationer med låg ränta, som nu påverkas av den sjunkande dollarn.

Ramos-Horta sade till Singapores förening av utlandskorrespondenter att när han var utrikesminister för fem år sedan så "uppmärksammade jag mina kollegor på att ägna sitt intresse åt den kommande devalveringen av USA-dollarn, på den kommande prisökningen på olja".

Han sade att han till dem sagt "låt oss börja diversifiera vår investeringsportfölj. Nåväl, ingen lyssnade."

Även om landet inte är någon stor olje- och gasproducent som Kuwait eller Qatar, så inbringar Östtimors havsresurser av olja och gas mellan 100 och 200 miljoner USD (65 till 130 miljoner EUR) varje månad. I slutet av året kommer landet att ha 3 miljarder USD (1,95 miljarder EUR) i sin statliga oljefond, sade Ramos-Horta.

Men landet vars befolkning på en miljon i genomsnitt tjänar mindre än en dollar om dagen kan inte helt lita på dessa inkomster beroende på den låga avkastningen, sade Ramos-Horta.

"Mer och mer kommer vi att fortsätta att investera i jordbruk och fiske för att inte vara så beroende av olje- och gasinkomster", sade han.

"Det krävs inte för mycket intelligens för att inse att med sjunkande värde på dollarn är det mer troligt att oljpriserna kommer att gå upp. Det betyder att vi möjligen i Timor och många utvecklingsländer kommer att se en mängd instabilitet. Och fattigdomsnivån kommer att öka", sade han.

Fredspristagaren, som överlevde ett mordförsök i februari, utvecklade inte vidare vad han menade med instabilitet, varken politisk eller social.

Ramos-Horta, som såg frisk ut, sade att hans regering har kunnat hantera den senaste tidens stigande rispris men varnade att den inte alltid kan förlita sig på import av ris.

Han sade att klimatförändringar och industrialiseringen i risproducerande länder som Kina, Indien och Vietnam kommer att betyda att jordbruksmarken kommer att minska och att dessa länder kommer att behöva mer ris själva.

"(Öst-) Timor kan inte låta sig själv kvävas till döds på grund av detta. Vi behöver investera mer i mark och jordbruk", sade han. Han sade också att landet kommer att investera i infrastrukturen, vägar, en ny hamn, och alternativa energikällor för att producera elektricitet.

Landets största bidragsgivare är Australien, men Ramos-Horta sade att det också ser sig om efter länder i Mellanöstern, som Kuwait, för "mjuka lån" för landets återuppbyggnad.

Han sade också att regeringen hoppas att eliminera arbetslösheten som nu är omkring 40 % inom två år och komplettera infrastrukturen inom de kommande fem till tio åren.

23 - Ur UNMIT:s dagliga mediabevakning

A de 339 petitionärer som uttryckt en önskan om att återvända till militären vill bara 80 fortfarande återgå efter att premiärminister Xanana Gusmão i förra veckan bad dem att tänka igenom sitt val mellan militären och ett civilt liv en gång till.

"Det är 80 petitionärer som inte har ändrat sitt beslut att återvända till militären", sade en av petitionärerna, som fortfarande vill återvända till militären på grund av sin kärlek till F-FDTL.

Han sade också att de petitionärer som ångrat sig och nu vill börja ett civilt liv är analfabeter och har en del hälsoproblem. En del av dem tror att om de återgår till militären, så kommer de inte att få kompensation från regeringen.

Nyligen steg antalet petitionärer som vill bli civilister från 356 till 605 av totalt 685.

Parlamentets vice talman Vicente Guterres sade att det var bra för petitionärerna att bli civilister eftersom de lämnade sina kaserner.

Guterres sade att när det finns ett problem inom en institution, så borde problemet lösas internt, inte utanför institutionen.

"Eftersom de fört problemet ut ur institutionen, skulle jag, om jag vore en av dem, inte gå tillbaka", sade Guterres.

Det demokratiska partiets parlamentsledamot Adriano do Nascimento sade att han inte var överens med premiärministern, som tidigare hade sagt att det var bra för petitionärerna, som är analfabeter, att återgå till civila liv. Det uttalandet förolämpade petitionärerna, sade han.

"Petitionärerna lämnade sina kaserner på grund av politiska orsaker och åtgärder vidtagna av politiska ledare [inte därför att de är analfabeter]", sade Nascimento. (Timor Post)

Var en förebild för världen: president Ramos-Horta ber om tillstånd för FN och ideella organisationer att besöka Becora-fängelset

Vid sitt besök i Becora-fängelset i onsdags (21/5) bad president Ramos-Horta fångvaktarna att låta Röda Korset, UNMIT Human Rights och nationella ideella organisationer besöka Becora-fängelset för att säkra transparens.

"Jag ber det här fängelset att tillåta besök från det nationella Röda Korset, UNMIT Human Rights och ideella organisationer som verka för mänskliga rättigheter, inte för ideella organisationer som arbetar med politik. Om vi gör det, så kommer vårt fängelse att bli en förebild för världen, ett fängelse som inte döljer något och som visar allt", sade Ramos-Horta.

Ramos-Horta sade också att han besökte Becora-fängelset som som fredspristagare, varken som president, premiärminister eller utrikesminister. (Timor Post)

Av 84 fångar som benådats av president José Ramos-Horta på självständighetsdagen den 20 maj har 10 fått hela sitt återstående straff efterskänkt. Rogerio Tiago Lobato, den tidigare inrikesministern, fick bara sitt straff sänkt.

