Östtimor Nyheter Ändrad Tommy Pollák

Östtimorkommittén Råundavägen 24, 2 tr c/o Jonsson 169 67 SOLNA Tel 08-33 62 47 Plusgiro 1 81 92-5 E-post info@osttimorkommitten.se Till hemsidan

2010

(Klicka här för 2009, här för 2008, här för 2007, här för 2006, här för 2005, här för 2004, här för 2003, här för 2002, här för 2001, här för 2000, här för 1999, här för 1998 och här för 1997)

Januari - februari - mars - april - maj - juni - juli - augusti - september - oktober - november - december

December

28 - Indonesisk militär förknippad med timoresisk drogtrafik

Indonesiska soldater har förknippats med påstådd smuggling av kristallint metamfetamin och andra förbjudna droger till Östtimor.

Soldaterna har varit inblandade i smuggling, som använde avlägsna skogsstigar längs de två ländernas gräns, enligt en lokal ideell organisation, som arbetar med säkerhetsfrågor.

Fundasaun Mahein (Guardian Foundation), som bildats delvis med medel från ett bidrag från den australiska federala polisen (AFP), har varnat för ett växande hot från organiserad kriminalitet mot det lilla landet och konstaterat länkar mellan den indonesiska militären och smugglingen av hårda droger.

Den hävdar att droger införskaffas på Bali för smuggling till Östtimor och att de sedan sprids till utlänningar från en restaurang i huvudstaden av narkotikahandlare organiserade av en indonesisk affärsman med förbindelser till militären.

AFP, som har en grupp förlagd till Östtimor, säger att de är medvetna om rapporten, men att alla kommentarer borde komma från de lokala myndigheterna.

Rapporten, sammanställd i förra månaden, citerar en anonym tjänsteman i gränsområdet och flera informatörer samt innehåller detaljer om kriminella handlingar som identifierar en del påstådda gärningsmän och deras affärer med initialer och dokumenterar ett syndikats, som påstås ta in marijuana, ecstasy, metamfetamin och heroin.

Det sägs att hjärnan bakom narkotikasyndikatet är en affärsman i Bali, som är inblandad i sjötransporter mellan Java och Bali.

Han påstås ha en tjänst i militären och ha en kontakt i Kupang i Västtimor med förbindlser till tidigare milismedlemmar, som agerar som narkotikakurirer för att korsa gränsen enligt rapporten.

Smuggling sker nu vid midnatt eller tidigt på morgonen och det finns historier om att de eskorteras av flera soldater från den indonesiska armén (TNI), som tjänstgör i gränsområdet och också av tidigare milismedlemmar enligt rapporten.

Även om jag känner till att spridning sker över gränsen, så vågar jag inte rapportera det på grund av risken för att förlora livet, sade en lokal tjänsteman till FM.

Försäljning sker öppet, särskilt när det inte finns några FN-anställda eller FN-polis i närheten för att ingripa.

I rapporten står det: Smugglingsaktiviteter från Nusa Tenggara Timor-territoriet [Västtimor Tommy Pollák] till Östtimor sker huvudsakligen i skogarna, på stigar och andra dolda ställen längs gränsen mellan de två länderna.

Väl i landet förs drogerna till en restaurangägare i Dili, vars affärs nämns med initialer i rapporten.

Östtimors statssekreterare för säkerhet, Francisco Guterres, sade att regeringen var medveten om rapporten men redan handlade i de påtalade frågorna.

FM bildades av den östtimoresiske akademikern Nelson Belo och en tidigare FN-rådgivare, Edward Rees, för att följa säkerhetsfrågor i Östtimor.

2009 bidrog AFP med 90.000 dollar till finansieringen av den ideella organsiationen.

Källa: Rory Callinan/The Australian

23 - Öppet brev till USA:s ambassad i Dili

Du har kanske läst notisen från den 6 december om den amerikanska ambassadens vägran att förhandla med en avskedads fackförening?

ETAN har skrivit ett öppet brev till USA:s ambassadör i Östtimor om detta. Vi återger det oöversatt nedan.

Ambassador Judith Fergin
US Embassy
Dili, Timor-Leste

December 22, 2010

Dear Ambassador,

We are writing regarding the dismissal of Mario Baretto and the subsequent refusal of the US Embassy in Timor-Leste to meet with his union.

We understand that the embassy will not meet with Mr Baretto's trade union, the General Workers Union of Timor-Leste (SJTL), about the dismissal arguing that "as part of the terms of his employment, Mr Baretto was/is not allowed to be a member of any organized union and therefore we will not meet with any representative acting on his behalf."

This position is contrary to international human rights law, and we urge you to quickly meet with his union representatives as called for in the Timor-Leste's Labor Code. If needed, we urge the Embassy to accept mediation before Timor-Leste's labor board to resolve the dispute about Mr. Baretto's dismissal.

The right to form and to join trade unions is a fundamental human right, included in the Universal Declaration of Human Rights. The International Labor Organization Convention on the Freedom of Association and Protection of the Right to Organize, which Timor-Leste ratified on June 16 2009, also protects the right to unionize.

As you know, the U.S. Department of State each year publishes an annual report on human rights in countries around the world. The chapter on Timor-Leste in this year's report observes that "The country has a labor code based on the International Labor Organization's standards. The law permits workers to form and join worker organizations without prior authorization." The report notes a number of the practical obstacles to the effective exercise of labor rights, to which we would now add the U.S. government.

The U.S. speaks regularly about the need to strengthen the rule of law in Timor-Leste. It has funded a number of programs over the last decade aimed at that goal. Howerver, its words would carry more weight and its actions more credibility, if the embassy were in compliance with Timor-Leste's labor law.

We urge the United States government and your embassy to honor its obligations under national and international law by meeting with Mr. Baretto's representatives and accepting mediation before Timor-Leste's labor board.

We look forward to your response.

Yours sincerely

John M. Miller
National Coordinator
East Timor and Indonesia Action Network (ETAN)

cc: Secretary of State Hillary Clinton
Michael Posner, Assistant Secretary of State for Democracy, Human Rights, and Labor

22 - Östtimors oljeskattintäkter slår rekord 2010

Östtimors oljeintäkter steg till sin högsta summa hittills, mer än 900 miljoner dollar 2010, sade en regeringstalesman i dag.

Regeringen sade att den fått 914 miljoner dollar i petroleumskatter i år, en ökning med 38 procent från 2009, av producenternas intäkter på 2,17 miljarder dollar.

Östtimor är ett av världens yngsta och fattigaste länder och har till stor del förlitat sig på utländskt bistånd, sedan omröstningen om självständighet från Indonesien 1999, men har stora olje- och gasfyndigheter i Timorsjön.

Regeringstalesmannen Agio Pereira sade: Östtimor som ett folk är fattigt, men låt oss inte glömma att som nation är vi inte fattiga.

Landet, som har en befolkning på 1,1 miljoner, kommer att använda sina inkomster från naturresurser för att påskynda ekonomist tillväxt, sade han.

Vi är i stånd att nå det genom att använda vår oljefond, som ett medel för att stabilisera fred, stötta ekonomisk tillväxt, skapa socialt, mänskligt och fysiskt kapital och utveckla vår ekonomi utöver oljesektorn, sade han i ett uttalande.

Källa: Agence France-Presse

21 - Japan bidrar med 14 miljoner till östtimoresisk hamn

Den japanska regeringen har avsatt 14 miljoner USA-dollar för att reparera hamnen i Oecussi rapporterade Diario Nacional i tisdags.

Återuppbyggnaden syftar till att möjliggöra bättre sjötransnporter och är en del av ansträngningarna att öka den ekonomiska tillväxten i Oecussi.

Japans Östtimorambassadör Iwao Kitahara sade att hamnens dåliga tillstånd har fått hans regering att skynda på finansieringen. När jag kom till Oecussin och såg människor gå ombord och i land, så gick de alltid i vatten upp till knäna, ooch det fick mig se till att det här projektet snart genomförs snabbt, sade Kitahara.

Källa: Xinhua

21 - Fler läckor, God Helg

Anpassat från http://laohamutuk.blogspot.com/2010/12/information-keeps-coming-enjoy-holidays.html, som innehåller grafik och länkar.

När vi närmar oss slutet på 2010 har La'o Hamutuk lagt upp åtskilliga intressanta nya dokument, som vi vill uppmärksamma tillsammans med vår önskningar om en God Helg till alla medborgare i och supporter av Östtimor. La'o Hamutuk försöker inte att efterlikna Wikileaks, men att hjälpa Östtimor att anta bra politik för sitt folk. I en demokrati är tillgång till information väsentlig.

Den 15 december bad vi parlamentet att inte godkänna den nya infrastrukturfonden i 2011-års budget innan det fått en lista över föreslagna årliga utgifter för fleråriga investeringsprojekt. Nästa dag gav finansministerna parlamentet en lista och vi skannade den och översatte den till engelska, http://www.laohamutuk.org/econ/OGE11/Book6ScannedEn.pdf. Olyckligtvis ger den upphov till fler frågor än den besvarar.

Vi bad parlamentet att skjuta upp godkännandet av infrastrukturfonden tills de hade debatterat, ändrat och antagit den nationella strategiska utvecklingsplanen. Även om planen fortfarande är hemlig (vi publicerade ett läckt utkast i maj), fick vi nyligen 3-miljonerskontraktet (dollar) med PT DSI Makmur Sejahtera för Strategic Development Plan Consulting Services som premiärministern undertecknade i september 2009 och betalade i augusti. Vi lade också upp kontraktet och kvittot på vår webbplats tillsammans med direktiven och befattningsbeskrivningar för nyckelbefattningar, http://www.laohamutuk.org/econ/SDP/10SDPindex.htm.

Till sist, vår publicering nyligen av de mycket stora förseningarna och fördyringarna av tungoljekraftverken och nationella högspänningsnätet rönte stort intresse och officiell oärlighet, vilket vi beskriver på http://www.laohamutuk.org/Oil/Power/10PowerPlant.htm#Sep10. Vi har just lagt nästa månadsrapport från den övervakande konsulten, som visar att projektet försenades ytterligare i oktober då bara 11 stolpar restes. Med den farten kommer det att ta till 2027 för att få projektet färdigt. Konsulten är uppbragd över den dåliga kvaliteten på arbetet och den långsamma takten hos Chinese Nuclear Industry Company No 22 (CNI22). Även om regeringen beordrat CNI22 att ge ett underkontrakt för byggandet av kraftverken i Hera och Betano till Puri Akraya Engineering (kontraktet undertecknades den 15 september, vilket ökade projektets kostnader med 250 miljoner dollar), så hade Puri Akraya inte påbörjat arbetet i slutet av oktober och vänta på förskottsbetalning.

Den reviderade betalningsplanen förpliktar Östtimor att betala CNI22 och Puri Akraya Engineering 380 miljoner bara 2011, ett belopp som kommer att öka när kraftledningarna underkontrakteras och ytterligare arbete, som ursprungligen inte förutsågs i kontraktet tillkommer. Men regeringens för 2011 föreslagna budget avsätter bara 166 miljoner dollar 2011. Icke desto mindre betalade regeringen CNI22 enigt planen hela 2010 trots att arbetet blir mer och mer försenat.

Boas Festa Natal no Haksolok Tinan Foun!

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

15 - Jul- och nyårsbudskap från Fretilins generalsekreterare Mari Alkatiri

Landsmän!
Systrar!
Bröder!

Inom några dagar kommer vi att börja fira julhelgen och slutet på år 2010.

Låt det här bli en helg att och med förhoppning om att det nya året kommer att fyllas av hopp och förväntningar.

I enlighet med livscykeln har ytterligare ett år förunnats oss alla.

Inom kort kommer vi att ringa in år 2011. Det är ett tillfälle att engagera sig i en uppriktig och ärlig självrannsakan med mod och värdighet att acceptera misslyckanden som misslyckanden och hylla våra framgångar. Det finns inget utrymme för att gömma våra problem. Det finns inget behov av att straffa oss själva med självkritik, men vi måste på allvar och på djupet reflektera över vårt uppförande under det gångna året, över det vi gjort och det vi försummat för folkets väl, våra familjer och vårt samhälle.

För oss timoreser kommer 2011 att bli ett år med stora utmaningar. Det blir året före det år i vilket president- och parlamentsval måste hållas. Vi måste alla med tillförsikt ta oss an valen 2012. Därför måste 2011 bli ett år under vilket vi skapar ett klimat av förtroende och tillit mellan alla timoreser: förtroende och tillit till den nationella befrielsens av fosterlandet värden; förtroende och tillit till det politiska och konstitutionella systemet; förtroende och tillit till den demokratiska processen och dess värden.

Låt oss bygga ett starkt förbund för stabilitet, en ny plattform för nationell enighet.

Låt oss ena oss runt konstitutionen och försvara alla de principer och värden som den omfattar.

Låt oss ena oss i försvaret av demokratisk laglydnad och ånyo bekräfta vår outtröttliga vilja att försvara allt det vi uppnått.

Låt oss ena oss mot användandet av våld som ett medel för att uppnå politisk makt.

Mahatma Gandhi sade en gång, och jag citerar: I det ögonblick det finns en misstanke om en persons motiv blir allt han gör besudlat.

Därför förväntar sig vårt folk fullständig klarhet av sina ledare, mer politisk mognad, total integritet, etiskt uppförande i deras dagliga göranden och låtanden, ödmjukhet och anspråkslöshet. Folket kräver av dessa ledare förmåga att tänka klart och förståelse för följderna av varje beslut de fattar; att alltid försöka skapa förtroende och tillit genom sina handlingar; och att undanröja alla osäkerheter och tvivel, som skulle kunna öka både misstro och tvivel.

Det östtimoresiska folket önskar sig fred och vill att den stärks från dag till dag. De vill att deras land förblir stabilt så att nationell utveckling kan fortgå jämnt och bra.

Vårt folk kommer åter att uppmanas att rösta 2012. Därför är det kommande året avgörande för att skapa förtroende för processen som leder det timoresiska folket till valurnorna.

Det viktigt att de ledande politiska aktörerna en gång för alla godtar att principen om politisk maktväxling är helig. Att växlingen avgörs av det fria utövandet av allmän och hemlig röstning är en logisk följd av ett normalt och demokratiskt fungerande samhälle i vilket makten utgår från folket och utövas inom de gränser konstitutionen och Östtimors lagar sätter upp.

Det är därför viktigt att alla politiska ledare vet hur de ska bdira till skapandet av ett förtroendefullt klimat, som är nödvändigt för hela processens framgång. Det är tvingande att alla människor bidrar till befästandet av den demokratiska laglydnaden under vilken folkets vilja är den enda källan till all legimitet.

Låt oss alla utrota ömsesidigt misstroende och göra 2011 till året för att skapa tillit mellan timoreser och den nationella solidaritetens år.

Låt oss all utropa det årtionde som slutar med2020 til fredens, stabilitetens och utvecklingens årtionde.

Vi befriade vårt fosterland från utländskt herravälde. Låt oss nu befria folket från fattigdom och ekonomiskt, socialt och politiskt beroende.

A Luta Continua!
The Struggle Continues!

Till alla sänder jag mina innersta önskningar om en Glad Jul och ett Gott Nytt År.

Med hjärtliga hälsningar
Doktor Mari Alkatiri

Källa: Fretilin

15 - Dags för FN att dra sig tillbaka

Dili/Brysssel. Förenta Nationernas integrerade uppdrags i Östtimor (UN Integrated Mission in Timor-Leste - UNMIT) polisstyrkas storlek borde minskas kraftigt för att förbereda fredsoperationens slutliga avslutning och uppmuntra landet att återuppta fullt ansvar för sin egen säkerhet och framtida stabilitet.

Östtimor: Tid för FN att dra sig tillbaka, det senaste pappret från International Crisis Group, granskar den senaste tidens utveckling av polisreformeringen och vidare rättsväsendet och säkerhetssektorn och rekommenderar FN att minska styrkan på sin polis. Sedan 2008 har timoreserna själva visat sig beslutna att hantera interna hot utan stöd av FN, trots att de hyser en FN-polisstyrka som är större än någon annanstans i världen utom Darfur och Haiti. En minskning skulle anpassa FN-missionens storlek till verkligheten, då de lokala styrkorna sedan länge har svarat för sin egen ledning snarare än förlitat sig på FN-polisens.

Regeringen har i åratal ignorerat FN:s råd att genomföra svåra reformer av säkerhetssektorn och följa formell rättsprocedurer för brott, säger Cillian Nolan, analytiker för Sydostasien hos Crisis Group. Verkliga risker för stabiliteten består, men dessa kommer att bäst behandlas av landets politiska ledare snarare än av fortsatt utländsk polisnärvaro.

2006 utgjorde FN-polisen ett viktigt bidrag till den omedelbara stabiliseringen efter krisen. Men den var aldrig utrustad för att utföra den i hög grad politiska och långsiktiga reformeringen av polisen och efter över fyra års uppdrag finns det fortfarande ingen plan man kommit överens om. Trots det har den distriktsvisa processen att lämna tillbaka ansvaret från FN till den timoresiska polisen stadigt framskridit.

När talet om rätt storlek på den fredsbevarande styrkan börjar med ett ögonkast på dess tillbakadragande i december 2012, är det tydligt att en så stor styrka inte är anpassad till landets behov. UNMI borde snabbt överlämna polisansvaret i återstående distrikt och enheter och reducera sin polisstyrka med åtminstone hälften.

Regeringen och FN måste komma överens om en begränsad plan för framtida samarbete om utbildning av den lokala polisen och tydliggöra de troliga villkoren för ett eventuellt överlämnande av några av FN-missionens tillgångar. En snabb minskning av FN-polisens storlek kommer att ta fram återstående svagheter i den timoresiska styrkan, som kanske maskeras av en så stor utländsk närvaro, i ljuset. Regeringen och FN borde stödja en oberoende bedömning av Östtimors behov och förmåga, vilket skulle kunna tjäna som ett redskap för planering av framtida inhemsk och bilateral utbildning.

FN kommer att efterlämna en mängd oavslutat arbete för att bygga upp kapaciteten hos den östtimoresiska polisen, men 2006-års våld orsakades mer av ett misslyckande med att ta itu med politiska frågor än av tekniska svagheter hos landets säkerhetstjänster, säger Jim Della-Giacoma, Crisis Groups projektdirektör för Sydostasien. Det bästa sättet att upprätthålla stabilitet till och efter 2012-års val skulle en stark försäkran om fredlig politisk tävlan av Östtimors ledare vara.

Källa: Pressmeddelande/International Crisis Group

14 - Östtimors kostnader för kinesiska kraftverk

Darwin. Byggandet av två begagnade kinesiska kraftverk i Östtimor är en växande miljö- och säkerhetskatastrof, som har drabbats av förseningar och kostnadsökningar, säger projektets kontrollant.

Regeringen i Dili har tagit ifrån det Beijing-ägda Chinese Nuclear Industry 22nd Construction Company ansvaret för att bygga anläggningarna och har engagerat ett indonesiskt bolag för att avsluta arbetet.

Puri Akraya Engineering Limited registrerades hos Hongkongs bolagsregister bara fem veckor innan det i hemlighet fick ett kontrakt, som väntas flerfaldiga kostnaderna för att bygga anläggningarna från 91 till 353 miljoner dollar.

En konfidentiell rapport i september från det italienska joint-venture-bolaget Electroconsult and Bonifica, som anlitats förra året för att övervaka projektet, uppskattar att projektet nu kommer att kosta minst 629 miljoner, nästan två gånger så mycket som det ursprungliga priset.

Rapporten, som den ideella organisation La'o Hamutuk i Dili fått, avslöjade en minskande kvalitet på arbetet, säkerhetsrutiner som var långt under föreskrifterna och handlingar miljönonchalans vid byggplatserna.

Rapporten listade 14 allvarliga bekymmersamma frågor och ytterligare åtta problems/frågor och sade att övervakarens rekommendationer till det kinesiska bolaget sällan genomfördes.

Även om det kinesiska bolaget fråntagits ansvaret för anläggningarna i Hera och Betano, tros det fortfarande vara ansvarigt för att bygga högspänningsledningarna och andra delar av projektet.

Regeringen i Dili har kritiserats för att köpa de 20 år gamla anläggningarna från Kina, som binder det gasrika landet att i tre decennier importera dyr tungolja och använda omodern teknik, som är förbjuden i många länder.

Miljögrupper säger att anläggningarna kommer att skapa surt nedfall, vattenföroreningar, giftigt fast avfall, partikelföreningar i luften och utsläpp av växthusgaser.

Medan regeringens ledare hävdade att projektet skulle skapa 20.000 jobb för timoreser, har det kinesiska bolaget fram till maj i år bara anställt 155 timoresiska arbetare.

Invånare i Dili säger att hundratals kinesiska arbetare, som kommit till Timor för att arbeta i elektricitetsprojektet och andra projekt, har skapat social spänningar bland fattiga timoreser, särskilt i Dili, där kineser har slagits med lokala gäng på stadens gator.

Övervakarens rapport säger att det kinesiska bolaget inte hade upprätta en en enda månadsrapport om miljö, trots att det har ålagts att göra så sedan januari i år.

Rapporten sade att det kinesiska bolaget inte hade någon formell process för att handlägga klagomål, inte hade återplanterat avverkade ytor, inte hade någon plan för att hantera fast avfall, inte hade upprättat buffertzoner mellan bostadsområden och projektområden och inte hade uppfyllt kraven på slamhantering, olje- och fettavskiljning, avloppsanläggningar och avfallshantering. Och bolaget arbetade under den nivå, som krävs för att färdigställa anläggningarna till december nästa år.

De flesta dragningarna av överföringsledningar hade inte kartlagts och marktvister skapade problem.

I ett inlägg på sin webbplats sade La'o Hamutuk att det var bedrövat över att dess förutsägelser om projektet uppfylls, samtidigt som timoreser blir mer och mer frustrerade över elavbrott och statliga och kommunala tjänstemän döljer problemets omfattning.

Källa: Lindsay Murdoch/The Sydney Morning Herald

06 - Östtimors president i Kuba

Östtimors president, José Ramos-Horta - fredspristagare 1996, har avlagt ett statsbesök i Kuba.

Den 4 december togs Ramos-Horta emot av Kubas president, Raul Castro. Efter välkomstceremonin i Revolutionspalatset bekräftade de två statsmännen de bliateral relationernas utmärkta tillstånd och sin vilja att stärka dem.

En stor grupp, 193, kubanska läkare och sjukvårdare arbetar i den lilla sydostasiatiska östaten, som en del av Kubas bistånd.

Raul Castro tackade Ramos-Horta för den orden Östtimor givit ledaren för den kubanska revolutionen, Fidel Castro, som ett erkännande för Kubas bistånd till sjukvård och utbildning.

Ramos-Horta hedrades med Jose Marti-orden, Kubas högsta utmärkelse. Östtimors utrikesminister Zacarias da Costa, Kubas vicepresident Esteban Lazo och tillförordnade utrikesminister Marcelino Medina deltog också i mötet.

Innan José Ramos-Horta avslutade sitt tredagarsbesök i Kuba träffade han Kubas tidigare ledare Fidel Castro.

Det var en underbar erfarenhet att se Fidel frisk, sade Ramos-Horta på söndagskvällen påflygplatsen innan han lämnade Havanna. Han sade att de under mötet diskuterat det aktuella läget i Östtimor och andra frågor om internationell politik.

De två länderna upprättade diplomatiska förbindelser den 20 maj 2002 [Samma dag som Östtimor blev självständigt. Tommy Pollák/Östtimorkommittén] Omkring 46.000 timoreser har fått utbildning enligt den kubanska metoden Yes I can och 600 studenter utbildas till läkare på ön. De två länderna samarbetar också när det gäller energi, jordbruk coh gruvdrift.

Källa: Prensa Latina och Xinhua

06 - USA:s mission nekar arbetare mänskliga rättigheter

USA:s mission i Östtimor vägrar att träffa fackföreningen General Workers Union of Timor-Leste (SJTL) den 22 november 2010 om det orättvisa avskedantet av vår medlem Mario Barretta med motiveringen:

som en del av villkoren för sin anställning var/är Baretto inte tillåten att vara medlem i någon organiserad fackförening och därför kommer vi inte att träffa någon representant, som handlar å hans vägnar

USA:s mission förnekar Mario Baretto hans rätt att bilda och gå med i fackföreningar för att tillvarata sina intressen enligt artikel 23 (4) i deklarationen av de universella mänskliga rättigheterna.

USA:s mission bryter också mot den internationella arbetsorganisationens (International Labour Organization) konvention 87 Föreningsfrihet och skydd av rätten till organsiation från 1948, som Östtimor ratificerade den 16 juni 2009.

USA-missionens tjänstemän hade tidigare vägrat att träffa SJTL eller att delta i medling av Labour Board grundat på det felaktiga antagandet att de har diplomatisk immunitet.

Almerio Vila Nova, SJTL:s generalsekreterare sade:

"USA:s mission tycks fast besluten att använda vilka lögner som helst för att undvika sin plikt att rådgöra med Baretto och hans fackförening.

Vi är bestörta över att Amerikas Förenta Stater förnekar timoresiska arbetare deras mänskliga rättigheter och bryter mot nationella lagar och vi är besvikna över att USA:s mission inte ens vill möta oss eller delta i medling för att diskutera frågan.

På så sätt har vi inte något annat val än att be Östtimors regering att ingripa och söka internationellt stöd."

Baretta var anställd av USA:s mission som säkerhetsman från den 3 maj 2004 och avskedades den 16 juli 2010 i strid med Östtimors arbetslag.

SJTL kommer att hålla en presskonferens ...

Var god kontakta någon av nedanstående för ytterligare information:

Almerio Vila Nova           Rigoberto Monteiro/Jose da Costa
General Secretary          General Secretary/President
General Workers Union  Timor-Leste Trade Union Confederation
+670 724 8482            +670 723 6276/+670 723 9824

Källa: SJTL

04 - Svensk kritik mot president Ramos-Horta

Med anledning av president José Ramos-Hortas besök i Kuba den 4-6 december har Eva Belfrage, som var med och grundade Östtimorkommittén och under många år var dess ordförande, skrivit ett mycket kritiskt, öppet brev till honom. Läs det här ...

03 - La'o Hamutuks remissvar på 2011-års budget

Den här notisen är en anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2010/12/lh-submission-on-2011-budget-to.html.
Det fullständiga remissvaret finns på http://www.laohamutuk.org/econ/OGE11/LHsubComDOGE11Dec10En.htm på engelska och http://www.laohamutuk.org/econ/OGE11/LHSubComDPNOGE11Dec2010Te.pdf på tetum.

Den 26 november erbjöds La'o Hamutuk av parlamentets D-kommitté (Jordbruk, skogsbruk, naturtillgångar och miljö) att ge ett remissvar på förslaget till statsbudgter för 2011. Efter föredragningen skrev vi ett 10-sidigt remissar till kommittén med fokus på frågorna inom dess område. Vi kommer att skriva ett annat remissvar till C-kommittén (Finans och anti-korruption) inom kort för en mer detaljerad behandling av ekonomiska frågor.

Vårt remissvar till kommitté D fokuserade på följande ämnen:

• Utgifter av denna omfattning är okloka och kan inte bibehållas i fortsättningen.
• Budgeten gör förhastade ansatser om oljepriser.
• Ministeriet för jordbruk och fiske avspelgar inte böndernas utmaningar.
• Tasi Mane-projektet är en besvärlig fot i dörren.
• Det nationella oljebolaget PETRONATIL är farligt och problematiskt.
• Institutet för olja och geologi borde vara ett normalt regeringsdepartment.
• Infrastrukturfonden undergräver parlamentets auktoritet.
• Fonden för utveckling av humankapital prioriterar staten före våra medborgare.
• Statens nyckeinstutitioner måste fortsätta att växa.

Vårt remissvar innehåller följande rekommendationer:

• Bibehåll utgifterna på en hållbar nivå grundad på försiktiga projektioner av framtida oljepriser. De föreslagna massiva budgetökningarna för 2011 och 2012 borde begränsas och framtida uttag ur oljefonden under kommande år borde inte överstiga den uppskattade bärkraftiga inkomsten.
• Betona att utgifterna är knutna till intäkter och att den nuvarande vågen av oljerelaterade inkomster bara är tillfällig.
• Ställ ytterligare medel till förfogande för ministeriet för jordbruk och fiske och uppmuntra det att genomföra en politik som löser de lokala böndernas behov.
• Insistera på tydlig kostnadsinformation beräkningar av intäkter och sysselsättning för Tasi Mane-projektets hela livslängd, så att parlamentet kan besluta om det är en förnuftig investering av statliga resurser.
• Utvärdera huruvida det är meningsfullt att lägga stora belopp av offentliga medel för att förbereda en möjlig naturgasanläggning i Beaçu, när bolaget med beslutanderätt vägrar att beakta denna möjlighet.
• Prioritera utveckling av en stark ekonomi utanför oljesektorn primärt baserad på jordbruk för att ersätta kortvariga oljeinkomster och kortvarig oljeindustri.
• Avvisa finansiering av det nationella oljebolaget PETRONATIL till dess det har bildats enligt en parlamentslag med lämpliga garantier, ansvar och transparens.
• Avvisa finansiering av Institutet för olja och geologi som ett självständigt institut, men tillåt det inom strukturen för SERN.
• Vägra att skapa infrastrukturfonden till fullständig och detaljerad information om årliga kostnader, sysselsättning och tidplaner finns för varje projekt och till parlamentet har godkänt den nationella strategiska utvecklingsplanen med nödvändiga organ och lagar.
• Insistera på att budgeten prioriterar utbildning av östtimoresiska medborgare i Östtimor snarare än att skicka ett fåtal statstjänstemän för kostsam utbildning utomlands.
• Till anställning av ytterligare personal för nyckelministerier som hälsovård, utbildning och jordbruk liksom för att förvalta och underhållas nyutbyggd infrastruktur.

Mer information om budgeten, inklusive budgetdokument, förvaltningsrapporter och analyser finns på http://www.laohamutuk.org/econ/OGE11/10OJE2011.htm.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

01 - Östtimor faller i MCC-rankningen

Den här notisen är en anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2010/12/tl-falls-in-mcc-annual-ratings.html, som också innehåller MCC:s poänglista för Östtimor för USA:s budgetår 2011.

Varje år utvärderar USA-regeringens Millennium Challenge Corporation olika länder för deras lämplighet att erhålla stora bidrag enligt överenskommelser med MCC-programmet. Länder som faller under särskilda nivåer kan få tröskel-bidrag för att få upp sin poäng och Östtimor gick in i den här kategorin 2007 efter att dess poäng föll från föregående år.

MCC har just publicerat sin poänglista för 2011. Östtimor klarade sig sämre enligt 11 kriterier jämfört med föregående år och förbättrade sig enligt 4 samt låg oförändrat enligt 2.

För att få bidrag enligt överenskommelse måste ett land få godkänd Kontroll av korruptionen-poäng beräknad av Världsbanken. Som Center for Global Development rapporterar (finns på http://www.laohamutuk.org/Econ/MCC/CGDEVControl_of_Corruption3Nov2010.pdf) så Östtimor sjunker 11 procent och rankas bland 10-percentilen för kontroll av korruption. Östtimor steg upp till länderna med låg-medel-inkomst (Lower-Middle-Income-Country - LMIC) budgetåret 2010 och har väsentligen misslyckats när det gäller kontroll av korruptionen de senaste två åren. Östtimor har just undertecknat ett 10 miljoners tröskelprogram i maj 2010. Programmet syftar till att öka effektiviteten hos anti-korruptionsinstutitioner och aktörer. Enligt den här indikatorn är Östtimors rankning sämre än 28 andra LMIC-länders och bara bättre än Angolas, Iraks och Afghanistans.

Östtimor föll från 21% till 10% i nyckelindikatorn Kontroll av korruption och fortsatte därmed en nedåtgående trend sedan 2006.

MCC använder godkänt/underkänt-system. För att bli godkänt måste Östtimor vara bättre än åtminstone hälften av de utvärderade LMIC-länderna. För att bli full lämplig för ett kontrakt (som vi var 2005-2006), måste ett land få godkänt för korruption och flertalet av poängen på varje rad i tabellen. Östtimor behöver få godkänt för korruption och ytterligare minst två indikatorer i kategorin Investeringar i människor och en till i kategorn Ekonomisk frihet för att få tillbaka lämpligheten för kontrakt, som kommer att återutvärderas om ett eller två år efter att tröskelprogrammet genomförts.

För mer information och analyserer av Östtimors sjuåriga historia med MCC, inklusive aktuella och äldre poäng se http://www.laohamutuk.org/econ/MCC/10MCC.htm.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

November

30 - Ohållbara utgifter kommer att tömma oljefonden

Notisen är en anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2010/11/spending-unsustainably-will-empty.html, som innehåller ett diagram (http://www.laohamutuk.org/econ/OGE11/WithdrawalGraphEn.gif) som illustrerar oljefondens årliga balanser och uttagsnivåer och diskuteras nedan.

Regeringsdokumenten med förslaget till 2011-års statsbudget illustrerar en fundamental brist i den finansiella planeringen - uraktlåtenhet att inse att om staten använder mer pengar från oljefonden på kort sikt, så kommer mindre att vara tillgängligt i framtiden.

Budgetbok 1 har kapitel om inkomster och utgifter. I kapitlet om intäkter beräknas de framtida balanserna i oljefonden och upskattad godtagbar inkomst (Estimated Sustainable Income - ESI) under antagandet att regeringen bara kommer att ta ut ESI-beloppet (3% av fondens totala tillgångar och de förväntade framtida inkomsterna) varje år. Eftersom regeringen optimistiskt har antagit att oljefondens investeringar kommer att ge 4% mer än inflationen (mycket mer än de hittills får) och höga oljepriser på mellanlång och lång sikt, så kommer tillgångarna i fonden att stiga till mer än 31 miljarder i slutet av 2035.

Men utgiftskapitlet i 2011-års budget förklarar att regeringen planerar att varje år från och med 2012 ta ut 418-526 miljoner dollar mer än ESI från fonden med en stabilisering av en årlig ökning på 3,5% av uttaget efter valet 2012. I det fallet börjar tillgångarna i fonden att minska 2024 och fonden kommer att vara helt tömd 2035, om inga nya olje- eller gasprojekt har börjat producera som ersättning för Bay-Undan och Kitan.

För 2011-års budget har regeringen antagit att framtida oljepriser kommer att vara omkring 50% högre, än vad som antogs i 2010-års budget, vilket La'o Hamutuk tror bryter mot oljefondslagens krav att alla antagende som görs ska vara försiktiga. Antagandena om de högre priserna används i de två scenarier, som diskuteras ovan. Om man räknar om data med prisantagandena i 2010-års budget och med utgiftsnivåerna i 2011-års budget, så kommer tillgångarna i oljefonden att vara helt uttömda 2030.

Mer dokument och information om 2011-års statsbudget finns på http://www.laohamutuk.org/econ/OGE11/10OJE2011.htm, inklusive tiderna för parlamentsbehandlingen (http://www.laohamutuk.org/econ/OGE11/PNcalendarOGE2011.pdf).

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

29 - Konspiration mot Östtimor

USA-dokument om president Gerald Fords godkännande av Indonesiens militära övertagande av den tidigare portugisiska kolonin Östtimor, som frisläpptes på 25-årsdagen av invasionen, är en ny påminnelse om den mänskliga kostnaden för ett stort politiskt ndederlag.

För invasionen den 7 december 1975 var en aggression som direkt ledde till ockupation av territoriet det kommande kvartsseklet och som bara kunde vidmakthållas genom våld som resulterade i massiva brott mot de mänskliga rättigheterna.

Kraften i Ford-Kissinger-Suharto-konspirationen var kanske tagen för given i breda kretsar, men nu är detaljerna offentliga, så att alla kan se dem

Medan den dåvarande presidenten Ford och utrikesministern Henry Kissinger inte betraktade Östtimorfrågan som särskilt viktig, ville president Suharto den 6 december 195 informera dem om att Jakarta planerade en aktion och få deras synpunkter på det.

Bara några dagar tidigare, den 3 december, hade han gett sina generaler klartecken för anfallet på Östtimor. När de amerikanska gästerna signalerade sin förståelse sköts invasionen upp tills de återvänt hem, så den började tidigt på morgonen den 7 december.

Den firsta kontakten ägde rum mitt under den kalla krigets spänning, som följde på Saigons fall, i Camp David i den 5 juli 1975, när Ford och Kissinger bekräftade sin avsikt till avspänning med Sovjetunionen.

Men de var oroade över följderna av Vietnams seger och angelägna att behålla Indonesien som en strategisk allierad, medan president Suharto betonade betydelsen av ekonomiskt bistånd från USA till Jakarta för att säkra stabilitet i Asien.

Frågan om portugisisk dekolonisering av Östtimor togs bara upp som sista fråga. Det enda sättet (att lösa den) är integration med Indonesien, sade Suharto och lovade att Indonesie kommer inte att använda våld mot andra länder.

Men, tillade han, de som vill ha självständighet är kommunistinfluerade (Fretilin) (så) problemet är hur man ska hantera självbestämmandeprocessen med en majoritet som vill ha enhet med Indonesien.