Justitieminister Lucia Lobato har å regeringens vägnar rekommenderat presidenten att bara sänka Lobatos straff med tre månader eftersom domstolen har dömt honom till sju års fängelse för medverkan i beväpning av civila, vilket medförde många döda 2006. Enligt presidenten baseras benådningen på Lobatos tidigare kamp för landets frihet. Han sade också att Lobato förlorat många i sin familj under kriget. Dilis internationella flygplats är döpt efter Nicolau Lobato, den tidigare ministerns yngre bror som dödades under kampen för självständighet. (Timor Post och Suara Timor Lorosa'e)

Operation Smile, ett världsomspännande välgörenhetsprojekt som bidrar med gratis operationer av barn, som fötts med vanskapta ansikten, i utvecklingsländer kommer att samarbeta med den amerikanska flottans lasarettsfartyg USNS Mercy under dettas humanitära insats under sommarenr 2008. USNS Mercys uppdrag, Pacific Partnership 2008, kommer att bistå humanitärt i fyra länder i Sydostasien.

Operation Smile kommer att arbeta sida vid sida på USNS Mercy i fyra länder: Filippinerna, Vietnam, Östtimor och Papua New Guinea. Omkring 350 barn med läppspalt eller hargom kommer att få fria operationer som följd av dessa uppdrag.

23 - UNMIT:s veckomagasin

20 - Handlar Du med rottingmöbler?

Leta inte längre bort eller leta så långt bort som Suai på Östtimors sydkust.

Marcelino Soares Pintos första erfarenhet i möbelindustrin var i Viqueque 1972, när han som student fick ett arbete i ett statligt möbeltillverkningsprogram. Hans liv förändrades dramatiskt 1975, när den indonesiska invasionen fick honom att bege sig upp i bergen med Falintils motståndsgrupper. Marcelinos dager i det väpnade motståndet fick ett slut när en allvarlig skottskada i benet tvingade ner honom från bergen. I början av 1990-talet återvände han till möbelindustrin.

Den 4 november 1993 startade Marcelino sin rottingmöbelaffär. 1994 syssselsatte Marcelino 15 unga män för att få hjälp med att möta efterfrågan. Senare var han i stånd att köpa en generator och maskiner vilket gjorde att han kunde framstalla rottingen mera effektivt och på höjdpunkten av dess utveckling producerade Marcelinos fabrik fyra möbelgrupper (var och en bestående av fyra stolar och ett bord) per dag. Allt tog slut med milisvåldet 1999 under vilket Marcelinos byggnader, maskiner och material förstördes fullständigt.

Den 15 mars 2001 var Grupo Buka Moris tillbaks igen och Marcelino sysselsatte nu 5 unga män. Även om Marcelino har utvecklat en del innovativa verktyg med hjälp av tillgängliga resurser har han hittills inte haft råd att skaffa en ny generator och nya maskiner. Under de sju år sedan han öppnade sin firma igen har de flesta orderna varit lokala och produktionen har hittills inte överstigit en möbelgrupp var fjärde dag. Men nyligen har det varit en positiv utveckling. Peace Divident Trusts Micro Matchmaking-grupp i Covalima har hjälpt till att få order till Grupo Buka Moris möbler från hela Östtimor och en del möbler har till och med tagits till Australien som prov. Han är också spänd över möjligheten att lära ut sina färdigheter till unga människor genom utbildningsprogrammet Dom Bosco.

Marcelino visar styrkan hos sina rottingmöbler genom att flera gånger kasta dem mot marken. Styrkan och hållbarheten hos hans rottingmöbler betyder att de lätt klarar av Östtimors vägar.

För att beställa rottingmöbler från Grupo Buku Moris kontakta Peace Divident Trusts Micro Matchmaking-grupp i Suai (kontaktperson Antonio Alves, tel +670 729 4020).

Det finns tre olika modeller av möbelgrupper, var och bestående avfyra stolar och ett bord. Priset för dem är 35, 65 respektiv 85 dollar.

18 - Blogg: Röster från Östtimor

Ett hus, som ligger i grannskapet Fusam i förorten Bairo Pite, underdistriktet Dom Eleixo (Dili-distriktet), ägt av Izaura Gomes Faria förstördes av en naturkatastrof (jordskred) som inträffade vid middagstid tisdagen den 22/4.

Även om ingen dödades, drabbades ägarens alla tillhörigheter av jordskredet och spreds runt hela huset. Sänkammaren och garderoben förstördes liksom väggarna och taket som också spreds i bitar.

Den här naturkatastrofen fick ägaren och lokalbefolkningen att drabbas av panik av rädsla för ytterligare jordskred.

Katastrofens offer, Izaura Gomes, sade, när han tillfrågades av den här tidningen, att han hoppades att förvaltningen skulle hjälpa honom särskilt departementet som har hands denna slags frågor. "Allting blev förstört. Vi har inte pengar att ersätta det. Vi hoppas regeringen kan hjälpa oss", sade Izaura.

Izaura sade att efter jordbävningen som drabbade Östtimor för några dagar sedan vågade han inte sova i rummet i sitt hus, därför att huset, som ligger i bergen, kändes svagt inte som vanligt. Denna rädsla var inte ogrundad eftersom hans hus några dagar efter jordbävningen täcktes av jordskredet.