I november godkände Kissinger Indonesiens strategi för att hantera det problemet. I ett konfidentiellt memorandum till den dåvarande presidenten Ford, skrev han att Jakarta har manövrerat för att absorbera kolonin genom förhandlingar med Lissabon och hemliga militära operationer varvid de visat avsevärd återhållsamhet.

I själva verket är det den sorts Lawrence av Arabien-kampanj, sade befälhavaren för operationen generallöjtnant (pensionerad) Dading Kalbuadi, stolt till sin skrivare 1995 och syftade på den ökände brittiske officer, som försökte vinna hjärtan och sinnen hos lokalbefolkningen för att få kontroll över Arabien.

I verkligheten hade Jakarta uppmuntrat öppen konflikt mellan de timoresiska partierna - som Kissinger beskrev som bara ett litet inbördeskrig - genom offentliga sändningar i Radio Kupang, politisk infiltration, lokal mobilisering och militära anfall från Atambua i en särskild operation med lokala hövdingar, spioner och stridstrupper.

Men i mitten av september hade dessa insatser till fullt krig med svåra strider i Maliana och Batugade följda av ett annat slag och massakern av en handfull australiska journalister i Balibo.

Det var Indonesiens första aggression mot ett annat land - i strid med Suhartos löfte i Camp David en brutal överträdelse av Indonesiens egen konstitution från 1945.

Kissinger drog ändå slutsatsen att ett införlivande med Indonesien är sannolikt den bästa lösningen om invånaren är införstådda. Eftersom USA intog hållningen att undvika varje inblandning i Östtimor, var dess roll passiv. Allt Kissinger, en ungrare [Denna uppgift är felaktig, Kissinger är född i Tyskland och kom med sin familj till USA som 13-åring. Tommy Pollák/Östtimorkommittén] var oroad över var att Jakarta skulle använda vapen från USA.

Den 6 december, vid det andra toppmötet i Jakarta, var Östtimor åter en mindre fråga för USA, men Suharto hävdade att Indonesien fann sig självt inför ett fait d'accompli.

Med Portugal ur stånd att kontrollera läget, fick Fretilin övertag och yörklarade självständigheten, vilket avslutade mer än 400 år av ockupation. Så för upprätthålla fred och ordning, vädjade Suharto, behöver vi er förståelse om vi bedömer det som nödvändigt att vidta snabba eller drastiska åtgärder.

Utan att fråga om Jakartas plan, svarade Ford snabbt med vi kommer att förstå och vi kommer inte att sätta er under tyrck i den här frågan.

Suharto gav USA-ledarna bara vaga antydningar om sina planer. I motsats till att hans generaler några veckor tidigare hade gett Canberras diplomater en störtsjö av mer eller mindre korrekt information om Jakartas hemliga operationer från augusti till oktober 1975.

Australiska dokuments frisläppta förra året antyder att det var en list för att få Australien att synas delaktigt i Jakartas aggression.

I varje fall så hade Suharto redan träffat den dåvarande premiärministern Gough Whitlam två gånger och konstaterat att australierna var mogna att godta Jakartas preferens för att annektra Östtimor; förvisso så protesterade Canberra inte ens en gång formellt, när de australiska journalisterna mördades i Balibo.

I början av december, efter att Jakarta fått det hett eftertraktade medgivandet från sina viktigaste västallierade, öppnade dess armé ett mrökt kapitel i Östtimors historia - dess våldsammaste efter de blodiga utrensningarna 1965-1966 skulle det visa sig.

Fretilins självständighetsdeklaration den 28 november 1975 hade i verkligheten överraskat Jakarta och utlöst invasionen.

Timoresiska ögonvittnen berättade, i intervjuer i Lissabon 1993 och 1994, att attackerna var brutala omfattade urskiljningslöst dödande i Villa Verde och andra delar av Dili.

Krigets art var sådan - enligt anonyma indonesiska officerare 1995 - att armén inför en folklig gerilla ofta var ur stånd att skilja mellan männsikor som tillhörde Fretilin och dem som inte gjorde det.

När kriget drog ut på tiden i början av 1980-talet var det varken ett litet gerillakrig, som Suharto förväntat sig, eller ett i vilket Jakarta kunde nå snabba framgångar, som Kissinger hoppats. Kissinger, som av timoreserna syrligt kallades doktor Död har nyligen försonats med de timoresiska ledarna Xanana Gusmão and José Ramos-Horta.

Det är här värt att anmärka att den dåvarande utrikesministern Adam Malik - den ende indonesiske politiker som erkände Östtimors rätt till självständighet - inte syntes vara aktivt inblandad i alla nyckehändelser. Som frihetskämpe i augusti 1945 kan Adam ha insett att Jakartas äventyr i Timor motsade en stor del av den anda i vilken Indonesiens egen kamp för nationell suveränitet mot kolonila aggression fördes.

Om Adam Malik förtjänar en hyllning, så ska Suharto och de generaler som fortsatte kriget efter invasionen ställas till svars för den mänskliga katastrof som följde.

När människor flydde från Dili och Baucau, försökte armén att pacificera resten av landet med våld. Till slut hade mer än 100.000 människor förgåtts i Matebian-bergen som en följd av kriget och svält, när indonesiska soldater omringade dem i slutet av 1970-talet.

Med nyckeldokument från USA och Australien offentliggjorda, kan man bara undra över vad som hände den 3 december 1975, när Suharto träffade sina högsta officerare - Ali Moertopo, Yoga Sugama och Benny Moerdani - och beslutade att invadera Östtimor. Givet följderna av invasionen, så kunde de fyra generalerna åtalas för krigsbrytelser.

Trots den mänskliga katastrof som orsakades av invasionen motstod östtimoreserna och valde, slutligen, självständighet. Denna erfarenhet borde vara en tydlig läxa för dem som leder militära operationer i Aceh idag.

Källa: Aboeprijadi Santoso/Radio Netherlands, Amsterdam/The Jakarta Post

26 - Bär, bär i och ge bort ETAN-prylar!

Bär, bär i och ge bort ETAN-prylar!

T-shirts, långärmade tröjor, sweatshirts, muggar, väskor, anteckningsböcker. Två olika mönster.

Beställ här!

Källa: ETAN

25 - Två rapporter från internationella valutafonden om Östtimors hantering av finanserna

Nedan ger vi i oredigerad form de engelska sammanfattningarna i två rapporter från internationella valutafonden (International Monetary Fund - IMF), som var och en är mer än 50 sidor långa.

Country Report No. 10/340: Democratic Republic of Timor-Leste: Report on Observance of Standards and Codes (ROSC)-Fiscal Transparency Module, 9 November 2010. http://www.imf.org/external/pubs/cat/longres.cfm?sk=24376.0

Executive Summary

This report provides an assessment of fiscal transparency practices in the Democratic Republic of Timor-Leste (TLS) in relation to the requirements of the IMF Code of Good Practices on Fiscal Transparency based on discussions with the authorities and other organizations, the authorities’ response to the IMF fiscal transparency questionnaire, and other sources of information. The IMF Manual on Fiscal Transparency (2007) ( http://www.imf.org/external /np/fad/trans/manual/) should be consulted for further explanation of the terms and concepts discussed in this report.

TLS has made significant progress on fiscal transparency over the last few years, as a result of a wide range of reforms in line with international good practice. These include: (1) a transparent and sustainable framework for te governance of the petroleum sector, with a well-managed, supervised, and regularly audited Petroleum Fund; (2) a relatively, well-structured, basic budget process; (3) adequate reporting of annual donor –funded ommitments and expenditures in the budget, (4) use of a modern integrated financial management information system, and (5) an efficient treasury single account (TSA) that executes almost all budgetary transactions. Budget documentation is comprehensive, and quarterly and annual fiscal reports on general government (GG) and the Petroleum Fund are available to both executive and parliament in a timely fashion. New legislation on budget and financial management, procurement, civil service, and the petroleum sector has supported these reforms, while on the institutional side, restructuring of the ministry of finance (MOF) and, recently, the establishment of a new Public Service Commission and an Anti-Corruption Commission have been important developments.

Nonetheless, there are still many areas were TLS diverges from good practice. Partly these weaknesses are due to TLS’s status of young nation with a lack of capacity in public financial management (PFM). For example, an independent State Auditor, while required by the constitution, is still lacking and internal audit is very weak, basic state processes such as tax administration and procurement suffer from a lack of transparency, integrity, process control and appeal options. Planning and budgeting are largely unconnected, and a medium- term perspective is just starting. Strategic planning is largely absent. Budget preparation is input-based and incremental, and split between a current and capital side with disregard for their linkages. Budget review in MOF has very little assessment capacity, especially at the capital side, which is mostly determined politically. Despite recent improvements planning and implementation capacity in line ministries is weak. Payroll integrity is a concern, and arrears, while minimal, are not monitored. Budget reporting should be extended to cover fiscal risks, quasi fiscal expenditures (which occur in the petroleum sector), and tax expenditures.

The report’s main recommendations include in the short term: (1) that planned fiscal decentralization to line ministries, and subsequently to local government, does not compromise budget execution and procurement processes, and is done with MOF systems and under its supervision; (2) that a State Audit function is set up as soon as possible, with foreign, commercial audit support; (3) that steps are taken to improve the functioning of the petroleum and domestic revenue administration directorates; (4) that payroll databases are regularly reconciled and updated; and (5) that fiscal information on autonomous bodies and corporations is fully included in the budget. For the medium term a range of reform options is sketched that the government will need to prioritize in its upcoming Public Expenditure and Financial Accountability (PEFA) assessment and PFM Reform Action Plan. Options include: development of a multiyear Public Investment Program (PIP), substantial strengthening of internal audit and expenditure review capacity, further extension of IFMIS functionality and connectivity, introduction of a program classification of the budget, and development of baseline methodology to improve setting of fiscal envelopes. Capacity building is needed in all areas to realize reforms.

Country Report No. 10/341: Democratic Republic of Timor-Leste: Public Financial Management-Performance Report (August 2010) http://www.imf.org/external/pubs/cat/longres.cfm?sk=24377.0

SUMMARY ASSESSMENT

Timor-Leste has weathered the global financial crisis well and has experienced healthy economic growth rates exceeding 12 percent per year. The source of economic growth, petroleum, has been in production in the Timor Sea only since 2004. Petroleum revenues have been channeled to the public sector through a well-managed and supervised Petroleum Fund which limits the transfers to the budget to a sustainable level so that future generations will also benefit from the petroleum wealth and the absorption capacity of the domestic economy is not exceeded.

After emerging from a long independence struggle and internal conflict, the country is now engaged in an ambitious development strategy aimed at elevating the population out of poverty and providing a basis for growth of the non-oil economy. Government expenditures have grown very fast in the past three years, with growth rates of over 25 percent. The public financial management (PFM) system, and its appropriate use, will be important determinants of the effectiveness and sustainability of the present expenditure programs, and their ability to deliver on the goals set by the government. For that reason, the previous and present governments have invested heavily, with support of the donor community, in strengthening PFM institutions, systems, and capacities.

Overall, Timor-Leste has made solid progress in strengthening PFM systems in just a very few years. This PEFA assessment focuses on the PFM performance over the period 2007–10. An initial assessment led by the EC took place in 2007. Improvements were measured in 12 of the 29 applicable indicators. The improvements are often modest, but underpinned by real changes in work practices, legislation, and IT systems. Most notable are the gains made in the comprehensiveness of fiscal information, fiscal transparency, funding predictability, and timeliness and quality of bank reconciliation and financial statements. Legislative scrutiny and the external audit process also improved somewhat. The assessment also reveals that on several indicators the 2007 PEFA assessment was overly positive on the outcomes. This leads to real accomplishments not being reflected in higher indicator scores.

Substantial weaknesses in the PFM system remain. The relative strengths of the MOF are diminished by gaps in the PFM system elsewhere. An independent, external auditor is missing, internal audit is almost non-existent, the budget coverage is incomplete, and budget planning and implementation capacity in line ministries are still weak. There has been some slippage in performance also, as this PEFA exercise shows, for example on orderliness of the budget process, development of sectoral investment strategies, multiyear budgeting, and procurement. While not measured directly, the dependence of the PFM system on foreign international experts is still large, and issues of integrity in procurement and tax administration remain a concern with regard to the overall effectiveness of the public administration.

24 - La'o Hamutuks remissvar om lag för statligt oljebolag

Östtimors statssekretariat för naturtillgångar startade nyligen en kort remissrunda om en förordning (decree-law) för att bilda PETRONATIL, ett statsägt oljebolag i Östtimor. De hoppas att ministerrådet kommer att godkänna den30 november och i budgetförslaget för 2011 avsätts två miljoner dollar för att starta bolaget. La'o Hamutuk har många allvarliga invändningar mot det här förslaget till förordning och de beskrivs i remissvaret. som Du kan läsa här ... (http://www.laohamutuk.org/Oil/PetRegime/NOC/LHSubPetronatil24Nov2010En.pdf).

Remissvaret tar upp följande

• Statliga oljebolag är farliga och vi borde ta lärdom både av misslyckanden och framgångar.
• Remissförfarandet är otillräckligt.
• PETRONATIL borde bildas genom en lag stiftat av parlamentet och inte en förordning beslutad av regeringen.
• PETRONATIL borde tjäna Östtimors folk.
• Förordningen måste vara tydligt skriven.
• PETRONATIL borde följa reglerna för statliga myndigheter.
• PETRONATIL behöver vara transparent och ansvarstagande.
• PETRONATIL borde utformas för att förhindra korruption.
• PETRONATIL borde inte få mer makt än det behöver.
• PETRONATIL:s vinster måste betalas in till oljefonden, inte återinvesteras i bolaget.
• PETRONATIL borde inte få auktorisation att ta upp lån eller utfärda obligationer.

Lagförslaget och bakgrundsinformation finns på http://www.laohamutuk.org/Oil/PetRegime/NOC/10Petronatil.htm.

För mer information om 2011-års budget se http://www.laohamutuk.org/econ/OGE11/10OJE2011.htm.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

23 - Domstol avvisar anklagelser mot utrikesministern

Ordföranden för domarkollegiet i Dilis distriktsdomstol har avvisat alla anklagelser mot utrikesministern, Zacarias Albano da Costa.

Det här är en stor dag för bekräftelsen av domstolarnas självständighet i Östtimor, sade utrikesminister Zacarias Albano da Costa, när han fick reda på att anklagelserna avvisats som komplett ogrundade av ordföranden för domarkollegiet i Dilis distriktsdomstol.

Alla medborgare har rätt till sitt goda rykte och är därför också berättigade att kräva att statens rättsvårdande instutitioner skyddar det goda ryktet för innehavare av politiska ämbeten genom att garantera dem antagandet av deras oskuld och vederbörlig rättegång tills annat bevisats av en behörig domstol, tillade utrikesministern, Zacarias Albano da Costa.

Det gör mig bedrövad att ha iakttagit att en del innehavare av positioner i det här landets juridiska och politiska system skyndade sig att fördöma mig och avslöja innehållet i åtalet, som, vilket vi såg i media, var utan substans, snarare än att inta en ansvarsfull position för att skydda Timors juridiska system, tillade minister da Costa.

Med syftning på ordförandens för domarkollegiet, João Ribeiros, beslut att avvisa anklagelsen, som tillkännagavs idag, sade minister Zacarias da Costa också: Tystnad var mitt sätt att visa fullt förtroende för den timoresiska juridiska processen och låta rättsväsendets behöriga organ att handla i enlighet med lagen utan påtryckningar. Jag anser att alla ska ha lika tillgång till rättvisan,

Ministern avslutade med att säga: Jag har, som jag alltid har sagt, ett rent samvete och det här beslutet bekräftar det offentligt.

För ytterligare detaljer var god kontakta:
Maria-Gabriela Carrascalao Heard
Assessora de Imprensa e Relações Públicas
Gabinete do Ministro
Ministério dos Negócios Estrangeiros
Praia dos Coqueiros
Dili, Timor-Leste

Källa: Pressmeddelande/Utrikesministeriet

22 - Norska flyktingrådet tar adjö av Östtimor

Kära kollegor,

Sedan oktober 2006 har det norska flyktingrådet (Norwegian Refugee Council - NRC) arbetat i Östtimor för att ge humanitärt bistånd.

Vi har byggt 595 övergångsbostäder, gjort lägerförvaltningen i alla övergångsläger, byggt och utvecklat fem yrkesskolor för ungdomar, byggt 30 skolor, genomfört på jobbet träning av lärare för alla 30 skolorna (för att inte nämna den delvisa ombyggnaden av Bairo Pitte-kliniken, delat ordförandeskap för skyddsklustret, lägerförvaltningsklustret och humanitära landsgruppen).

Omfattningen av våra medarbetares framgångar är verkligen proportionell mot stödet från den norska regeringen och partner såsom USAID, UNMIT, OCHA, CARE International, CRS, Triangle GH, Edmund Rice Foundation, Oxfam, UNICEF, IOM, UNPOL, för att nämna några få.

Samarbetet på alla nivåer med lokala och centrala timoresiska myndigheter har varit oumbärligt i vårt arbete och vi är sannerligen tacksamma för det utmärkta samarbetet.

NRC och de engagerade samhällena är djupt tacksamm mot CRS, Triangle GH, Care International och Edmund Rice Foundation för att de har gått med på att vara partner i den nationella förvaltningen av de fem yrkesskolorna för ungdomar med stöd av SEFOPE (Secretary of State of Vocational Training and Employment - statssekretariatet för yrkesutbildning och sysselsättning)) och president José Ramos-Hortas vänliga beskydd.

Listan över goda kollegor och organsiationer som har stött våra insatser är omfattande och det är verkligen en ära att ha fått arbeta tillsammans med er alla i en god humanitär anda till förmån för de utsatta under den gångna krisperioden.

NRC-kontoret kommer att stänga den 29 november. Jag kommer att stanna kvar i landet och arbeta hemifrån till den 20 december.

Tveka inte att kontakta mig, om ni är intresserade av vår utmärkta personal.

Å vår personals vägnar, det norska flyktingrådets och mina egna vill jag utsträcka min tacksamhet till er alla och önska er framgång i ert kommande arbete.

Med varma hälsningar
Alfredo Zamudio

Källa: Alfredo Zamudio, landsdirektör, NRC Östtimor, mobil +(670) 733-0059

15 - Timor ger Canberra tjuvnyp med patrullbåtsköp

Öttimor köper två militära patrullbåtar från Sydkorea, när landet avlägsnar sig från Australiens militära inflytelsesfär.

Köpet, som ännu inte offentliggjorts, kommer efter att landet köpt två 43-meters kinesiska patrullbåtar, vilket frestat på förhållandet mellan Australien och regeringen i Dili tidigare i år.

Öttimors sjöpolisenhet förbereder sig också för att köpa nio mindre båtar utöver sin flotta på tre, sade chefen för sjöpolisen, Lino Saldanha, till journalister i Dili.

När de sydkoreanska båtarna anländer, kommer besättningar utbildade utomlands i fyra utlandsbyggda båtar att patrullera Östtimors territorialvatten, som är vviktigt för Australiens försvar och gränsskydd.

Australien försökte att förhandla fram att det australiska försvaret skulle ta ansvar för patrullering av vattnen under förhandlingar om gasfältet Greater Sunrise i Timorsjön. Men den dåvarande Fretilinregeringen avvisade försöket och insisterade på att vattnen i det gemensamma oljeutvinningsområdet ska lämnas öppna för internationell lag. Källor i Dili säger att affären med Sydkorea också omfattar inköp av en offentligt okänd mängd ammunition.

Öttimors premiärminister, Xanana Gusmão, sade i förra veckan att hans land inte kunde förlita sig på Australien och Indonesien som garanterar för dess självständighet. Som ett territorium beläget på korsvägen mellan Asien och Stilla havet, mellan Australien och Indonesien - gigantiska grannar med olika bakgrund, som i det förgångna kunde anta en gemensam politik i förhållande till vårt öde - måste Östtimor undvika politisk naivitet och tro att vår konstitution, på egen hand, kan garantera vår nationella självständighet, territoriella integritet och suveränitet över dess egna resurser, citerade den portugisiska nyhetsagenturen Lusa Gusmão.

Även de länder som har varit demokratiska och utvecklade i århundraden ägnar sig åt sitt försvar och sin säkerhet och investerar på dessa viktiga områden, vilket Östtimor självt måste göra, sade Gusmão, som också är försvarsminister.

Han signalerade också att hans regering avser att förstärka Öttimors interna säkerhet. Dagens teknologiska sofistikering utlämnar oss till stora ekonomiska intressens, vilka alltid driver sina egna politiska intressen, nåd.

När de kinesiska patrullbåtarna kom i juni sade Ian Storey, en regional försvarsexpert vid Institute of South-East Asian Studies i Singapore, att Dili ville för Canberra demonstrera att det har andra val, när det gäller försvarspartner.

Öttimor betalade 28 miljoner dollar för de på 1960-talet konstruerade 175-tons båtarna av Shanghaiklass.

Det timoresiska ledarskapet beslutade i förra månaden att 400 australiska soldater, som tjänstgör i den internationella stabilsieringsstyrkan ska lämna landet efter valen 2012.

Källa: Lindsay Murdoch

15 - Bråd vecka: 2011-års budget, oljefondslag, Petronatil!

Från http://laohamutuk.blogspot.com/2010/11/2011-budget-petroleum-fund-law.html med länkar och grafik.

Östtimors regering - särskilt den syster och broder som är chefer för finansministeriet respektive statssekretariatet för naturresurser - har varit flitiga. Bara den här veckan kommer vi att se:

• Sammanställning av kommentarer till den föreslagna ändringen av oljefondslagen.
• Överlämnandet av statsbudgeten för 2011 på 985 miljoner dollar till parlamentet (idag)
• Offentliga samråd om skapandet av ett nytt nationellt oljebolag (Petronatil) (torsdagen den 18 november kl 09:00 i Mercado Lama konferenscentrum).

Följ länkarna för mer information, inklusive dokument och våra analyser av dessa frågor som är väsentliga för den uthålliga utvecklingen av Östtimor. I förra veckan lade vi upp vårt remissvar om ändringen av oljefondslagen, de övergripande linjerna i 2011-års budget och den sista kvartalsrapporten från oljefonden, som nu uppgår til 6,34 miljarder obligationer och 260 miljoner i aktier (se http://www.laohamutuk.org/Oil/PetFund/05PFIndex.htm#current).

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

14 - Ramos-Horta gratulerar sig själv till frisläppandet av Aung San Suu Kyi men förnekar kännedom om Liu Xiabao?

Macau, Kina. Den timoresiske presidenten José Ramos-Horta, mottagare av Nobels fredspris, gratulerade i Macau sig själv till frisläppandet av Aung San Suu Kyi, men ville inte kommentera Liu Xiabao, som han inte känner och rådde väst att inte engagera sig i en konfrontation med Kina.

Jag lyckönskar den burmesiska regeringen till frisläppandet av damen (Aung San Suu Kyi), men främst ser jag behovet av (förändring) hos västliga länder, primärt Europa och Förenta Staterna, som i många år har upprätthållit en politik av sanktioner i stället för att engagera sig i dialog, sade Ramos-Horta och kritiserade sanktionspolitiken som bara skadar Burmas folk och tillade att det är dags att se över denna politik och ta upp en dialog med regimen.

Ramos-Horta förväntar att detta tillfälle utnyttjas av alla för att söka en dialog och försoning i Myanmar, sade han.

Avseende den kinesiske dissidenten Liu Xiabao erkände Ramos-Horta sin ignorans över att aldrig ha hört talas om denne mottagare av Nobels fredspris och när jag inte känner honom, kommer jag inte att göra några kommentarer om en pristagare.

Under tiden garanterade Ramos-Horta sig känna Kina, ett land som har beslutat självt och inte beror av andra.

När Deng Xiaoping genomförde de reformer han ville var det därför att det kinesiska ledarskapet ville genomföra reformer, inte därför att Nobelkommité i Oslo eller Europas förenta stater dikterat för dem att att ändra reformkursen i Kina, försäkrade han.

Den timoresiske presidenten påminde om att Kina har 1,3 miljarder invånare och att det inom dess gränser ryms 100 länder, varför han rådde Förenta Staterna och Europa att sluta konfrontera Kina.

När det gäller Kina så är stor försiktighet påkallad därför att det är ett mycket vidsträckt land med en 5.000-årig historia och ett mycket oroligt förflutet och många kinser har fortfarande det förgångnas misär i färskt minne, farorna de ser i instabilitet och på grund av detta säger jag att det inte finns något Nobels frespris, det finns ingen kraft som kan påverka händelsernas förlopp i Kina, avslutade den timoresiske presidenten.

Källa: Lusa

11 - Oljekälla i Timorsjön återupptar driften efter läcka

Operatörerna av oljekällan Montara i Timorsjön, som under 70 dagar förra året läckte ut miljontals liter olja och gas i Timorsjön, räknar med att återuppta driften inom 12 månader.

Riggen drevs av PTTEP Australasia, som är ett thailandsktägt bolag.

En talesman för PTTEP säger att den skadade riggen kommer att bogseras iväg nästa månad och att en ersättare kommer att vara på plats i juni nästa år, om myndighetsgodkännanden fås.

Den indonesiska regeringen bekräftade i augusti att den kommer att begära 2,5 miljoner dollar som kompensation för möjliga skador på korallreven i området.

PTTEP erkänner inte skadeståndskraven och menar att den indonesiska regeringen ännu inte presenterat vetenskapliga belägg för skador. Snarare att en rapport, som kommer att publiceras inom kort, stöder dess påstående att ingen olja nått Indonesiens kust.

Källa: Bland andra Paige Taylor/The Australian

10 - Östtimor tar plats i FN:s kvinnoråd

Iran misslyckades med att ta en plats i FN:s kvinnoråd.

I en omröstning på onsdagen misslyckades Iran med att få en plats i det verkställande rådet för FN:s nya superorgan för att förbättra kvinnors rättigheter efter hårda påtryckningar från västländer och människorättsgrupper.

Saudiarabien, vars kandidatur också kritiserades, fick automatiskt en plats.

Iran förlorade en plats för Asien mot Östtimor, som kandiderade sent, i en omröstning i FN:s generalförsamling.

Iran hade ursprungligen garanterats en plats, därför att den asiatiska regionen bara hade satt upp 10 kandidater för 10 platser.

Diplomater sade att Östtimor kandiderade för att förhindra att Iran fick en plats, när motsättningarna om Irans förflutna avseende mänskliga rättigheter, särskilt för kvinnor, ökade.

Källa: ETAN

10 - Östtimoresisk konst och kultur: Det framtida nationalbiblioteket och arkivet

Det framtida nationalbiblioteket, projekterat av statssekretariatet för kultur, har redan börjat byggas. Grundstenen kommer att läggas i augusti 2011.

Enligt utbildningsministeriets förordning kommer nationalbiblioteket att bli den myndighet, som blir ansvarig för alla nationella bibliotek.

Syftet är att göra nationalbiblioteket till högkvarteret för alla existerande bibliotek, förklarar Virgílio Smith, statssekreterare för kultur, som sade att många de de bibliotek som finns i landet är i skolorna. En del är skapade av ungdomar, som tagit initiativet i byarna. Andra har skapats av utländska organsiationer som har arbetat med dessa frågor. Därför finns det bibliotek i åtskilliga distrikt. Nu behöver vi en central för att handleda och koordinera bibliotekens verksamhet.

Idén, enligt statssekreteraren för kultur, är att omvandla projektet till någonting större. Utvecklingen av arbetet ledde till åtskilliga frågor, till exempel var nationalbiblioteket ska byggas. Nu tror vi att det ska byggas i Aitarak Laran, i Dílis centrum. En annan fråga var hur projektet ska maximeras. Det är beslutat att arkivet ska samarbeta med biblioteket, så vi kommer att få nationalbiblioteket och Östtimorarkivet. Troligen, åtminstone till att börja med, kommer biblioteket också att hysa en del samlingar avsedda för det framtida museet. Det skulle också kunna vara platsen för att främja kulturevenemang. Men vårt mål är att skapa en instutition med hög kvalitet, som också stöder utbildningssystemet. Utöver stöd till det nationella nätverket av bibliotek, kommer nationalbiblioteket att vara öppet för allmänheten.

Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering

08 - 2010-års rapport om mänsklig utveckling: Asiatiska länder har största framstegen de senaste 40 åren

Dili. De flesta utvecklingsländerna har gjort dramatiska, och ofta underskattade, framsteg inom hälsovård, utbildning och grundläggande levnadsstandard de senaste årtionde, avslöjas av en detaljerad, ny analys av långtidstrender i indexet för mänsklig utveckling (Human Development Index - HDI).

Jubileumsutgåvan till 20-års jubileet av FN:s utvecklingsprograms (UNDP) rapport Mänsklig utveckling (Human Development Report) presenterades av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, UNDP-administratören Helen Clark och Nobelpristagaren Amartya Sen.

De 10 främsta förbättrarna (de som under de senaste 40 åren har förbättrat sig mest i) framhävda i 2010-års rapport var: Oman, Kina, Nepal, Indonesien, Saudiarabien, Laos, Tunisien, Sydkorea, Algeriet och Marocko.

Öasien och Stilla havsregionen hade med god marginal det bästa HDI-resultat av alla regioner i världen, med nära nog en fördubbling av HDI över de gångna 40 åren.

Östtimors HDI-värde för 2010 placerar landet på 120 plats av 169, vilket är en förbättring med 11 placeringar. Östtimor placerar sig nu i medelkategorien för mänsklig utveckling.

UNDP:s representant i Östtimor, Finn Reske-Nielsen, gratulerade Östtimors folk till resultatet i 2010-års rapport om Mänsklig utveckling:

Detta framsteg är en stor prestation för landet. Särskilt med tanke på att Östtimor är en ny stat medan trenderna för den globala utvecklingen mäts över en 40-årsperiod. Vi hoppas att vi kan fortsätta att bygga på dessa förbättringar och att alla människor kommer att få möjligheter till ett längre, friskare och mer produktivt liv.

HDI är inte gjort för att utvärdera framsteg i humanutvecklingen för en kortare tidsrymd, därför att några av dess komponenter inte ändras snabbt som svar på politiska ändringar. Det gäller särskilt för medeltalet skolår och vid födseln förväntad livslängd. Men det är nyttigt att mäta HDI-framstegen på mellanlång och lång sikt. Mellan 2005 och 2010 ökade Östtimors HDI-värde från 0,428 till 0,502, en ökning på 17%.

Mellan 2005 och 2010 ökade Östtimors vid födseln förväntade livslängd med över två år, medan medeltalet skolår och förväntat antal skolår förblev konstant. Östtimors bruttonationalprodukt (BNP) per capita ökade med 228% under samma period.

Rapporterna om mänsklig utveckling och HDI har utmanat rent ekonomiska mått på nationella insatser. De har bidragit till att lägga den begreppsmässiga grunden för FN:s milleniemål, som kräver likartade globala mätningar av framsteg avseende hälsa, utbildning och övergripande levnadsstandard.

2010-års HDI, som inrymmer några tekniska justeringar av metoder och indikatorer, inklusive BNP och antal skolår, illustrerar bredden av utvecklingsframgångarna i Östasien och Stilla havsregionen. Det introducerar också tre nya mätstorheter som fångar flerdimensionell fattigdom, ojämlikhet och könsbaserade ojämlikheter.

I Östasien har de flesta länderna större inkomstskillnader idag än som var fallet för några decennier sedan delvis beroende på ökande klyftor mellan landsbygdsområden och de snabbt industrialiserande städerna.

UNDP:s administratör, Helen Clark, sade att trots att människor idag är friskare, mer välmående och bättre utbildade än tidigare, så finns det mycket som länderna kan göra för att förbättra människors liv. Det kräver modigt lokalt ledarskap liksom fortsatt engagemang från det internationella samfundet.

För mer information var god kontakta: Clare Santry, Media and Communications Officer, UNDP Timor-Leste på clare.santry@undp.org, mobil +670 7245425

Källa: UNDP Press Release

08 - Timoreser bland världens bästa i historisk New York-mara

Augusto Ramos Soares kämpade mot kramp och nedkylning för att framgångsrikt fullfölja det 41:a New York City maratonloppet på tiden 2:47:10 vilket gav en placering 249 av 45.350 deltagare. Agueda Amaral visade att också hon också vid 38 års ålder fortsatt är en stark löpare genom att avverka loppets 42,195 km på 4:08:15, före nästan 30.000 medtävlare.

Det var en vacker dag i New York City för de miljontals människor som kantade gatorna med uppmuntrande hejarop, även om en bittert kall vind och många broar gjorde det svårt för alla deltagare. Många löpare, till exemepl världsmästaren Haile Gebrselassie, föll offer för vädret och skador så att de inte kunde fullfölja det hårda loppet.

Ramos Soares och Amaral satte igår flera rekord, när de blev de första timoreserna som tävlat i New York City Marathon. Ramos Soares fantastiska resultat, trots att det var betydligt sämre än hans personbästa på 2:34, ingjuter stort hopp för fortsatt timoresiskt deltagande i New Yorkmaran och visar att timoreser har det som krävs för att tävla med de bästa i världen.

Det kalla vädret var en uppenbar svårighet för bägge två med den tidiga morgonstarten i Fort Wadsworth på Staten Island och visade sig vara en betydande utmaning, när de huttrade i lager på lager av kläder i försöken att hålla sig varma. Jag kunde inte tro att det skulle vara så kallt och blåsigt, när jag sprang över den största bron, (Verazzano Narrows Bridge) sade Ramos Soares. Vinden var så stark, det kändes som om svetten började frysa på kroppen.

Ramos Soares mötte komplikationer i loppets avslutning eftersom han drabbades av kramp, som tvingade honom att gå flera hundra meter för att lätta på smärtan. Det förvärrades till ännu större problem, när en svag underkylning satte in.

När jag kände kramperna och sedan kylan, visste jag att jag hade problem, sade han. Jag tänkte för mig själv att det enda att göra var att fortsätta för att korsa mållinjen.

Ramos Soares gjorde en heroisk ansträngning för att gå i mål och lyckades til och med ta en timoressisk flagga från sin tränare Antonio Amaral Xavier genom att luta sig över staketet bara några meter före målet. Några steg senare kollapsade Soares vid första hjälpen-stationen skakande och med kramp, oförmögen att ta ett steg till.

På sin väg genom New Yorks fem stadsdelar var bägge löparna förvånade över det stora antalet åskådare och stadslandskapet de passerade. Stödet från åskådarna var överväldigande, sade Amaral. Jag var så entusiastisk över att se så många människor från olika länder tävla, jag har aldrig sprungit med så många människor i mitt liv.

Redan före loppet var de timoresiska löparna och tränarna imponerade av den massiva insatsen för att arrangera New York-maran. Den tre-dagarsutställning, som alla löpare måste besöka för att hämta sina nummerlappar var en enorm uppvisning i logistik och marknadsföring. Arrangemanget fick löparna att förundras över den verkliga storheten på maraton som en världssport och de kommer att ta med sig en mängd ideer hem för 2011-års maraton Dili City of Peace.

Den timoresiska regeringen organiserade projektet för att introducera timoresiska löpare i maratonvärlden och få erfarenhet och ideer för det nyligen grundade maratonloppet Dili City of Peace. Nästa maratonlopp i Dili, den 18 juni 2011, kommer snart att börja ta emot anmälningar och syftar till dra till många fler utländska löpare. Flyg finns från Darwin med Airnorth, som tillsammans med Nike och den nya sponsorn Virgin-Blue, var behjälpliga med att skicka delegationen till Canberra, Sydney och New York.

Under besöket blev den timoresiska delegationen inbjuden av förra årets vinnare av New York-maran, Meb Keflezighi, att vara gäster vid lanseringen av hans nya stiftelse. Där fick löparna skaka hand med den legendariske löparen och bjuda in honom att gästa nästa års Dili-mara.

Många andra människor som delegation träffade i Australien och USA uttryckte sitt intresse för att besöka Östtimor. Efter den korta resan till Canberra och Sydney uttryckte både oppositionsledaren Tony Abbott och sportministern Mark Arbib sin fasta avsikt att delta antingen i Dili-maran eller Tour de Timor nästa år.

Ett annat positivt resultat av besöket skapandet av en solid grund för samarbete mellan New York Road Runners society (organisatörerna av NYC-maran) och organisatörerna av Dilis maratonlopp. Det finns säkert en ljus framtid för timoresiska löpare i NYC-maran och att döma av Ramos Soares briljanta första försök, så kommer det säkert att bli många fler fantastiska resultat för östtimoreser. Nu står förberedelserna för 2011-års Dili City of Peace-mara i fokus. Tävlingen kommer att bli en hård kamp mellan de tusentals timoresiska ungdomar, som söker sig till friidrott, för att bli nationsmästare och representera sitt land utomlands. Ett starkt internationellt startfält kommer att säkra deras utveckling till världslöpare som förberedelse för de olympiska spelen 2012 i London. Augusto Ramos Soares och Agueda Amarals anda, beslutsamhet och förmåga visar att frågan inte är huruvida Östtimor kommer att få sin första internationella pallplacering utan när.

För ytterligare information var god kontakta arrangörerna av Dili City of Peace arrangemang på media@tourdetimor.com.

Källa: www.dilimarathon.com

07 - Timoresisk tillförsikt

Ärligt talat så finns det en hel del som är rörigt i Östtimor (här kommer ett bra exempel) och det finns mycket som ger anledning till en positiv inställning. Men på sätt och vis finns det en blomstrande tillförsikt som kommer fram.