Rektorn i grundskola III i Benunuk i underdistriktet Metinaro strax öster om Dili, Apolinario Manuel Luis Belo, säger att skolan han leder inte har tillräckligt med bänkar och stolar, så att den del av eleverna sitter på golvet.

"Även om vår skola inte har tillräckligt med bänkar och stolar, så går undervisningen bra", sade Apolinario, när han träffade den här tidningens journalist i distriktskontoret, Kaikoli, i fredags (18/4). Han berättade också att, utöver otillräckligt med bänkar och stolar, skadas skolan ofta av byns djur, såsom getter och kor.

Enligt Apolinario, så fanns det 726 elever inskrivna i skolan läsåret 2007/2008. De undervisas av 14 lärare med permanent klassificering 10, 3 kontraktsanställda lärare och en hederslärare (frivillig). Skolan har bara 3 klassrum.

UNICEF har bidragit med 7 tält så en del av eleverna går i dessa. "För ett tag sedan bidrog UNICEF igen med 14 tält. Varje dag måste tälten sättas upp, så att barnen kan sitta i dem och undervisas", tillade han.

Han sade att alla dessa brister hade rapporterats till ministern för utbildning och kultur. 2006 gjorde en grupp från utbildningsministeriet en faktainsamling och tog bilder. Men hittills har inget gjorts för att ta itu med problemen. "Men inte nog med det, flera ideella organisationer har också samlat in uppgifter från eleverna och lärarna, men resultatet är det samma", sade Apolinario med ett besviket tonfall.

Och visst, enligt den här tidningens journalist, är skolan alltid omgiven av tamdjur från byn, så att det runt klassrummen och i tälten alltid finns dynga från djuren. Varje natt sover dussintals getter på skolans veranda.

Även om flyktingarna i Kolmera Jardin är redo att lämna lägret, så är några av flyktingarna mot det eftersom regeringen har förbjudit dem att bo i sina hus på grund av att det finns ett nytt projekt.

"Vårt hus är ligger inte långt från Rapid Response Units högkvarter i Fatuhada. Nu har regeringen förbjudit oss att bo i det huset. Vart ska vår familj ta vägen?" sade Paulino vid en dialog i Bairo Pite med republikens president, José Ramos Horta i torsdags (15/5).

Han ställde den här frågan till presidenten, därför att han är förvirrad efter att regeringen förbjöd honom att återvända till sitt ursprungliga hem. "Jag vill inte flytta från plats till plats. Jag är trött på att vara en flykting", sade han. Han tillade att han inte vill möta samma öde som flyktingar från Guido Valadares nationella sjukhus. När de återvände hem från det tidigare polisutbildningscentret i Kaikoli, vägrades de av polisen.

Statssekreteraren för social hjälp och naturkatastrofer, Jacinto Rigoberto Gomes de Deus, sade att flyktingar vilkas hus är upptagna i regeringsprogram för annan utveckling inte tillåts återvända till dessa hus.

Men de kan stanna på en temporär plats i väntan på att regeringsprogrammet bygger en ny förort. Däremot kan de vars hus ännu inte är föremål för regeringsingripanden kan återvända till sina ursprungliga hem.

Statssekreterare Jacinto tillkännagav också för alla, som tidigare levt i de tidigare polisutbildningscentren så som Kaikoli (bredvid East Timor Electricitys huvudkontor) eller det bredvid borgmästarens gamla kontor på Belarmino Lobo-gatan, att det är bättre om de hittar en annan plats eftersom dessa två platser ska utvecklas av regeringen.

I onsdags kom en kvinna från staden Los Palos i Lautem-distriktet till det nationella parlamentets byggnad i Dili. Hennes namn är Artemicia Rodriques Silva, hon bor i kvarteret Kota Bemoris i byn Fuiloro, underdistrikt Lospalos.

Hon kom bärandes på sitt barn, som fortfarande är ett spädbarn. Hennes ansikte var sorgfyllt, hennes ögon mörka, då och då blickade hon på parlamentsbyggnadens tak, då och då på folkets representanter, men utan brådska att säga vad hon ville.

Hon söker en särskild representant för folket, som hon litar mycket på och som kan uttrycka hennes fall, som har påverkat hennes liv i mer än 5 år. Hon ser stint på folkets representanter en och en men håller sig tyst och lugn. Den person hon letar efter har inte kommit än. Efter en lång väntan dyker personen upp. Det är ingenjören Mario Carrascalao, som är ordförande i det socialdemokratiska partiet (PSD). Artemicia har sina egna skäl till att vänta på just Mario Viegas Carrascalao.

Skälet är inte att de är släkt och inte politik. Absolut inte. Skälet är att hon minns Marios engagemang under den indonesiska perioden. Under 10 år (1982 - 1992), somguvenör i Timor Timur (den dåvarande 27:e provinsen i Indonesie - översättarens not), ömmadde Mario mycket för de fattiga. Han ömmade mycket för det lidande folkets bekymmer.

I hemlighet stödde han till och med Östtimors ungdomar i deras hemliga aktiviteter, när TNI (Indonesiens nationella väpnade styrkor) ville utplåna dem. Under sin ämbetstid gjorde Mario fredagen till det "lilla folkets" dag, då de kunde träffa honom personligen i hans kontor i guvenörspalatset (nu regeringspalatset). Genom fredagsmötena hjälpte han mång av de fattiga och fick en verklig förståelse för vad folket behövde. Det är huvudskälet till att fru Artemicia kom till parlamentet igår.