För en tid sedan klunkade jag i mig en för dyr öl tillsammans med en gammal kompis i ett av de retsamma ställen, som utlänningarna hänger på i Dili. Han hade just återkommit till Dili sju år efter sitt senaste besök. Vi det här tillfället tillsammans med en stor grupp, som gillar att tala om för folk hur de ska organisera sin ekonomi och sedan försvinner med flyg, i business class på köpet, efter fyra dagar. Nej, han arbetar inte för HRI, trots att han är en anhängare. 1999 arbetade han för UNAMET i ett av underdistrikten på hög höjd i centrala bergstrakterna som valförrättare, och vad han berättade för mig var intressant och värt att fundera över.

Läs hela blogginlägget här ...

Källa: Edward Rees, Peace Dividend Trust

05 - LH:s inlaga om föreslagna ändringar av oljefondslagen

En sammanfattning av inlagan finns på http://laohamutuk.blogspot.com/2010/11/lh-submission-on-petroleum-fund.html.

Den fullständiga texten, med länkar, finns på http://www.laohamutuk.org/Oil/PetFund/revision/10LHSubMFRevFPEn.htm.

Inlaga till Finansministeriet, Östtimor, från La'o Hamutuk om den föreslagna ändringen av oljefondslagen

Östtimor är det land i världen, som är mest beroende av intäkterna från olje- och gasexport, med 95% av de statliga utgifterna finansierade av de icke-förnyelsebara olje- och gastillgångarna. Men Östtimors oljetillgångar är mycket begränsade. Trots att Bayu-Undan ger mer än en miljard dollar årligen just nu, kommer det att vara tömt inom mindre än 15 år.

Vill Du veta mer får Du lov att läsa antingen sammanfattningen eller den fullständiga texten till vilka länkarna ges ovan.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

04 - Sex år senare, armén ska dra sig ur Timor

Australiska soldater kommer att dras tillbaka från Östtimor under 2012 - sex år efter att hundratals av dem kom till landet för att kväva våldsamma omvälvningar.

Östtimors ledare, inklusive presidenten, José Ramos-Horta, har beslutat att avsluta insatsen av den australienledda internationella stabiliseringsstyrkan (ISF) efter valen 2012, därför att landets säkerhetsläge har stabiliserats, sade Duarte Nunes, ordförande för Östtimors parlamentskommitté för försvar och säkerhet.

De kommer att lämna landet 2012, nu har ISF:s storlek minskat i vårt eftersom vi hållit oss lugna, sade Nunes till timoresiska journalister.

Inget tillkännagivande av det planerade tillbakadragandet har gjorts av Gillard-regeringen eller den australiska försvarsmakten.

En talesman för försvarsmakten sade i går kväll att de inte kunde kommentera när soldaterna skulle dras tillbaka och att frågorna borde ställas till den timoresiska regeringen.

Samtidigt har Ramos-Horta till en AAP-reporter i Dili sagt att han inte avser att ställa upp för omval vid presidentvalet 2012 utan vill ha en roll som mentor efter 40 år av aktivism för timoreser.

Ramos-Horta, som tillbringade 24 års i exil och blev skjuten och sårad av en rebellsoldat 2008, har spelat en viktig roll som medlare i dispyter mellan politiska rivaler i Dili och har varit den drivande kraften bakom ett antal projekt för att få fart på landets ekonomiska utveckling och turismen.

Det finns 400 australiska och 75 Nya Zeeländska soldater i Östtimor i ISF, som har utbildat Östtimors militär de senaste 18 månaderna.

Men Ramos-Horta sade till AAP att hans beslut att dra sig tillbaka var ett uttryck för förtroende för att ordning och stabilitet skulle upprätthållas i landet.

Det kan vara dags att gå vidare, stiga åt sidan så att andra kan göra sin plikt, sade han.

Även om jag lämnar politiken, så betyder det inte att jag överger den nya generation, som tar över, sade han. Om de önskar det, så skulle jag vara glad över att få stå bakom dem [som mentor].

AAP rapporterade att Ramos-Horta har hållit ett antal möten om presidentämbetet med personer knutna till Fretilin, det politiska parti som förlorade makten 2006, bland andra den tidigare premiärministern Mari Alkatiri och Ramos-Hortas tidigare fru Ana Pessoa Pinto.

Källa: Lindsay Murdoch/Sydney Morning Herald

03 - Två immigrationspoliser stationeras i Indonesien

Från Suara Timor Loro Sa'e, 30 oktober 2010 på tetum

Den timoresiska immigratiponspolisen har utsett två av sina poliser i Indonesien att utföra Immigrationsdepartementets tjänster i de timoresiska konsulaten i Bali och Kupang. I ett tal vid de två polisernas avresa sade statssekreteraren för säkerhet, Francisco da Costa Guterres, att dessa två poliser utsett att samarbeta med de timoresiska konsulaten i Bali och Kupang. ... Guterres tillade att samarbetet mellan statssekretariatet för säkerhet och utrikesministeriet när det gäller immigration måste stärkas i framtiden. Utrikesminister Zacarias Albano da Costa sade att det var första gången två poliser utsetts att hjälpa landets konsulat. Da Costa uppmanade poliserna att vara stolta över sitt nya uppdrag och att arbeta optimalt.

Källa: Timor-Leste Subscriber News Local and International Media Monitoring.
(The contents of this service do not reflect the views of TLMDC. News and opinion is summarized; and headlines are edited in English to give the best possible sense of the original headline. For more detailed information about any story in this bulletin; or for tailored sector-specific monitoring contact: francisco@tlmdc.org; alberico@tlmdc.org)

03 - Ramos-Horta ställer troligen inte upp för omval

En av världens mest ärade politiska ledare ämnar att lämna presidentämbetet i sitt sköra unga land och ta en mentorroll.

Östtimors president José Ramos-Horta sägeratt han har tillbringat 40 år av sitt liv med att kämpa för fred och planerar att dra sig tillbaka från politiken vid valet planerat till 2012.

Ett stort antal östtimoreser skulle förmodligen känna sig säkrare om jag stannade som president, därför att de flesta anser att jag spelade en mycket positiv roll 2006 och förhindrade att landet kollapsade totalt, sade han till AAP i sitt hem i Dili.

Förenta Nationernas styrkor, som började fredsbevarande och självständighetsskapande operationer i Timor 1999 efter att Indonesien släppt kontrollen, siktar på att börja ett stegvist tillbakadragande från landet tills resultatet av parlaments- och presidentvalen 2012 tillkännagetts.

Varje politisk instabilitet eller osäkerhet skulle igen kunna utlösa oroligheter, som kräver fortsatt militär- och polisnärvaro från Australien, Nya Zeeland, Portugal och FN i Timor.

Ramos-Horta, som tillbringade 24 år i exil och överlevde ett mordförsök 2008, sade att sedan det senaste utbrottet av allvarligt våld 2006, har Timor åtnjutit fred och tillväxt, även om det förblivit ett av Asiens fattigaste länder.

Hans beslut att avgå var ett uttryck av tillförsikt att lugn och ordning skulle kunna vidmakthållas, sade han.

Det kan vara dags att gå vidare, ta ett steg åt sidan, så att andra kan göra sin plikt.

Steget skulle också motbevisa varje möjlig kvarvarande uppfattning om att några av den äldre generationens ledare inte vill släppa makten.

Även om jag lämnar politiken, så betyder det inte att jag skulle överge den nya generation, som tar över.

Om de så önskar, skulle jag bli mycket glad över att stötta dem (som en mentor), sade han och tillade att ett antal unga politiker hade bett honom åter ställa upp i presidentvalet.

Om vi inte ser någon tydlig ledare nu; han eller hon kommer kanske inte att dyka upp så snart, i 2012, men efter ytterligare fem eller tio år - kanske.

Det finns många ledare i den unga generationen, men de behöver fortfarande arbeta för att etablera nationell auktoritet, därför att det här är ett mycket patriarkaliskt samhälle.

Den så kallade gamla generationen ledare, det finns en hel del av oss.

Tidigare talmannen och nuvarande ordföranden i Fretilin-partiet Francisco Guterres, mera känd som Lu Olo, besegrades av Ramos-Horta i det senaste presidentvalet och har utpekats som en möjlig kandidat 2012.

Ramos-Horta, fredspristagare som blev Östtimors fjärde president i maj 2007 efter att ha varit utrikes- och premiärminister, kan inte förmås att uttala sig om vem som skulle kunna efterträda honom.

Jag känner inte till någon, som har bestämt sig för att kandidera, sade han.

En källa, som inte vill bli identifierad, sade till AAP att presidenten hade hållit ett antal hemliga möten med Östtimors förste premiärminister Mari Alkatiri och riksåklagare Ana Pessoa Pinto.

Alkatiri är nu Fretilins, det vänsterparti som nu är i opposition, generalsekreterare.

Ramos-Horta och Pessoa Pinto, som en gång var gifta, var med och grundade Fretilin.

Innan han blev president lämnade Ramos-Horta Fretilin för att bli oberoende. [Ramos-Hortas utträde ur Fretilin skedde långt före Östtimors självständighet. Tommy Pollák]

Källan sade att trion hade diskuterat presidentämbetets framtid liksom utveckling av lagstiftning för att slå ner på påstådd ministerkkorruption.

Ramos-Horta sade att han skulle fatta ett slutgiltigt beslut närmare valet beroende på säkerheten och stabiliteten i landet.

Men om ni frågar mig om min stämning idag ... jag skulle föredra att inte ställa upp 2012.

Källa: Larine Statham/AAP

01 - AusAID minskar på rådgivare i Timor

Australia kommer att fasa ut mer än en tredjedel av sina rådgivartjänster i Östtimor de kommande två åren. Australiens biståndsorgan, AusAID, kommer att slopa 29 av sina 82 rådgivaretjänster i Östtimor i en omorganisation som ska göra dess bistånd mer effektivt. Ändringen följer på liknande nedskärningar i Papua New Guinea och är en del av en översyn av hur rådgivare används inom hela AusAID-systemet.

Presentatör: Liam Cochrane
Talare: Zacarias da Costa, östtimoresisk utrikesminister, och Gary Lee, kampanjdirektör i AID/WATCH.

Lyssna på inslaget ... (under Windows)

Cochrane: Australien planerar att bidra med 69 miljoner australiska dollar i bistånd till Östtimor nästa år, men det sätt på vilket biståndet levereras kommer snart att ändras.

För närvarande ger 82 rådgivare vad som kallas 'tekniskt bistånd' till den östtimroesiska regeringen på områdena finanser, hälsovård, utbildning, infrastruktur och jordbruk.

Tanken är att bygga upp kapacitet i utvecklingsländer, men kritik har framförts att pengarna används dåligt för välbetalda australiska rådgivare snarare än för mer direkta former av bistånd.

Denna kritik har lett till en översyn och under veckoslutet tillkännagav Australiens utrikesminister, Kevin Rudd, att 29 rådgivartjänster i Östtimor kommer att skäras bort under de två kommande åren.

Zacarias da Costa är Östtimors utrikesminister.

Da Costa: När vi skapar vår egen kapacitet och våra anställdas, statstjänstemännens, kapacitet förstår vi att Australien har samma syn som vi, att dessa tjänster borde minskas och fokus koncentreras på andra områden på vilka vi fortfarande behöver tekniskt stöd från Australien.

Cochrane: Australien säger att de pengar som sparas genom att minska utländska rådgivare kommer att omplaceras till landsbygdsutveckling och andra prioriterade program.

Da Costa belyser en av de aktuella prioriteterna.

Da Costa: Andra områden som fortfarande behöver stöd omfattar bland annat rättsväsendet för vilket vi tror att Australien upprätthåller en biståndsnivå som stämmer med Östtimors prioriteter och behov.

Cochrane: Australien säger att medan ett behov av välriktad teknisk assistans består, så vill Australiens regering få valuta för pengarna i hela sitt biståndsprogram.

Gary Lee är chef för kampanjer i påtryckningsgruppen AID/WATCH.

Lee: Det är ett välkommet steg men det skulle gjorts för länge sedan eftersom Australien historiskt har tillit, jag skulle nog säga för stor tillit till tekniskt bistånd och användningen av rådgivare inom biståndsprogrammet. Och vad det har resulterat i är att en mängd av biståndspengarna till slut hamnar i händerna på australiska bolag, konsulter och rådgivare och att inte tillräckligt med pengar styrs till att leverera grundläggande tjänster.

Cochrane: En liknande översyn ledde till liknande nedskärningar i Papua New Guinea och AusAID säger att granskningar av dess tekniska bistånd till Solomonöarna och Vanuatu har genomförts och nu avslutas.

Gary Lee, från AID/WATCH, säger att medan granskningarna är ett positivt steg, borde det vara större ansvarsskyldighet när det gäller det sätt på vilket biståndets effektivitet mäts.

Lee: Jag tror att det också är verkligen viktigt att dessa granskningar offentliggörs så snart som möjligt för att tillåta större transparens, när det gäller vad som täcks i dessa granskningar.

Cochrane: AusAID säger att en mer omfattande granskning av Australiens hela biståndsprogram kommer att övervägas av den australiska regeringen i sinom tid.

Källa: ABC - Radio Australia - Asia Pacific

Oktober

29 - Ramelau kulturfestival

Dili. Republikens president, José Ramos Horta, öppnade igår Ramelau kulturfestival i sitt ämbetskontor. Festivalen pågår från den 27 till den 29 oktober 2010 i Hatubuilico, Ainaro-distriktet.

Presidenten sade att det här är den första kulturfestivalen, som organiseras i Östtimor och den är enastående i sin betydelse för timoresisk kultur och enhet.

Han sade att denna festival är det största kulturella evenemang som hållits utanför Dili. Festivalvinnaren får en prissumma på 2.000 dollar.

Ramelau, som berg är för Östtimors folk symbolen för stolthet och enhet. Frespristagaren sade att Mount Ramelau har varit ett tyst vittne till allt som hänt i landet och är därför ett av de nationella insignierna.

President Ramos-Horta tackade premiärministern och de olika ministerierna för deras stöd till festivalen och uttrycket sin erkänsla för bidragen och stödet från Conoco Philips, Timor Telecom och USA:s ambassad.

Festivalen är en del av presidentens initiativ 'Dili - fredsstaden', som syftar till att främja och etablera fred och enhet i landet. Efter våldsamheterna 2006 fortsätter presidentämbetet sin kampanj för att få ett slut på våldet i Östtimor. Presidentens kontor planerar också för en sportturnering i Dili i nära framtid. Kulturfestivalen har många deltagare från vart och ett av de 13 distrikten i Östtimor. Varje distrikt bär sina egna tais och framför två sånger för att främja den nationella enheten och freden.

Källa: Tempo Semanal

26 - Understöd till äldre och invalider ett regeringsinitiativ

Understödet till äldre och invalider infördes av den fjärde konstitutionella regeringen, som godkände det vid ministerrådets möte den 23 april 2008, vilket innebar genomförandet av en av de på kort sikt prioriterade åtgärderna i dess program. Den första utbetalningen gjordes retroaktivt från årets början. Då avsattes 16 miljoner USA-dollar för ändamålet. Den första listan med förmånstagare upptog 66.799 personer, som var och en hade rätt till 20 dollar per månad. Utbetalningarna verkställdes.

Redan 2008 började ministeriet för social solidaritet (av vilket sekretariatet för social säkerhet är en del) samla data om förmånstagarna. Antalet kandidater steg till 75 tusen.

Insamlingen av information fortsätter 2009. Under verifieringen av data började man upptäcka en del oegentligheter såsom förfalskade dokument för att bevisa rätten till understöd till slutet av 2008. Vid registreringen måste varje kandidat visa sitt väljarkort. Om de inte kunde visa ett sådant, måste de visa det tomreiska pass eller tidigare FN-kort, som användes vid folkomröstningen 1999, personbevis eller födelsebevis. Om kandidaten inte hade något sådant dokument, så fanns det enligt lagen ytterligare en möjlighet, att använda ett intyg från ledaren för sucon eller byn. Med så många möjligheter så kan man lätt glömma dokument, avslutar Vítor da Costa. Därför definierade regeringen 2008 med förordning 19, som skapar understödet, att från 2009 bara röstkortet kan användas som bevis för kandidaturen till understödet.

Grupperna för verifieringen drog slutsatsen att antalet kandidater var uppblåst. Av det totalt registrerade antalet 2009 betalades ursprungligen understöd till 62.701. Men 20.959 fall var oavgjorda på grund av brist på giltig dokumentation, som efter att ha kontrollerast, resulterade i betalning till ytterligare 9.974 mottagare. Grupperna från National Direction for Social Security hyste fortfarande tvivel om det riktiga förhållandet för de ursprungligen godkända mottagarna och bekräfta alla igen. Som ett resultat hade av 62.701 mottagare 17.781 fall inte de bevis, som krävs av lagen, eller med andra ord det fanns oriktigheter beträffande röstkorten.

I ett nytt försök att få fram det verkliga numret mottagare gjordes ytterligare en prövning av uppgifterna, den här gången av grupper (som begav sig till alla sucos) bestående av tenkiker från ministeriet för social solidaritet, från hälsovårdsministeriet och från valmyndighetens tekniska sekretariat. Av de 17.781 kandidaterna, som hade de nödvändiga dokumenten, kom bara 5.078 för att visa bevis på sin rätt till understöd. På grund av detta, i år, de som inte kom till den förnyade regleringen - över 11 tusen kandidater kom inte - klagar fortfarande därför att deras namn inte är på listan över mottagare. Men lagen säger att rätten till understöd förloras, om dokumenten inte visas på begäran. Åtskilliga klagomål har kommit till oss, många av dem har redan analyserats och förklarats ordentligt för suco-ledarna, säger statssekreteraren för social säkerhet.

Källa: Pressmeddelande från regeringen

25 - Vice utrikesminister installerad

Alberto Xavier Pereira Carlos installerades som vice utrikesminister den 22 oktober av republikens president. Ceremonin ägde rum i presidentpalatset Nicolau Lobato i Díli i alla regerinsmedlemmars närvaro.

Vid installationsceremonin sade Alberto Carlos: För mig är det en ära att bli installerad som vice utrikesminister, som ett bevis på den fjärde konstitutionella regeringens förtroende, så att jag kan, inom mina begränsningar, bidra till nationen vars 'son och medborgare' jag är priviligierad att vara.

Sedan maj i år har Alberto Carlos varit chef för FN:s flyktingorganisation i Östtimor (National Office of the United Nations High Commissioner for Refugees - UNHCR), en tjänst som han redan hade innan han 2008 flyttade till Sudan också för att arbeta för UNHCR. 2005 var Carlos också i Sudan för att tjänstgöra som skyddsansvarig i nödhjälpsarbete för UNHCR, för vilket han började arbeta 1999.

Med en examen i undervisning och utbildning deltog Alberto Carlos i nödhjälpsoperationerna i Östtimor 1999 och 2006 (frivillig repatriering, skydd av återvändande och lokal integration). Han har också varit lärare i internationell flyktinglag och mänskliga rättigheter i Östtimors polisakademi.

Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering

23 - Horta försvarar benådning

Dili. Östtimors president José Ramos-Horta försvarade idag sitt beslut att benåda rebeller i det lilla landet efter kritik från ett FN-sändebud.

FN:s särskilde representant för Östtimor, Ameerah Haq, yttrade tidigare i veckan oro över polisväsendet och omvandlingen av fängelsestraff för en del inblandade i oroligheter.

Haq uttryckte sin oro för Ramos-Horta efter att släppt de för attackerna mot honom och premiärministern i februari 2008 fängslade liksom soldater dömda för dödandet av åtta poliser 2006.

Jag benådade dem av humanitära skäl. Efter att ha begrundat omständigheterna 2006, det här unga landet har många offer och de (de som benådats) är också offer, sade Ramos-Horta.

Det var inte deras önskan att göra något sådant. De hade protesterat och vi hade ingen möjlighet för en lösning vid den tiden, sade han om mordförsöket mot honom.

Ramos-Horta sade att sedan han fattat beslutet att benåda dem, hade det varit lugn och ordning i landet. Vår konstitution säger att vi ska ta hänsyn till omständigheterna, så vi vill göra vår särskilda benägenhet rättvisa, tillade han.

Källa: AFP

22 - Östtimors befolkning växte 15 % senaste sex åren

Dili. Östtimors befolkning ökade med 15 procent de senaste sex åren och är för närvarande 1.066 miljoner invånare, enligt preliminära rapporter om folk- och bostadsräkningen, som publicerades i torsdags i Dili.

Enligt den preliminära rapporten har Östtimor den högsta befolkningstillväxten i regionen, 2,41 procent, följt av Papua New Guinea med 2,17 procent.

Jämfört med föregående folkräkning 2004 har befolkningen ökat med 143.000 personer. Dili-distriktet svarade för merparten av tillväxten och har nu 234.000 invånare (21,97 procent av landets totala befolkning), mot 175.000 2004.

Som 2004 fortsätter övervikten för män i befolkningen, 541.000 män och 525.000 kvinnor.

Folkräkningen 2010 genomfördes från den 11 till den 25 juli. De definitiva resulten kommer att publiceras i mitten av 2011.

Källa: macauhub

21 - Frågor och svar: Varför är mark en stå stor fråga i Östtimor?

Dili. Östtimor, en av världens yngsta stater, försöker att stifta lagar om markägarskap åtta år efter att full självständighet vunnits.

Trots att detta är ett viktigt steg mot att skapa markägande för timoreserna, så kompliceras processen av historiens kolonialism, ockupation, omflyttningar och konflikt säger Oxfams landdirektör i Östtimor, Paul Joicey.

Oberoende grupper är inte tillfreds med den nuvarande bristen på säkerhet och tydlighet för markägande. Men de är också oroliga för att de föreslagna marklagarna - som nu behandlas i parlamentet - kan förstärka dessa problem och till och med kan leda till konflikter.

Här är några frågor och svar om markfrågor i Östtimor och den föreslagna lagstiftnignen.

Varför är marken så omtvistad?

Få människor i Östtimor, ett land med över en miljon människor, har lagfart.

Det är svårt att få tag på statistik, men enligt en rapport i september från International Crisis Group (ICG), utfärdade portugiserna omkring 3.000 lagfarter och indoneserna (som ockuperade landet från 1975 till 1999) utfärdade omkring 45.000.

Bristen på formellt ägarskap grundar sig på en lång historia av konflikter och omflyttningar från den portugisiska kolonialeran, som började på 1500-talet och slutade i mitten av 1970-talet.

1999, efter att det timoresiska folket i överväldigande flertal röstar för självständighet i en folkomröstning, drev pro-indonesiskt milisvåld mer än hälften av befolkningen från sina hem. Senast, 2006, flydde nästan 150.000 människor från sina hem - huvudsakligen i huvudstaden Dili - på grund av politiskt våld.

Instabilitet har lett inte bara till förstörelsen av fastighetsregister utan också till utbredd illegal ockupation. I många fall har internflyktingar upprättat bostäder på ställen, som anses vara regeringsägda enligt en lag från 2003, som betecknar all mark övergiven av utlänningar under portugisiskt och indonesiskt styre och dem som flytt till Västtimor som tillhörande den timoresiska staten.

Men många gemenskaper som nu hotas av vräkning av regeringen hävdar att den här lagen inte gällde, när de ockuperade marken 1999.

ICG säger att så mycket som 97 procent av landets mark tros styras av hävdbaserade system grundade på social hierarki och klaner i vilka beslut om ägande fattas av lokala traditionella ledare, som använder medling för att lösa marktvister.

Sådana tvister - både mellan staten och människor och mellan individer - är tickande tidsinställda bomber, säger frivilligorganisationer.

Enligt ICG tenderar de att vara politiska till sin natur och omfattar uppfattningen om rättvisa mellan dem, som anses ha kämpat för självständighet och därmed förtjänat rätten att bli belönade med mark och rätt till hus, och dem, som ses som kollaboratörer med portugiserna och indoneserna och som äger de flesta av de lagfarter, som tidigare utfärdats.

Vad har gjorts för att ta itu med denna fråga?

I oktober 2007 lanserade den amerikanska regeringens biståndsorgan USAID programmet Ita Nia Rai (Vårt land) med syftet att registrera markanspråk och lösa marktvister. Till den 15 oktober har det samlat in över 26.500 anspråk på mark i 10 distrikt.

Projektet uppmuntrar gifta par att gemensamt registrera anspråk och har hjälpt till att främja kvinnors rätt till mark. Civilsamhället har lovordat dess offentliga informationsprocess för att vara utförligare och mer inkluderande än andra bistånds- och regeringsinitiativ.

Men det har kritiserats för svag utvärdering och för att inte ha registrerat många anspråk gjorda av grupper snarare än individer. Lokala rättsgrupper säger att registrering av individuella anspråk i gemenskapsområden skulle kunna leda till konflikter.

Vad är förslagen till nya lagar om markägande och i vilket stadium är de?

Det är fyra lagförslag om mark i parlamentet.

Civillagen - som kommer att utgöra grunden för civilrätten i Östtimor - omfattar en del som reglerar vanliga beslut om mark såsom försäljning och arrende av mark.

Övergångsmarklagen bestämmer villkoren för alla markfrågor i framtiden och reglerar vem som äger vilken mark och, om det finns motstridiga anspråk, vem som har den största rätten till marken.

De två andra delarna av lagstiftningen är exproprieringslagen och finansieringsfonden för fast egendom. Den första skulle komma att låta staten ta mark i anspråk för det allmännas bästa - till exampel för att bygga hamnar och annan infrastruktur - medan den senare ska ge kompensation enligt de övriga lagarna.

Alla dessa lagar väntar på parlamentets godkännande, men frivilligorganisationer säger att de tre som är särskilt inriktade på mark troligen inte kommer att godkännas innan den mer omfattande civillagen är godkänd. Ingen finns tillgänglig på det lokala språket teum.

Det finns också betänkligheter över hur lagarna, när de en gång är antagna, kommer att tillämpas. Juridiskt bistånd, undervisning om markrättigheter, planering av användningen av allmän mark, sociala bostäder och förlikning och skiljedomar vid marktvister behövs för att säkra att människors rätt till mark respekteras, säger kampanjarbetare.

För fler nyheter och analyser i humanitär frågor, var god och gå till www.alertnet.org.

Källa: Thin Lei Win/Reuters AlertNet

20 - Stadsvåld i Dili: Ny rapport från Genèvedeklarationen

Genèvedeklarationen publicerade i dag en studie som beskriver mönstren för stadsvåldet i Dili, Östtimor, och granskar dess orsaker och symptom.

URBAN VIOLENCE IN AN URBAN VILLAGE: A Case Study of Dili, Timor-Leste redigerad av Robert Muggah

För att ladda ner den här publikationen var god gå till http://www.genevadeclaration.org/fileadmin/docs/regional-publications/Urban_Violence_Dili.pdf.

Under de gångna sex decennierna har Dili sett plötsliga utbrott av kollektivt beväpnat våld vid talrika tillfällen, kännetecknade av ökat antal mord (inklusive hämndfall), allvarliga och utbredda trauma, förstörelse av infrastruktur, framtvingad och opportunistisk migration, konflikter om mark och markockupationer och en utbredd känsla av social orättvisa och straffrihet.

Den här arbetsrapporten från Genèvedeklarationen granskar orsakerna till och symptomen på stadsvåld i Dili, Östtimor, med särskilt fokus på den historiska utveckling som har format nuvarande våldsdynamik och riskfaktorer. Grundat på en slumpad hushållsutfrågning, intervjuer av fokusgrupper och omfattande litteraturgranskning hävdar den att stadens historia - liksom dess komplexa politiska, ekonomiska och sociala band med de omgivande landsbygd - är avgörande för förståelsen a de faktorer som formar stadsvåld i Dili.

Bland studiens särskilda rön:

• Varje utbrott av kollektivt stadsvåld har bidragit till den stegvisa militariseringen av det timorsiska samhället.
• Stadsvåld i Dili kan snabbt och oväntat vändas från mellanmänskligt till kollektivt.
• Förvaltningsingripanden för att avskräcka från stadsvåld tenderar att vara kortsiktiga och förlitar sig på ingripanden med våld ledda av säkerhetsstyrkor snarare än förebyggande.
• 'Stads'-våld i Dili är ofta i grund och botten förknippat med missförhållandne på landsbygden och omvänt.
• Dili måste förstås som en 'stadsby' - en samling förbundna och smlade byar, som handlar som förlängningar av landsbygdssamhällen i en stadsmiljö.

Urban Violence in an Urban Village är en publikation från Genèvedeklarationen om beväpnat våld och utveckling. Studien har stötts av Australiens biståndsprogram (AUSAID).

Ytterligare information om Genèvedeklarationen, dess aktiviteter 0ch publikationer finns på www.genevadeclaration.org.

Genèvedeklarationens sekretariat finns hos Small Arms Survey - www.smallarmssurvey.org.

För fler detaljer om denna studie eller intervjuer med forskare i Dili och Australien var god kontakta Robert Muggah, rapportens redaktör och forskningsdirektör hos Small Arms Survey i Genève, +41 22 908 5782, epost robert.muggah@smallarmssurvey.org.

Rapporten finns online på Genèvedeklarationens webbplats. För papperskopior var god kontakta info@genevadeclaration.org.

Källa: Genèvedeklarationen

20 - FN uttrycker oro över Timors polis

Medlemmar i FN:s säkerhetsråd och en särskild utsänd har uttryckt oro över polisväsendet i Östtimor och en del beslut av president José Ramos-Horta.

Förenta Nationerna har försökt att avveckla sitt fredsbevarande uppdrag i Östtimor, dit utländska soldater och polis skickades efter större oroligheter 2006. FN kommer att hjälpa regeringen att förbereda val 2012.

FN:s särskilda representant för Östtimor, Ameerah Haq, lovordade i tisdags den allmänna stabiliteten i den sydostasiatiska staten, men yttrade oro över polisväsendet och omvandlingen av fängelsestraff för en del inblandade i oroligheterna.

Allmänhetens förtroende till statens vilja att stödja laglydnad och mänskliga rättigheter kan påverkas i ogynnsam riktning om allmänheten får uppfattningen att personer i mycket uppmärksammade fall får gynnas, sade hon till säkerhetsrådet.

Haq sade att hon tog upp sin oro med Ramos-Horta efter att han upphävt fängelsestraffen för dem, som dömts för attackerna den 11 februari 2008 mot honom och premiärministern, och en del soldater dömda för att ha dödat åtta poliser under krisen 2006.

Hon tillade att hon var upprörd över att tre soldater inblandade i dödandet 2006 tycks ha återupptagit sina arbeten.

Jag hoppas att sådana beslut i framtiden vägleds av behovet av att öka allmänhetens förtroende till ett system som säkrar ansvarsskyldighet för kriminella handlingar, sade hon.

Frankrikes representant, Martin Briens, sade att benådningarna inte sände en god signal.

Och USA:s representant i rådet, Brooke Anderson, uttalade oro över polisen. Hon sade det överdrivna bruket av våld och bisten på ansvarsskyldighet förblir en oro.

FN-uppdraget, UNMIT, har långsamt överlämnat ansvaret för säkerheten till den lokala polisen och säkerhetsstyrkor. Men Haq sade att det fortfarande finns fler än 200 poliser utan riktig legitimation i Timor, många av dem i huvudstaden Dili.

Hon sade det långsamma agerandet av de timoresiska myndigheterna var till förfång för polisens långsiktiga integritet och det krävs snabb avveckling.

Haq sade att Östtimor går in i en kritisk period, en som kommer avgöra huruvida det på ett varaktigt sätt har övervunnit de politiska och instutitionella svagheter som bidrog till händelserna 2006.

Källa: AFP

11 - Chega! lanserad i Indonesien

Chega!, 2005-års monumentala rapport från Östtimors Mottagnings-, sannings och försoningskommission (CAVR) kommer säkert att bli brett spridd i Indonesien.

Någonting i stil med en Domesday Book för Östtimor, så Chega! är måttstocken för skildringar av den dramatiska och tragiska historien om Timors kamp för självbestämmande 1974-1999.

Den indonesiskspråkiga, fem volymer, 3.500 sidor i en box, Chega! publicerades i Jakarta av KPG (Kepustakaan Populer Gramedia) förra veckan efter mer än tre års arbete. Den indonesiska utgåvan omfattar också en 100-sidig sammanfattningsvolym och en elektronisk version av hela rapporten på CD.

Publikationen finansieras av Irlands och Tysklands regeringar.

Jakartalanseringen av Chega

Indonesiens nationalbibliotek var värd för den välbesökta boklanseringen i Jakarta på kvällen den 7 oktober 2010. Östtimoreserna var vid lanseringen representerade av den nuvarande direktören för Post-CAVR-sekretariatet i Dili, Agustinho de Vasconselos, och två medlemmar av hans stab.

Bland talarna vid lanseringen var Benny Harman (ordförande för Indonesiens representanthus kommitté III) och den indonesiske historikern Hilmar Farid.

Facebook-medlemmar kan se foton från boklanseringen på KPG:s Facebook-album.

Chega! En gåva till mänskligheten

Hilmar Farid konstaterade att det inte finns något jämförbart med Chega! i Indonesien och hyllade det som en måttstock för vad Indonesien behöver för sin egen historia.

En gåva till mänskligheten var Benny Harmans omdöme om rapporten. Han sade att Chega! betydde att allting indoneser hade fått höra om Östtimor i det förgångna var en lögn och att det borde göras tillgängligt för den indonesiska allmänheten genom utbildningssystemet.

Pax Benedanto, chef för KPG, sade att publiceringen av Chega! var KPG:s hittills största projekt och en källa till stolthet och ära för bolaget. Han uttryckte förhoppningen att det skulle mottaget dengan hati besar dan kepala dingin (med ett öppet hjärta och ett kyligt intellekt) i Indonesien.

Att få tag på Chega!

Information om hur Du kan få tag på den nypublicerade indonesiska versionen av Chega! kommer att finnas här så snart som den finns.

2005-års elektroniska originalversion av rapporten kan nås på engelska och portugisiska på Post-CAVR-sekretariatets webbplats. De finns ännu inte tillgängliga i tryckt form.

Chega! och arkiven

Publiceringen av den tryckta versionen av Chega! på indonesiska skapar ny uppmärksamhet för denna utomordentliga resurs. På så sätt betonar lanseringen igen den viktiga uppgiften att bevara det fullständiga orginalmaterialet på vilket Chega är baserat.

Framtiden för CAVR-arkivet, en national skatt i sig, är en nyckelfråga som är föremål för mycket fördröjd och kontroversiell lagstiftning som nu föreligger i Östtimors parlament Vi kan bara hoppas att det slutliga beslutet från lagstiftarna erkänner den långsiktiga betydelsen av arkivet för nationen och Östtimors folk. Vi hoppas att lagstiftningen kommer att föreskriva professionell hantering och offentlig tillgång till CAVR-arkiven.

Se tidigare blogginläggom framtiden för CAVR-arkiven här.

Erkännande

Många tack till Patrick Walsh, tidigare särskild rådgivare till CAVR (2002-2010), för information och bilder från Jakartalanseringen.

Källa: Timor Archives (http://timorarchives.wordpress.com/2010/10/11/chega-launch-indonesia/)

01 - Timoresiska ministrar åtalade för korruption

Åtalet mot två ministrar i den östtimoresiska regeringen för korruptionsanklagelser skulle kunna störa förhandlingarna med Australien om ett regionalt centrum för asylsökande, enligt observatörer.

Utrikesminister Zacarias da Costa och vice premiärministern Jose Luis Guterres har blivit åtalade för utnämningen av Guterres fru till en välbetald diplomatisk tjänst.

Parlamentet kommer snart att rösta om suspendering av dem från deras parlamentsplatser, vilket skulle beröva dem deras parlamentariska immunitet.

Swinburne universitets Michael Leach säger att åtalen skulle kunna påverka samtalen mellan Australien och Östtimor.

Oavsett vilken relation som nu har skapats mellan Chris Bowen på den australiska sidan och Zacarias da Costa, så måste man börja om från början med den nye utrikesministern, sade han.

Det här har en del viktiga följder beroende på vilken spelare som till slut får rollen och skulle faktiskt kunna bli en signal från den timoresiska regeringen om hur den behandlar förhandlingen.

Källa: Liam Cochrane/Radio Australia/BC News

September

29 - La Niña slår mot skörden

Dili/Suai. En oförsonligt regnig period länkad till niña har varit i månader i Östtimor och lämnat bönder utan skörd i juni och osäkerhet om när kan så för nästa.

Bönder i det sydliga distriktet Covalima brukar vanligen så i slutet av november och skörda i mars och sedan igen i april respektive juni, men översvämningar hindrade skörden i juli. Ostadigt väder slog mot sydkusten, versvämmade fält, förstörde 200 bostäder och drabbade 1.400 familjer, enligt regeringens katastrofhanteringsdirektorat.

I byn Matai sade bonden Augusta Monis Maya, 25, att översvämningar förstörde alla tre ha av hennes majsgröda. De senaste två veckorna har vi varit tvungna att köpa [majs] på marknaden för en dollar/kg ... Vi [överlever] genom att sälja kokosnötsolja. Om människorna får slut på pengar att köpa kokosnötsolja för, som jag säljer för två dollar per flaska, så måste jag sänka priset.