Med detsamma när hon ser Mario går hon fram till honom och berättar om det problem hon har mött. I enlighet med sin karaktär stannar Mario omedelbart och frågar henne vad som är hennes problem. Problemet är detta. Den 10 februari 2002 brändes hennes affär i centrum av Lospalos ner av en viss grupp. Affärsbyggnaden och allt i den brändes ner till aska. Den förlust hon led var på omkring 4.000 USD.

Hon gjorde en anmälan hos polisen och bad dem att gripa förövarna av mordbranden, men polisen har inte kunnat gripa dem. Fallet har betraktats som avfört. Hon gick också med sitt fall till administratören i Lospalos underdistrikt och distriktsadministratören i Lautem-distriktet. Hon bad den lokala administrationen att hjälpa till med att lätta på den börda som drabbat henne - åtminstone att hjälpa henne med ett litet belopp för att återskapa hennes affär. Men den lokala administrationen ägnade henne inte någon som helst uppmärksamhet.

Artemicia sade att efter mordbranden så var det verkligen svårt för hennes familj att leva. "Jag har 9 barn. Alla är små. Min man, Yusuf Suba, har inget arbete. Jag har inget kapital för att öppna affären igen. Sedan 2002 har jag hoppats att distriktsförvaltningen skulle hjälpa mig att öppna min affär igen - men ingenting. Hittills har distriktsförvaltningen inte ägnat detta någon uppmärksamhet", tillade Artemicia sorgset.

Under Alkatiri-regeringen, när parlamentets talman var Francisco Guterres alias Lu-Olo, kom hon till Dili. Hon mötte Lu-Olo just i parlamentsbyggnaden för att berätta om katastrofen hon drabbats av. Men Lu-Olo skakade bara på axlarna och gjorde inte någonting.

Sedan, 2007, återvände hon till Dili och träffade Estanislau da Silva (medlem av Fretilins parlamentsgrupp) för att berätta om sitt fall för honom. Men inte heller det ledde till något. Den 14 maj kom hon igen till parlamentet för att träffa Mario Viegas Carraslao och för honom berätta om sitt problem. I sitt hjärta tror hon att Mario kan hjälpa till med att lätta på den börda hon burit i mer än 5 år.

"Jag hoppas att herr Mario kommer att vara den som kan hjälpa mig till slut. Jag tror att ägnar stor uppmärksamhet åt småfolkets, som mitt, öde", tillade Artemicia, full av hopp.

Domingos Guterres Silva (24) öde är verkigen tragiskt. Sedan barndomen led han av epilepsi, så hans utseende är inte helt normalt. Han levde i Fatu Meta Surikmas. Den 29 april i år omkring kl 6 på morgonen gick han från Fatu Meta Surikmas i riktning mot Beduku och Manleuana och återvände inte hem. Hans föräldrar och släktingar blev oroliga och gick ut för att leta eftere honom, men de kunde inte hitta honom.

Efter att ha letat en vecka fann de honom i Beduku, men han var inte vid liv. Det ryktades att han hade mördats av ninjas i Beduku och sedan begravts inte långt från ett hus i Beduku Manleuana. Den 9 maj gjorde hans familj en anmälan på polisstationen i Manleuana.

Polisen begav sig till platsen för graven. Med grund i viss information började polisen en undersökning för att få fram vilka förövarna av dett mord var. Sedan grävde de upp kroppen. Det visade sig att Domingos Guterres Silva kropp hade torterats sadistiskt. Hans händer och fötter var bundna och han var begravd upp och ner - hans huvud neråt och hans fötter uppåt. Bananträd hade planterats ovanpå graven, så att den var svår att se.

Med rykten som grund spårade polisen förövarna av detta sadistiska mord och arresterade till slut 4 av 6 starkt misstänkta för inblandning i mordet. Två av förövarna söks fortfarande av polisen. Guterres kropp togs till Guido Valadares nationella sjukhus för obduktion och återlämnades till hans familj i tisdags (12/5).

Den avlidnes familj sade att den information de fått antydde att innan Guterres dödades av ninjas, så hade han bett en av förövarna om vatten att dricka. Han kunde inte tala bra på grund av sin epilepsi, så han gestikulerade med händerna. Det verkar som om i det ögonblicket förövaren frågade Guterres, som inte kunde svara. Han kunde bara svara med sina händer. Var det djävulen som for i den frågande med initialerna JM, så att han plötsligt agerade dumt och illa? Han ropade på sina 5 vänner och efteråt band de ihop Guterres hander och fötter och dödade den handikappade mannen med ett samuraisvärd.

Guterres var född 1974 i Dili, hans föräldrar var Francisco Guterres och Maria Marcal da Cruz. Hans bror, Joao Guteres Freitas, sade att uppgifter som kom han fick efter det sadistiska mordet visade att JM tillsammans med sina vänner mördade hans handikappade yngre bror, därför att de trodde han var en ninja. "Det är inget skäl. Det är bara en ursäkt till deras eget försvar. Hela sitt liv kunde min bror inte tala klart på grund av sin epilepsi. Om han ville något, så tecknade han med sina händer", tillade Joao.

Han led av elilepsi sedan han var liten. Han var mentalt handikappad, men han växte normalt. Han gick i skolan till sjätte klass, men måste sluta 1985 på grund av sin sjukdom. Hans sjukdom blev värre tills han inte längre kunde tala normalt.