Slingor av uppspolat ris låg i Gaspar Fernandes nu torra risfält. Hans familj skördade 20 säckar ris i år - 50 kg - mot 400 säckar 2009.

Jag väntade på att vattnet skulle dra sig tillbaka så att vi kunde skörda riset och tröska det. Men det gjorde det aldrig i år, sade han. Översvämningarna spolade bort insektsmedlet han hade sprutat och lämnade grödan oskyddad för skadeinsekter. Under mina 10 år som risodlare, så är det här min ojämförligt sämsta skörd, sade Fernandes.

Åtta av 10 människor av ö-halvans 1,1 miljoner är beroende av jordbruk för mat eller sin utkomst enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (Food and Agriculture Organization - FAO). De flesta bönderna odlar ris, som utgör 75 procent av den timoresiska kosten, eller majs.

Instabilt väder

Meteorologer har kopplat årets ovanligt långa regnperiod med Stilla havets kyliga företeelse, kallad La Niña. Den amerikanska National Oceanic & Atmospheric Administration har kopplat periodiska förändringar av temperaturen i Stilla havet - El Niño och La Niña - till instabilt väder över hela världen.

Östtimors huvudstad Dili fick 76 mer regn i augusti än hela 2009 enligt landets meteoroligska byrå.

FAO uppskattar att årets ostadiga väder redan har lett till en nedgång på 7 procent i avkastning jämfört med 2009.

När det är en nedgång i produktionen, är det inte bara livsmedel utan också utsäde för nästa odlingssäsong, sade Chana Opaskomkul, FAO:s ansvarige för nödhjälpsprogrammet i Dili.

Östtimor importerar minst hälften av de 200.000 ton livsmedel som årligen förbrukas, enligt FAO:s uppskattningar. Skördeförluster, obrukat land, dåligt utsäde, politik som gynnar import och nu alltmer stormigt väder har begränsat lokal produktion.

Växlande förhållanden

Östtimors meteoroligska byrå förutser ostadigare väder för december och början av 2011, enligt byråns meteorologidirektör Terencio Moniz. Grundat på tidigare mönster för La Niña väntar sig USA:s Pacific Disaster Center att förhållanden blir minst lika ostadiga eller värre under resten av året.

Dessa regn kommer att tränga undan torrperioden. Om bönderna försöker att så som normalt i november utan att regnen har slutat, så ser vi en potentiell skördekatastrof [2011], sade Opaskomkul. Vi får inte överskatta La Niñas [förstörande kraft], men vi måste vara försiktiga.

Med livsmedelspriser högre än genomsnittligt 2009, försåg FAO 30.000 familjer med utsäde 2009. Efter rekordskörd 2009-2010 delade FAO inte ut utsäde 2010, men med misslyckade skördar i början av 2011, är den förberedd för att återuppta utdelning av utsäde till 10.000 familjer.

Tema(n): Livsmedelsförsörjning, naturkatastrofer

[Rapporten avspeglar inte nödvändigtvis Förenta Nationernas åsikter.]

Källa: pt/nb/mw/IRIN

29 - Fototävling - undervattensbilder

President José Ramos-Horta ha tagit initiativet till ytterligare en tävling i Östtimor. Den här gången är det en tävling om de bästa undervattensbilderna. Tävlingen har två syften: att locka turister och att öka kunskapen och medvetenheten om miljön och de möjligheter havet erbjuder. Tävlingen pågår mellan den 9 och 15 oktober. Du kan läsa mer om tävlingen här ...

28 - Timors polis återtar ansvaret från FN för nyckelorgan

Den timoresiska polisen återtog idag det primära ansvaret för det unga landets immigrationsmyndighet, gränspatrull och Interpolkontor från Förenta Nationerna, när den gradvisa överföringen av säkerhetsfunktionerna fortsatte.

Vid en ceremoni i huvudstaden Dili gratulerade generalsekreterarens vice särskilde representant, Shigeru Mochida, regering och Östtimors folk till deras insats och lovade fortsatt stöd från FN inför de kvarstående utmaningarna.

Immigrationsavdelningen, gränspatrullen och Interpolkontoret har viktiga och ofta känsliga kontakter med utlandet och östtimoresiska medborgare sade Mochida så överlämnandet av ansvaret till Timor är ett mycket betydelsefullt tillfälle.

Dagens överlämnande av ansvaret från FN-missionen (UNMIT) till Polícia Nacional de Timor-Leste (PNTL) är en del av en pågående process, som började förra året i maj för att hjälpa till att upprätta en professionell och trovärdig polisstyrka i landet.

Hittills har polisansvaret i 10 distrikt och sex enheter överlämnats till PNTL, den här månaden de fyra distrikten Liquica, Ermera, Aileu och Manufahi. Bara tre distrikt är fortfarande under FN:s polisansvar.

FN-polisen (UNPOL) kommer att vara kvar i de distrikt där PNTL har återtagit ansvaret för att övervaka, råda och stödja den nationella styrka.

Luis Carrilho, UNMIT:s poliskommissionär, påpekade PNTL:s växande kapacitet med assistans från fler än 40 länder.

Det här ger PNTL:s poliser ett unikt tillfälle att arbeta sida vid sida med sina UNPOL-kollegor för att få värdefull kunskap och erfarenhet. Vi har alla samma mål och det är utvecklingen av PNTL till en målmedveten och professionell organisation, sade han.

Källa: FN

24 - Dilis distriktsdomstol frikänner anklagade i målet om attacken i Fatu-Ahi

Den 17 september 2010 tillkännagav Dilis distriktsdomstol sitt slutgiltiga beslut i mål 233/C.ord/2007/TDD. Målet handlar om skottlossningen och attacken mot F-FDTL-personal, som ägde rum i Fatu-Ahi den 23 maj 2006, med 28 svaranden kända som petitionärerna och tidigare medlemmar av PNTL.

Det slutgiltiga beslutet tillkännagavs av domarna Antonino Gonsalves (ordförande), Deolindo do Santos och Joao Felgar (internationell). Åklagarämbetet representerades av Felismino Cardoso och de svarande representerades av Afonso Prado, en utländsk offentlig försvarare och Jose Pedro Camões, privat advokat. Tillkännagivandet gjordes mellan klockan 10:25 och 11:00.

Skottlossningen och attacken på F-FDTL-medlemmar i Fatu-ahi är välkänd för de flesta människorna i Dili. Som en följd av denna incident dog två medlemmar av F-FDTL på platsen och dussintals andra sårades. De två offren var kapten Joabinho Noronha och löjtnant Kablaki från F-FDTL.

Det var en av många incidenter som hände under krisen, som hade sina rötter i misstänkta diskriminerande sedvanor inom F-FDTL och utvecklades till en nationell kris, som blivit känd som 2006-års politiska och militära kris.

JSMP:s verkställande chef, Luis de Oliveira Sampaio, menar att frikännandet av samtliga svarande i skottlossningen och attacken i Fatu-ahi är ytterst beklagligt, därför att medlemmar av F-FDTL och PNTL dödades och många andra led av större eller mindre skador till följd av händelserna. Han tror också att domstolen är den enda instutition, som har bemyndigats att juridisk säkerhet och rättvisa och därför borde domstolen varit mer omsorgsfull och försiktig när den avgjorda denna fråga om rättvisa för offren och deras familjer.

JSMP förstår att de juridiska principer som dikterar att åtalade måste frikännas när en domare eller domstål är i tvivelsmål. Emellertid noterar JSMP att det i detta fall fanns offer, men att de juridiska institutionerna, särskilt åklagarämbetet, inte var i stånd att bevisa vem som låg bakom denna händelse.

JSMP konstaterar att beslutet att frikänna i detta fall kommer till den långa lista av människor som getts straffrihet för sin inblandning i ett antal fall realterade till krisen 2006.

JSMP lyssnade när domstolen läste upp sitt beslut grundat på rättegångens fakta, vilket tog hänsyn till vittnens och åtalades vittnesmål. När det gällde skottlossningen i Fatu-ahi, hade inte ett enda vittne eller en enda åtalad inför domstolen sagt att de med egna ögon sett de åtalade och många av dem sade till och med att de inte var på platsen när händelsen i Fatu-ahi ägde rum.

Några av de åtalades namn nämndes av deras kollegor under rättegången. Men de hade inte kommit dit med avsikten att anfalla medlemmar av F-FDTL, därför att handlade enligt order av sina överordnade för att patrullera. De hade inte för avsikt att anfalla. Dessa vittnen hävdar att de inte borde ha ställts inför rätta. De menar snarare att deras överordnade, som utfärdade orderna, borde ställts till svars.

Grundat på bevisen som lades fram och granskades av domstolen drog domarna slutsatsen att bevisen var otillräckliga för att döma de åtalade. Domstolen besluta därför att frikänna de åtalade.

Men domstolen gav åklagaren möjlighet att överklaga domstolens beslut. Åklagaren avvaktar det skriftliga beslutet, som ska publiceras den 28 september 2010.

JSMP konstaterar att misslyckandet att få fram tillräckliga bevis i stora fall som detta är en utmaning för rättsväsendet i Östtimor.

JSMP hoppas och rekommenderar att de allmänna åklagarna fortsätter att förbättra kvalitén på sina utredningar och bevissamlandet i framtiden. Alla juridiska institutioner såsom åklagarämbete och domstolar har ett ansvar för att upprätthålla rättvisan. JSMP menar att lagens auktoritet måste upprätthållas genom hårt arbete av och professionalism hos de institutioner, som getts förtroendet och uppdraget av denna viktiga uppgift.

För att garantera att dett uppdrag utförs rekommenderar JSMP att åklagarämbetet undersöker alla juridiska möjligheter mot domstolens beslut för att bevisa vem som stodg bakom skottlossningen.

JSMP misstänker att detta beslut skulle kunna vara ett tecken på domstolens oförmåga att konsekvent genomföra sitt uppdrag på grund av statens attityd, som tenderar att minska domstolens roll för att skipa rättvisa och upprätthålla lagen. Benådningarna som gjorts av presidenten är ett bra exempel på detta.

JSMP förstår att domstolen kan ha en psykologisk belastning när det gäller behandlingen av fall från 2006 och 2008; men då landet hyllar laglydnad bönfaller vil alla parter att konsekvent tillämpa de principer som stöttar laglydnad i fullföljandet av alla frågor som berör staten och nationen.

För mer information var god kontakta Luis de Oliveira Sampaio, verkställande ledare för JSMP, luis@jsmp.minihub.org, tel 3323883.

Källa: Judicial System Monitoring Programme (JSMP)

24 - Ideella organsiationer i Östtimor

Fongtil, de ideella organisationernas forum, har sammanställt en lista över ideella organsiationer (NGO:er) i Östtimor. Det är en Excel-fil, som Du kan läsa här ....

Källa: Fongtil

21 - Indonesiens sändebud i Washington

Se också ETAN/WPAT Urge Obama Administration to Reject Dino Patti Djalal as Indonesia's Ambassador.

Det är ironiskt att en av nyckelpersonerna i förödelsen av Dili 1999 nu ska bli Indonesiens nye ambassadör i USA.

För elva år sedan, den 6 september 1999, var jag lycklig över att ha fått en god väns, professor Herbert Feith, plats på en Merpati-flygning från Östtimros huvudstad Dili till Denpasar.

Jag var i trygghet och säker från härjningarna den indonesiska armén och milisen i Dili hade börjat bara två dagar tidigare. Pak Herb hade, tack vare sina egna källor, vetat vad som skulle komma att hända och lämnat Dili några dagar tidigare.

Men många var inte så lyckliga. Omkring 1.500 Dilibor slaktades, några undkom och journalisten Agus Muliawan, tillsammans med sex katolska nunnor mördades brutalt i närheten av Los Palos, när batajon 745 gick bärsäkrargång på sin väg hem.

Östtimoreser kommer aldrig att glömma tragedin i september 1999 ­ trots överenskommelsen om sanning och vänskap som regeringarna i Jakarta och Dili undertecknade i ett försök att avsluta detta historiska kapitel för tre år sedan.

Verkligen, ända tills idag lever många östtimoresiska familjer fortfarande i fattigdom och elände i före detta FN-läger i Västtimor, så länge efter att hundratusentals av deras landsmän tvingades flytta hit.

Människorättsbrott borde avslöjas, dras inför rätta och tjäna som en läxa. Men vilken läxa kan allmänheten lära sig av ett fall, som aldrig dragits inför rätta och i stället avförts för tidigt för fredliga relationer mellan de två staterna?

För ett år sedan på tioårsdagen av Östtimors folkomröstning avvisade president José Ramos-Horta möjligheten av en internationell tribunal men betonade samtidigt Östtimors och Indonesiens moraliska ansvar för att skipa rättvisa på sitt eget sätt.

Ingenting - utom försök att kompensera några offer - har hänt sedan dess.

Mysterier kvarstår således: varför återvände en del indoneser hem strax innan våldet i Dili började den 4 september? Vem gav dem instruktioner att återvända hem? Varför spreds denna information bara till ett fåtal indoneser i Dili? Var det i själva verket arméns ursprunngliga Plan B att löpa amok i Östtimor omedelbart efter att det negativa resultatet av folkomröstningen tillkännagavs den 4 september?

Indonesiska korrespondenter baserade i militärhögkvarteret i Cilangkap var snabba att beordra sina reportrar i Dili att återvända hem. Men de avslöjade aldrig vem som informerade dem att göra så och varför.

Intressant nog så var det inte bara KPS (Commission on Peace and Stability) uppdrag att hjälpa till att kontrollera och rapportera om fred och stabilitet i regionen, men också de statliga förbindelsetjänstemännens, vilkas roll med tanke på spänningarna var ännu viktigare ­ att informera och varna allmänheten för möjligheten av våld.

Några dagar före omröstningen såg jag KPS utsända ­ Koesparmono Irsan, Djoko Soegijanto, B.S. Marbun från den dåvarande nationella kommissionen för mänskliga rättigheter - och den juridiske experten Benyamin Mangkoedilaga koppla av i sin villa vid en strand i Dili. Jag såg också förbindelsetjänstemännen - general Zacky Anwar Makarim och utrikesministeriets Dino Patti Djalal.

Men när tillkännagivandet av folkomröstningens [resultat] närmade sig under ökande spänningar och förvirring, så var allt man kunde se den iögonenfallande frånvaron av just dessa tjänstemän - KPS och förbindelsemännen - som skulle ha kunnat informerat oss om våldet, som närmade sig, och de skulle kunna ha känt till.

Deras uppgift var ju, när allt kommer omkring, att upprätthålla säkerheten i området enligt New York-överenskommelsen av den 5 maj 1999.

Flera år senare, när CTF:s sessioner fortsatte 2007, fick jag möjligheten att träffa Benyamin Mangkoedilaga och ställa honom en fråga som hade orat mig en tid: var var ni, KPS, när armén löpte amok i Dili?

Låt oss komma ihåg att då, den 4 september 1999, hade UNAMET:s (UN Assistance Mission for East Timor) personal redan tagits som gisslan av arméns milis. Benyamin svarade att han lämnade Dili den 3 september och att hans kollegor i KPS med Dino Patti Djalal hade rest den 1 september. Vad skulle vi göra? Vi hade instruerats av de militär myndigheterna att lämna landet, förklarade Benyamin.

Benyamins svar är särskilt viktigt av flera skäl.

Det är det första medgivandet någonsin att militären var helt medveten om blodbadet som var förestående, men inte gjorde någonting annat än att varna myndighetspersoner i Jakarta och vissa journalister.

Detta medför förvisson att militärhögkvarteret troligen skulle ha kunnat planera förödelsen.

För det andra, visar det inte bara att KPS inte avslutade sitt uppdrag utan helt enkelt befriade sig självt från sitt ansvar genom att lämna Dili innan kaoset bröt ut, trots att de förmodligen visste vad som skulle komma.

För det tredje, genom att göra så har både KPS och förbindelseofficerarna i själva verket ignorerat Jakartas ansvar att upprätthålla den allmänna säkerheten, också UNAMET:s, under omröstningen.

Vi kan jämföra detta med ett liknande säkerhetshål under dödandet av muslimer i Bosnien 1995, vilket resulterade i ett internationellt gräl.

I verkligheten var det bara fjorton dagar efter att Jakarta i FN insisterat på att bli betrott med att organisera säkerheten i Dili under omröstningen (New York, 5 maj 1999), som det beslutades (presidentdekret/Keppres No. 43, 18 maj 1999) att hela säkerhetsarrangemanget för den östtimoresiska omröstningen skulle organisera av en särskild kommitté kallad Satgas P3TT (Task Force for the Implementation of the Popular Consultation in East Timor) ledd av den dåvarande ministern för koordinering av politik och säkerhet, general Feisal Tanjung.

Det var Satgas P3TT som planerade och hade asnvaret för säkerheten under den av FN organiserade omröstningen. Vår man i Dili har blivit vår man i Washington, DC: ambassadör Dino Patti Djalal ­ en härdad diplomat med omfattande erfarenhet av säkerhetsfrågor, bland annat i Östtimor - den plats där de grymheter som orsakade att USA:s senat utfärdade de första sanktionerna någonsin mot den indonesiska militären.

President Barack Obama, som har visat allvarligt intresse för mänskliga rättigheter i Indonesien, kommer att få ett sällsynt tillfälle att höra om Indonesiens roll och erfarenhet av att organisera ett blodigt skövlande som resulterade i hundratals döda och skrämde en FN-delegation från ambassadör Dino.

Låt oss hoppas, för att säga det minsta, även om jag starkt betvivlar det, att han får höra en mer fullständig historia.

Skribenten är journalist.

Källa: Aboeprijadi Santoso/Jakarta Post

21 - Avhysning av Aitarak Laran: Offentligt uttalande av Aitarak Larans samfällighet

Larm från Landnätverket (Rede ba Rai): Offentligt uttalande av Aitarak Larans samfällighet

Nedan finns en engelsk översättning av det uttalande som offentliggjorts av Aitarak Larans samfällighet mot möjligheten av en avhysning, som de för närvarande står inför för att ett nytt nationalbibliotek och nationalmuseum ska kunna byggas mitt emot presidentpalatset.

Tetum-versionen, tillsammans med listan på undertecknarna finns skannad (kontakta meabhcryan@gmail.com) och tryckt på Rede ba Rais kontor i Fundasaun Haburas i Farol.

Uttalande av Aitarak Larans samfällighet

Enligt underrättelsebrev 522/593 - 1200 av den 15 september 2010 fick samfälligheten Aitarak Laran ett underrättelsebrev från justitieministeriet genom avdelningen för mark och egendom (Department of Land and Property - DNTPSC). Brevet uppmanade samfälligheten Aitarak Laran, som lever i de statliga bostäderna övergivna av den indonesiska förvaltningen efter folkomröstningen, att lämna sin by inom 30 dagar efter att de mottagit underrättelsebrevet.