16 - Ur UNMIT:s dagliga mediabevakning

ASDT:s fem parlamentsledamöter ber partiets ordförande, Francisco Xavier do Amaral, att dra sig ur koalitionen med Fretilin eftersom de vill ge (regeringsalliansen) AMP två år för att rätta de fel de har gjort i regeringsställning.

"Vi kommer att fortsätt stödja AMP:s regering och ge den tid för att ändra sig. Tiden AMP får är avsedd att hjälpa till att förbättra människors liv. Om det inte sker, så kommer ASDT att hitta en lösning på problemet.
Koalitionen med Fretilin kommer inte att förverkligas inom den närmaste tiden", sade ASDT:s parlamentsledamot José Carrascalão i torsdags (15/5) i parlamentet i Dili.

Carrascalão sade att om den med Fretilin undertecknade överenskommelsen genomförs inom den närmaste tiden, så kommer det inte att ge landet stabilitet utan ha en negativ effekt på människors liv.

Fretilins vice ordförande Arsenio Bano kommenterade inte ASDT:s reträtt, eftersom Fretilin fortfarande inte känner till skälen för den. (Suara Timor Lorrosa'e, Diario Nacional, Timor Post och Televisaun Timor-Leste)

Efter att UNDERTIM beslutat sig för att gå med i AMP i tisdags (13/5), sade ordföranden för alliansens majoritet i parlamentet (Alliance Majority in Parliament - AMP) att AMP kommer att bereda en statssekreteraretjänst för UNDERTIM.

Enligt Lasama är UNDERTIM en kandidat för posten eftersom partiet har gått med i AMP-blocket.

UNDERTIM:s ordförande Cornelio Gama sade att hans parti kommer att låta sin generalsekreterare ta vilken som helst post som erbjuds av AMP-regeringen.

"Vi kommer att sätta vår generalsekreterare på den post regeringen behöver.
Vi stödjer AMP därför att vi fortfarande betraktar Xanana som vår moståndsledare som ledde oss under kampen", sade Gama i torsdags (15/5) i parlamentet i Dili.

Fretilins vice ordförande Arsenio Bano sade att även om UNDERTIM går med i AMP garanterar det inte att AMP-regeringen kommer att vara fri från korruption, hemligheter och nepotism. Fretilin funderar fortfarande över möjligheter att tvinga fram ett tidigt val.

"Fretilin är inte bekymrat över deras allians. De kommer att stärka korrution, hemlighållande och nepotism. Många människor kommer att se huruvida sarker kmmer att vara rätt eller fel.", sade Bano.

Bano sade att det kommer att bli tidiga val om korruptionen, hemlighållandet och nepotismen fortfarande florerar. (Timor Post)

14 - FN på defensiven om kontroversiell utnämning

Förenta Nationerna i Östtimor är på defensiveen efter att ha blivit utskällt av sin egen toppjurist i New York för att ha anställt den vanärade tidigare försvarsministern Roque Rodrigues, som presidentens säkerhetsrådgivare.

I efterdyningarna av Östtimors oroluigheter 2006, i vilka 37 männsiksor dödades och omkring 100.000 flydde från sina hem, rekommenderade FN:S utredningskommission i sin rapport att åtal skulle väckas mot Rodrigues, som då var Östtimors försvarsminister.

Rapporten rekommenderade att Rodrigues skulle ställas inför rätta åtalad för olaglig utdelning av vapen.

Radio Australias Stephanie March, som är i Dili, säger att åtalet aldrig väcktes och att Rodrigues nu har anställts av Förenta Nationernas utvecklingsprogram (United Nations Development Program - UNDP) som säkerhetsrådgivare.

I en konfidentiell not, som läckt ut, till FN:s biträdande generalsekreterare Edmund Mulet, kallade assisterande generalsekreteraren för rättsliga frågor Larry Johnson UNDP:s beslut "olyckligt".

Johnson tillade: "Beslutet att utse Rodrigues har, enligt vårt förmenande, försatt organisationen i en pinsam position och är potentiellt skadlig för dess trovärdighet och anseende".

Han sade också att UNDP:s anställning av Rodrigues skulle kunna undergräva FN:s förmåga att verka för organisationers ansvar i framtiden.

Stephanie March säger att käller nära FN rapporterar att Rodrigues utnämning gjordes på begäran av Östtimors president José Ramos-Horta.

International Crisis Group (ICG) säger att det väcker frågor om Östtimors ledares löften att ställa folk till svars för deras brott och upprätthålla lagen.

ICG säger också att det sänder en signal att det finns en lag för de mäktiga och en annan för de fattiga.

Taleskvinnan för FN:s uppdrag i Östtimor (UNMIT), Allison Cooper, säger att FN måste respektera antagandet att alla är oskyldiga innan de är dömda.

"Det stöd UNDP har gett till anställningen av Roque Rodrigues för att arbeta i presidentens kontor betyder inte att Rodrigues skulle undgå ansvar", sade hon.

"Det betyder bara att, liksom alla anklagade personer, han har rättigheter, och just nu försvarar vi den principen att han har rätt att antas vara oskyldig och det betyder att hans anställningskontrakt inte ska avslutas."

Men Stephanie March säger att Larry Johnson, assisterande generalsekreteraren för rättsliga frågor, i sin läckta not skrev att "det är mycket osannolikt att frågan någonsin kommer att avgöras av lokala domstolar".

Han sade att nyckelfrågan inte var huruvida Rodrigues är oskyldig eller skyldig utan "snarare policyn om huruvida Förenta Nationerna borde ha rekryterat någon rimligen misstänkt av undersökningskommissionen för att ha begått ett allvarligt brott".

Johnsons not rekommenderade UNMIT att försöka hitta ett ömsesidigt och vänskapligt sätt att avsluta Roque Rodrigues anställning och att FN borde vara berett att erbjuda sig att betala för kontraktets återståenden åtta månader.

Allison Cooper säger att åsikterna i noten bara är ett utkast till de juridiska uppfattningarna och att UNMIT väntar på besked från FN:s huvudkontor i New York i den här frågan.

14 - Ur UNMIT:s dagliga mediabevakning

Under tiden bad president José Ramos-Horta petitionärerna att godta regeringens förslag. Om de vill återgå till militären, ska de följa rekryteringsförfarandet. De som vill återvända till ett civilt liv kan förbereda sig för ett omstartsbidrag från regeringen.

"Jag tror att rekryteringsförfarandet kommer att vara rättvist. De utbildade befälhavarna kommer att veta och förstå vad de ska göra", sade Horta. (Suara Timor Lorosa'e)

I måndags (12/5) tillkännagav parlamentsmajoritetens (Alliance of Majority in Parliament - AMP) regering resultatet av frågeformulären som fyllts i av petitionärerna som ett led i lösningen av deras problem.

Resultatet visar att 339 petitionärer vill återvända till militären och följa rekryteringsförfarandet och att de övriga 356 föredrar att bli civilister.

Beslutet de gjort har inte avgörande olika följder. De som återvänder till F-FDTL kommer att få sin månadslön som militär personal. De andra kommer att få motsvarande tre års lön från F-FDTL.

Lönen kommer att vara mellan 3.600 och 7.260 USD. Premiärminister Gusmão sade att det inte är några småpengar.

Allmänheten har rätt att veta att pengarna använts för att garanteran transparens och ansvar.

Vad händer om petitionärerna inte antas i rekryteringsförfarandet? Har de då rätt till tre års lön eller inte?

Regeringen borde ta hänsyn till detta för att undvika att det händer saker i framtiden. Vi avvakter ... (Diario Nacional)

Parlamentsmajoritetens allians höll ett möte i tisdags (13/5) hos talmannen vid vilket CNRT:s ordförande Kay Rala Xanana Gusmão, PSD:s ordförande Mario Viegas Carrascalão, ASDT:s ordförande Francisco Xavier do Amaral, PD:s ordförande Fernando Lasama och UNDERTIM:s ordförande Cornelio Gama var närvarande. Mötets syfte var att välkomna UNDERTIM för att stärka alliansens ställning så att den kan motstå ansträngningar att försvaga den.

Gusmão förklarade att mötet hölls för att diskutera UNDERTIM:s inträde i AMP. "Vi välkomnar det för att stärka AMP", förklarade Gusmão.

Utanför mötet sade ASDT:s ordförande Xavier att hans parti fortfarande är med i AMP. Koalitionen ASDT-Fretilin kommer inte att bryta upp AMP.

Dessutom sade UNDERTIM:s ordförande Gama att hans parti kommer att gå med i AMP därför att de har likartade program att genomföra.

"Vi går med i AMP medvetna om att AMP:s program som nu genomförs är en del av UNDERTIM:s program, såsom att uppmärksamma veteranerna och sårbara människor. En annan anledning att gå med i AMP är att en del människor försöker att splittra AMP och vi går med för att stärka den", sade Gama. (Diario Nacional och Timor Post)

09 - Regeringen riskerar landets risreserver, säger analytiker

Dili. Regeringens försök att hålla sig kvar vid makten hotar allvarligt landets risreserver och kan leda till social oro, hävdar en analytiker.

Loro Horta sade att premiärminister Xanana Gusmão omedelbart bordeskapa ett mera effektivt sytem för distribution av livsmedel och ändra det sätt på vilket han hanterar nödlagren av ris.

Gusmãos beslut att dela ut 35 kilogram ris varje månad till landets 3.700 soldater och poliser samt dess 17.000 statstjänstemän, är ett tecken på "inkompetens och oansvarighet" menar Horta i en analys för International Relations and Security Networks webbplats.

Östtimor, ett av Asiens fattigaste länder, är beroende av import för nästan 60 % av sitt risbehov.

Horta sade att regeringens beslut "syftar till att hållas sig kvar vid makten" men tömmer de nationella nödförråden av ris och "har ökat landets sårbarhet för de internationella marknadernas fluktuationer".

Till listan över regeringens misstag lade Loro Horta utdelandet av monopol på risimport till människor med goda förbindelser, "så som, till exempel en ministers fru, som nu styr all risimport till landet".

Regeringen sade att den skulle använda en del av de två miljarder dollar som finns i en amerikansk bank för att säkra att det finns tillräckligt med ris för landets en miljon invånare. Den så kallade oljefonden skapades för att spara pengar för framtida generationer av timoreser och hindra slöseri med oljeinkomsterna.

Rispriset har nästan trefaldigats det här året i Asien. Länder som Indien, Vietnam, Indonesien och Brasilien har begränsat livsmedelsexporten i ett försök att säkra den inhemska tillgången och begränsa infaltionen, men dessa åtgärder har hjälpt till att höja priserna.

Priset på ris har redan stigit dramatiskt i den tidigare portugisiska kolonin. I februari såldes 35 kg:s rissäckr i Östtimor för 13 dollar. I april hade priset stigit tillo 20 dollar.

"På landsbygden har de höga transportkostnaderna, som är en följd av landet undermåliga vägar, lett till att priset nått 27 dollar för en säck med 35 kg ris", sade Loro Horta.

Östtimors genomsnittliga årsförbrukning av ris ligger mellan 90.000 och 100.000 ton, medan landets risförråd för närvarande ligger under hälften av den önskade säkerhetsnivån på 8.000 ton, precis tillräckligt för att försörja landet en månad.

Upprepade oroligheter uppstod i huvudstaden Dili under akuta bristperioder på ris 2007.

"Det finns ingen anledning för att inte samma sak ska hända igen", svslutade Horta.

Han är forskare vid S Rajaratnam School of International Studies och son till Östtimors president José Ramos-Horta.

08 - Oljefondens kvartalsrapport

Timor-Leste Banking and Payments Authority (BPA) offentliggjorde nyligen sin 11:e kvartalsrapport för oljefondens första kvartal 2008. Vi nöjer oss med att notera att fonden under kvartalet tillfördes 479 miljoner USD.

07 - Ur UNMIT:s dagliga mediabevakning

Även om ASDT har indikerat att det kommer att lämna regeringskoalitionen i parlamentet (Alliance Majority in Parliament - AMP), fortsätter deras fem parlamentsledamöter att stödja AMP-regeringen.

"Beslutet i parlamentet fattas av ledamöterna (ASDT:s parlamentsledamöter). Vi fortsätter att stödja AMP. Om de (ASDT-Fretilin) har skrivit under en överenskommelse utanför parlamentet är det deras sak."

"Partiordföranden sade att partiet skulle lämna AMP. Men som parlamentsledamöter har vi rätt att fortsätta att stödja AMP", sade ASDT:s parlamentsledamot José Manuel Carrascalão i tisdags (6/5) i parlamentet.

Carrascalão sade också att många militanta i partiet (ASDT) inte var överens om undertecknandet av koalitionsfördraget.

ASDT har undertecknat en överenskommelse med Fretilin om att bilda en ny regering den 1 maj 2008. I överenskommelsen, med rubriken Överenskommelse den 1 maj, kom de två partierna överens om att bilda en stark koalition för att regera landet i nationens intresse.

President José Ramos-Horta sade att han inte överväger att tidigarelägga valen, vilket många nu tycks fundera över.

Ramos-Horta sade att den nuvarande regeringen under AMP:s ledning är en legitim regering, som han utsett att regera landet.

"Ett tidigt val ger inte den lagliga regeringen som jag utsett tillfälle att förverkliga sina program för folket. För närvarande överväger jag inte tidigarelagda val utan tänker skapa en dialog mellan regeringen och det stora partiet, Fretilin", sade Ramos-Horta i tisdags (6 maj) vid sitt besök hos petitionärerna i Aitarak-Laran, Dili. (Televizaun Timor-Leste)

För första gången efter sin återkomst från Darwin i Australia besökte president Ramos-Horta petitionärerna i Aitarak-Laran i tisdags (6/5), ett tecken på respekt för petitionärernas värdighet och rättigheter.

"Jag har kommit hit för att överlämna ett budskap till mina barn, (mina) yngre bröder, petitionärerna, att den förste presidenten aldrig glömmer."

"De är mänskliga. Vi måste respektera deras värdighet och rättigheter. Det är därefter jag har kommit hit till dem och jag vill försöka att samarbeta med regeringen för att snabbt förverkliga möjligheterna för er (mina) barn", sade Ramos-Horta. (Timor Post)

Rebelledaren Gastão Salsinha vill inte överlämna en lista med namnen på de anhängare som deltog i försöket premiärminister Xanana Gusmão i Balibar i Dili den 11 februari, till det nationella utredningsdeprtementet (National Investigation Department - NID) för deras utredning.

NID-tjänstemannen Nuno R. Gomes sade att under utredningen, som även omfattade förhör inför domstolen, att Salsinha aldrig nämnde namnen på de personer som hjälpte honom att genomföra attackerna den 11 februari.

"Under utredningen frågade vi honom om de personer som stödde honom, men han nämnde inga namn av det skälet att han kommer att göra det i domstolen under rättegången", sade Gomes i tisdags (6/5). (Timor Post)

President Ramos-Horta sade att bildandet av koalitionen mellan ASDT och Fretilin är en normal process. Men han medgav att han fortfarande inte hade talat direkt med ASDT:s ordförande Francisco Xavier do Amaral och AMP om detta.

"Jag hörde att farbror Xaviers parti har lämnat AMP. Jag har fortfarande inte diskuterat det här med farbror Xavier och premiärministern om koalitionen mellan ASDT och Fretilin och dess följder. Jag är inte överraskad och betraktar det som en normal process i e demokrati", sade president Ramos-Horta i tisdags (6/5) i Aitarak-Laran, Dili.

"Xavier Amaral vet skälen för att bilda den nya koalitionen. Men jag vet att de nu diskuterar - en stor delegation från AMP har talat med Xavier - det är en normal process, så bli inte överraskade", tillade president Horta.

Emellertid, sade president Horta att premiärminister Xanana själv tillsammans med regeringen kommer att behöva anstränga sig för att använda offentliga medel korrekt för att undvika korruption, mörkning och nepotism inom regeringen.

"Leta inte bara efter kusiner och familjer i instutitioner. Ersätt inte distriktsadministratörer grundat på deras politiska bakgrund."

"Vare sig det händer eller inte, är Fretilins medlemmar berörda av det. Jag har talat med premiärministern och rekommenderat honom att uppmärksamma frågan. Vi kan inte ändra den politiska administrationen grundat på parti. Offentlig administration ska vara helt och hållen professionell", sade president Horta. (Timor Post)

Omkring 1.137 internflyktingar har besöutat sig för att återvända hem efter att ha ockuperat det nationella sjukhuset sedan krisen 2006.

Vid en reintegrationscermoni för internflyktingarna vid det nationella sjukhuset i Dili sade ministern för social solidaritet Maria Domingas Alves att internflyktingarnas beredskap att återvända hem är ett positivt steg mot ett bättre liv.

Bland deltagarna i cermonin var parlamentets talman Fernando Lasama, vice hälsominister Madalena Hanjam, polischefen i Dili Pedro Belo och andra tjänstmän från FN-organ som arbetar tillsammans med reintegrationen.

Förare inom offentliga transportföretag strejkade framför regeringsbyggnaden i tisdags (6/5) på grund av den dramatiska prisökningen av oljepriset i Östtimor.

Egas Patrício, en av förarna, sade att oljepriset höjs utan någon reglering. Förarna kräver att regeringen kontrollerar priset.

"Vi strejkar alla därför att oljpriset är mycket högt. Vi vädjar till regeringen att lösa problemet så fort som möjligt", sade Egas. (Diario Nacional)

06 - Förstöring av mangrove i Metinaru - vilka är problemen?

Avverkning av mangrove för eldning och byggnadsmaterial sker utan kontroll i Metinaro. Varje dag lämnar omkring 10 lastbilar, var och en fullastad med 4 ton olagligt avverkad ved, mangroveskogarna runt Metinaro. Behöver vi bry oss om det?

Östtimor behöver en sund mangroveresurs för sin fiskeindustri, livsmedelssäkerhet, korallrevsresurs och en framtida lukrativ turistindustri - den nuvarande avverkningen förkroppsligar en ohållbar användning av en resurs!

Många människor i Dili omfattar den konventionella visdomen att "hållbar miljö" bara är en fråga för Östtimor i framtiden, när de mera uppenbara och akuta humanitära problemen har tagits om hand på ett riktigt sätt.

Olyckligtvis är det mycket svårt att ta itu med frågor som brist på möjligheter att skapa sig sitt livsuppehälle, tillgång till förstaklassens protein och god livsmedelsförsörjning för hushållen efter att allvarlig försämringar av miljön, som ger dessa tillgångar, redan har inträffat.

För att börja sökandet efter ett svar på dessa problem som väntar på Östtimor i morgon måste vi först skapa medvetande om deras orsaker genom att informera alla berörda om de starkt ohållbara praktiker som nu används.

Ett paradigmskifte avseende miljöuppfattningen är avgörande för det här landets framtid och Haburas-fonden visar vägen. Men vi kan bara åstadkomma ett hållbart Östtimor om miljöansvaret delas av alla sektorer i samhället och grenar av utvecklingen.

Det finns starka ekonomiska skäl för att skydda mangroven eftersom fisket på korallrev har ett uppskattat årligt värde på 5,7 miljarder dollar och många människor också är beroende av det för sitt uppehälle. (EDF, 2004)

Dessa frågor måste angripas både på en lokal och nationell nivå av den timoresiska regeringen, men också av berörda ideella organisationer (NGO:er) och andra förändringsagenter. NGO:er med inflytande interflyktingarnas uppehälle borde syfta till att ta itu med dessa frågor. Dessa handlingar kommer att hjälpa till med att öka medvetandet och understryka betydelsen av att skydda de återstående mangroveområdena, särskilt med tanke på att förbättra relationerna mellan flyktingläger och de lokala samhällena. Formuleringen av rapporten om landets tillstånd från ministeriet för naturresurser och miljö pågår för närvarande och borde också omfatta förstöringen av mangroven (med särskild hänvisning till Coral Triangle Initiative som Östtimor har förbundit sig att följa - bevarande av korallrev). Det nuvarande uttaget är olagligt enligt timoresiska lagar:

För ytterligare information, hjälp eller för att kommentera var god kontakta Haburas Foundation: tel +670 331 01 03 eller epost haburaslorosae@yahoo.com eller nicholas@molyneux.eu.

01 - Rebellerna i Timor festade med polis och militär efter kapitulationen

Östtimoresiska myndigheter var värder för en alkoholfylld fest för ett rebellband efter att de överlämnat sig efter ett försök att döda landet högsta ledare.

Soarén för de 12 rebellerna, med deras ledare Gastao Salsinha, hölls i det gemensamma högkvarteret för polisen och militärerna, några timmar efter att männen överlämnade sig i Dili i tisdags.

Händelsen har upprört oppositionens parlamentsledamöter, som sade att det sände ett farligt budskap tiull medborgarna i ett land plågat av instabilitet och våld.

Salsinha och hans rebeller är efter efterlysta för mordförsöken i februari på president José Ramos-Horta, som skadades allvarligt, och premiärminister Xanana Gusm&a

Östtimor Nyheter

2008

29 - President J Ramos-Hortas tal till diplomatiska kåren