På grund av de problem och den oro vi nu står inför, har samfälligheten Aitarak Laran gått samman och beslutat att föra fram detta uttalande som en åtgärd för att uttrycka sin uppfattning och göra sin röst hörd till det behöriga departementet för att hitta alternativa lösningar av detta fall.

Våra krav är:

1. Vi kräver att justititeministeriet startar en dialog med Aitarak Larans hela samfällighet för att hitta en alternativ lösning på det fall som Aitarak Larans samfällighet står inför;
2. Vi kräver att den sjätte konstitutionella regeringen skapar gynnsamma villkor för Aitarak Larans samfällighet innan de flyttar oss från denna by;
3. Vi kräver att den sjätte konstitutionella regeringen respekterar våra rättigheter som medborgare i Östtimor - de rättigheter som finns i artikel 58 av RDTL:s konstitution och som stadgar att varje timoresisk person har rätt att få tillgång till mark och bostad för sitt liv;
4. Vi avvisar det uttalande från DNTP:s direktör Jaime Xavier Lopes M.eng som gjorts genom mediet Television of Timor Leste (TVTL) och som använder makt för att hota människor. De gamla regimerna som hota människor har redan försvunnit, nu under självständigheten måste människorna leva i frihet i detta demokratiska land. De människor som lidit förtjänar inte att fortsatt bli hotade under självständighten.
5. Vi kräver att den sjätte konstitutionella regeringen ger en rimlig och rättvis kompensation till samfälligheten Aitarak Laran, inte humanitär hjälp, därför att samfälligheten Aitarak Laran är en del av denna självständighetsperiod;
6. Vi, samfälligheten Aitarak Laran, ger det behöriga departementet ett tillfälle att omedelbart besvara våra krav de kommande fyra dagarna. Om vi inte får något svar i denna angelägenhet de kommande fyra dagarna, kommer vi att organisera en strejkaktion framför presidentpalatset, för att be presidenten befatta sig med och hjälpa till att lösa detta problem;
7. Vi, samfälligheten Aitarak Laran, ber ödmjukt våra två stora bröder, Xanana Gusmão och Ramos-Horta att beakta och betänka de problem vi just nu står inför. Våra två stora bröder har alltid sagt att vi, folket, har rätt att leva på mark och i hus som är i gott skick.
8. Vi, folket, är fulla av respekt och förstår regeringens problem med att utveckla detta land;
9. Vi erkänner och respekterar statens egendom, men vi ber staten och Östtimors regering att också erkänna folkets rättigheter, så som de har fastlagts i konstitutionen;
10. Vi är redo, att med ett öppet hjärta, lämna och till regeringen överlämna egendomen, men vi kräver att regeringen skapar goda och rättvisa villkor för oss som mänskliga varelser;
11. Vi, samfälligheten Aitarak Laran, är inte människor, som blev internflyktingar 2006, vi blev internflyktingar för friheten 1999.
12. Från 1975 till 1999 och till nu har vi människor i Aitarak Laran inte uttryckt oss/klagat över vår egen egendom, varken till regeringen eller staten;
13. Slutligen, vi kommer inte att lämna vårt område förrän vår problem är lösta.

Uttalandet har skickats till

1. Östtimors president
2. Östtimors parlament
3. Republikens premiärminister
4. UNMIT
5. Justitieministeriet
6. NGO-forumet (Fongtil)
7. Perkumpulan HAK
8. NGO Luta Hamutuk
9. NGO Lao Hamutuk
10. arkiv

Jacinto de Oliveira Tavares

Med godkännande av

• Cornelio de Araujo (Chefe do Suco Motael)
• Afonso Soares (Chefe do Suco Kampung Alor)
• Norberto Minano (Chefe Aldeia Anin Fuik)
• Joaquim Vaz (Chefe Aldeia Hura)

Det här uttalandet har också skrivits under av Aitarak Larans hela befolkning, totalt 115 hushåll - 1.142 personer (512 kvinnor och 630 män).

För mer information var god kontakta Rede ba Rai sekretariat i Fundasaun Haburas.

Källa: Land Issues Mentor
Rede ba Rai Timor-Leste (The Timor-Leste Land Network)
Fundasaun Haburas
Rua Celestino da Silva
Farol, Dili, Timor-Leste
+670 730 7800, +353 85 1461435

17 -UNMIT:s nyhetsbrev nummer 120 och 121

Den engelskspråkiga versionen av nummer 120 och 121 av UNMIT Lia- Naroman Newsletter är nu tillgänglig på nätet.

Innehåll i nummer 120

• Kriminalteknisk utbildning för utredare av människorättsbrott
• FALINTIL:s 35-årsjubileum
• Andra upplagan av Tour de Timor
• Internationella ungdomsdagen
• Östtimors ungdomsparlament invigt i Dili
• Unga timoresers tankar vid firandet av internationella ungdomsdagen
• Unga timoreser träffas genom dans
• Lasarettsfartyg ger timoreser vård

För att se numret klicka på länken här http://unmit.unmissions.org/Portals/UNMIT/Newsletters/120.Color.Eng_jd_1.pdf.

Innehåll i nummer 121

• Specialutgåva om milleniemålen
• Milleniemålens bakgrund
• Östtimor och milleniemålen
• Att hjälpa de mest sårbara och att skapa arbeten
• Barnadödlighet och mödrahälsovård
• Färdigheter och utbildning i hälsovård viktiga för att uppnå milleniemålen
• Läskunnighet nyckel till förbättring av livskvalitén
• Milleniemålens suco program

För att se numret klicka på länken här http://unmit.unmissions.org/Portals/UNMIT/Newsletters/English_121.pdf.

Med vänliga hälsningar

All feedback och alla förslag till artiklar är mycket välkomna. Var god mejla oss på unmit-media@un.org.

Källa: The Communications and Public Information Office/UNMIT

17 - Doktor Ericas tal vid promotionen

Å Östtimors 18 nya läkares vägnar höll Ercia Maria Da Conceicao Sequeira ett tal som skakade om åhörarna vid promotionen. Här är min översättning till engelska Ercias tal i Östtimors nationella universitet den 3 september. [Se notis om promotionen den 3 september. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]

Ärade president ... ers excellenser ... kollegor ...

I dag, den 3 september 2010, är en mycket speciell dag i Östtimors nationella universitets, där våra kära timoreser utbildas på intelligensens och det intellektuellas stig och som idag promoverar oss, viktiga historia i och med att vi är de första läkarna utbildade på Kuba och i Östtimor och som i morgon kommer att fortsätta att promovera studenter från andra utbildningar för att fortsätta uppbyggnaden av de mänskliga resurserna för vårt lands, Östtimors, utveckling.

I den verklighet som vi står inför idag, många människor kan fortfarande varken läsa eller skriva, många används utnyttjas av några ledare för att dessas mål utan deras kännedom.

För att komma bort från denna väg krävs att vi bygger en högkvalitativ utbildning, därför att om alla timoreser är intelligenta kan inte någon manipulera oss, ingen kan slå oss och den här nationen kommer att vara stark och kommer aldrig att falla i händerna på andra. Intelligens eller utbildning är inte ensamma utan får bidrag från andra sektorer såsom hälsovården och ekonomin. I dag, i morgon och i framtiden kommer vi att ställas inför många utmaningar och problem, men vi kommer att kämpa utan fruktan med intelligens och realism.

En slogan säger hälsa ligger i våra händer, men hur ska vi stärka denna idé?

För att få god hälsa måste vi utrota de vanligast sjukdomarna i vårt land, särskilt infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, hepatit, tuberkulos, lepra - det vill säga fattigdomssjukdomar.

Olyckligtvis är vårt land bland de fattigaste i världen.

Undernäring är också ett stort hälsoproblem i vårt land och för att utrota den krävs ett starkt medvetande och en stark vilja hos ett folk med stort hjärta fyllt av solidaritet och humanism för att tjäna och lösa landets hälsoproblem.

Under vår tid utomlands i Kuba var vårt huvudmål att studera medicin och poängen med studierna var att återvända till vårt land för att tjäna vårt älska folk. Vi vet att under våra studier i Kuba fick den förra regeringen mycket kritik från många instutitioner, bland andra den katolska kyrkan. Trots allt detta var vi motiverade att lära oss och studera mer och mer för att nå vårt mål att bli läkare som tjänar vårt land, Östtimor.

När vi kom till Kuba fick vi all utbildning i teori och praktik och vi ägnade oss som timoreser åt att söka erfarenhet och kunskap i Kuba för att återvända och leva som timoreser.

Genom den akademiska utbildning vi fick och den professionalism som vi har uppnått är vi redo att viga oss åt att tjäna regeringen och människorna i detta land utan personliga eller privata intressen.

Vi strävar inte efter rikedom för oss själva utan snarare att tjäna folket med hängivenhet och en anda av humanism, som inte ser ras, ort, religion, kön eller politiska partier utan tjänar alla människor enligt guds läar.

I den utvecklingsprocess som regeringen önskar uppnå är vi som utbildade läkare redo att arbeta med regeringen för att hjälpa det timoresiska folket att leva med god hälsa och få ett långt liv var de än är.

I det yrke vi har, att tjäna folket, är vi människor som alltid kommer att begå misstag.

Vi behöver stöd och samarbete från alla partier så att vi kan tjäna i en anda av patriotism för regeringens och landets befolknings bästa, så vi förklarar än en gång som läkare att vi är redo att ta emot uppdrag och arbeta var som helst i landet.

Å alla mina kollegors vägnar vill jag tacka ers excellens Kay Rala Xanana Gusmão som tidigare president i den Demokratiska Republiken Timor Leste, som lobbade Kubas regering - ledd av överbefälhavare Fidel Castro Ruz, som i sin tur gav oss tillfälle att studera i Kuba - och som nu som premiärminister fortfarande stöder oss efter att vi återvänt till Östtimor. Vi tackar också doktor Mari Alkatiri (tidigare premiärminister i den första konstitutionella regeringen), doktor Rui Maria De Araujo (tidigare hälsominister) och alla de, som har hjälpt till att bygga goda relationer mellan de två länderna: Östtimor och Kuba.

Denna goda relation skapa av den föregående regeringen har gett det resultat vi har idag, att vi 18 kan examineras om läkare på denna speciella plats för att tjäna folket och landet.

Vi tackar också den fjärde konstitutionella regeringen för sitt fortlöpande stöd, inte bara till oss utan också till våra andra kollegor som fortfarande studerar i Kuba.

Vi tackar också hälsominister doktor Nelson Martins och hela hans stab, utbildningsministeriet och Östtimors nationella universitet, den katolska kyrkan, familjer, de civila samhaället och alla de timoresiska människor som, från början, var direkt och indirekt delaktiga i vår studieprocess, ända till slutet.

Idag tackar vi också den kubanska regeringen, särskilt överbefälhavaren Fidel Castro Ruz, Raul Castro Ruz och andra medlemmar av regeringen, Kubas folk och hälsovårdsarbetare, dess revolution och dess generositet som värdar för oss och i utbildningen av oss till värdiga hälsovårdsarbetare.

Tack så mycket Kuba. Ni är bäst, ingen är som ni i denna moderna värld. Vi vet inte hur vi ska tacka och återgälda er. Än en gång, många tack Kuba.

För att tjäna dett unga land, behöver vi bidrag från alla parter. I dag representerar jag alla mina kamrater och vi ber alla våra äldre bröder och systrar att räcka oss sina händer så att vi känner os som barn till samma föräldrar och familj, för att tillsammans vandra i enighet för att lösa vårt älskade lands, Östtimors, hälsoproblem.

Innan jag avslutar, låt mig säga: om vi, under våra studier i Kuba och vår återvändo till Östtimor, gjort något fel eller mot våra lärares, läkares, sköterskors, patienters, vänners och familjers önskan, ber vi om er förlåtelse och hoppas att ni förlåter oss.

Vi ser fram mot allas bidrag för att hjälpa oss rätta våra fel, förbättra vår skicklighet som yrkesmänniskor och tjäna vår regering och vårt älskade östtimoresiska folk med bättre kvalitet. Tack så mycket.

Dili den 3 september 2010
Representant
Ercia Maria Da Conceicao Sequeira

Källa: Tim Anderson

17 - Trafikköer i Dili!

Idag är det den hittills värsta dagen när det gäller trafikstockning i Östtimors huvudstad. Det är en helgdag, men en en del katolska privatskolor har undervisning som vanligt. En del elever och lärare kan inte ta sig till skolorna. En del taxiförare tjänar inte tillräckligt. En berättade för mig att han vanligen får in sex dollar i timmen, men idag har han stått i kö fem timmar för en dollar.

Det finns inte många poliser från PNTL och UN-pol för att hjälpa till med att dirigera trafiken i korsningarna, vilket man kan se på den här videon ...

Tävlingen har avslutats med det värsta trafikkaoset i Dilis historia, vems fel är det? Vem är ansvarig för trafikkaoset?

[Med tävlingen menas nog Tour of Timor, en cykeltävling på MTB med fem etapper och mål i Dili. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]

Källa: Tempo Semanal

16 - Tour de Timor - video

Andra upplagan av cykeltävlingen Tour de Timor på MTB pågår. Länken http://timortoday.com/videos/tour-de-timor-in-aileu-this-thursday-afternoon/ visar en kort video från tävlingens fjärde dag.

16 - Timors jordabalk - ett spöke i garderoben?

Åtta år efter självständigheten finns det fortfarande inget sätt att lagligen köpa, sälja eller otvetydigt bevisa ägandeskapet till mark i Östtimor. När Östtimors vice premiärminister Marío Carrascalão avgick förra veckan stod det i hans avskedsbrev att ägandet till mark hade 'omvandlats till ett spöke' av dolda egenintressen.

Behovet av en 'jordabalk' har diskuterats så länge att förväntningarna är höga efter att regeringen i mars antagit en lag om äganderätt, som nu ska godkännas av parlamentet. Få har läst den komplicerade lagen, som för första gången kommer att etablera äganderätt i ett land, som har ärvt överlappande äganderätter från portugisiska och indonesiska förvaltningar. Det finns inte mycket data om hur mycket av landets mark, som det finns motstridiga anspråk på - en stor del av landets fastighetsregister förstördes under våldsamheterna i samband med folkomröstningen 1999.

En större svårighet än att jämka dessa anspråk kan det bli att skapa ett fastighetsregister, när den överväldigande delen av landets areal ägs enligt hävdvunnen rätt, vilket betyder att samhällena vänder sig till traditionella ledare för råd om användning och ägarskap.

Inom många områden är dessa långvariga sedvanerätter starkare än något fastighetsregister. I Dili stämde nyligen den tidigare vice premiärministerns inflytelserika familj en lokal ledare, därför att han fördelade land i närehten av flygplatsen till invånare, som behövde någonstans att bo. Han säger att det 'obrukad mark', men Carrascalãofamiljen hävdar att de äger marken med stöd av en gammal portugisisk lagfart.

I landets andra stad, Baucau, ifrågasätts statens ägarskap till mark runt ett av indoneserna byggt gymnasium av minst två grupper: en anser att den har rätt att sälja marken, medan de äldre från en annan grupp vill dela ut det gratis.

Avhysningar och omflyttningar kommer att förbli en utmaning för den timoresiska staten. Ansträngningar att hävda en lag från 2003 om statligt ägande till mark har ofta misslyckats. Kompensationen har bestämts från fall till fall och skapat dåliga prejudikat. Efter att tusentals familjer, vilkas hem förstördes under krisen 2006, fått 4.500 dollar, är det nu svårt att få någon att flytta för mindre. En konstitutionell rätt till bostad finns, men det finns ingen policy och inga medel att lösa detta åliggande. Inte en enda flykting omlokaliserad efter den senaste krisen har fått bostad av regeringen.

I landsbygdsområden är problemen annorlunda. För att öka jordbrukets produktivitet förflyttade förvaltningen före FN-tiden männniskor till områden nära gränsstaden Maliana. Först kom det nybyggare från grannbyar och sedan balinesiska transmigranter, som flydde 1999. Efter självständigheten har spänningar omkring denna mark lett till våld mellan byar (en säger att det varit dödligt, andra att det bara var slagväxling). Efter att upprepade medlingar misslyckats, skickades dispyten till domstol där den lagts till hundratals 'oavgjorda' marktvister, som antingen fastnat i den allmänna juridiska kön eller avvaktar en klarare juridisk bas för ett beslut.

Som ICG hävdade i en rapport nyligen är sådana komplikationer ingen ursäkt för ytterligare uppskov, men de borde vara en varning att någonting mer än bara ett nytt fastighetsregister behövs för att lösa Östtimor landproblem.

Äganderätt, som kan genomdrivas med hjälp av lagen, kommer att skydda markförsäljning, främja ekonomisk utveckling och bidra till att befästa laglydnaden. Att genomföra detta kommer att kräva ett omfattande regeringsåtgärder, bland annat en bättre lagstiftningsprocess som ger allmänheten en tydlig förståelse av lagens innehåll och påverkan, särskilt vem som vinner och vem som förlorar på dess införande.

Konsekevent politik för att kompensera dem som påverkas negativt och hur man ska förse dem som avhyses med bostäder behövs också. Medling behöver stöd eftersom domstolarna kommer att vara svårt pressade att ta hand om inflödet av fall. Det sociala nätverket av byar, som har hållit ihop Östtimor under dess åtta år av svaga regeringar, måste respekteras lika mycket som något parlamentsbeslut.

Cillian Nolan är International Crisis Groups analytiker i Dili.

Källa: Cillian Nolan/The Interpreter/Lowy Institute for International Policy

16 - Biskop Belo om vice premiärminister Carrascalãos avgång

Dili. Under Indonesiens militärockupation av Östtimor var biskop Don Carlos Ximenes Belo den av den katolska kyrkans ledare, som var mest kritisk mot guvernören Marío Viegas Carrascalão när det gälde morden på timoreser under den tid Carrascalão var Tim-Tims guvernör. Men nu när Marío Carrascalão kritiseras starkt av premiärminister Kay Rala Xanana Gusmão, vilket resulterat i Carrscalãos avgång från posten som vice premiärminister, säger biskop Belo att han är bedrövad därför att enligt denne katolska kyrkans företrädare korruptionen kommer att blomstra i Östtimor.

Jag blev bedrövad av att höra det här (Marío Carrascalãos avgång), därför att när Carrascalão blev inbjuden att vara med i AMP-regeringen, så var det med målet att bekämpa 'korruption': Men de 'korrumperade' var smartare! De 'korrumperade' tillgrep 'en djävulsk strategi' för att bli av med Carrascalão. Så det som människor kallar för 'politisk etik' eller 'politisk moral' existerar inte och kommer inte att existera i Östtimor, därför att många inte vill bli av med korruptionen i det timoresiska samhället skrev biskopen till Tempo Semanal via epost.

Enligt biskop Belo, i varje regering har premiärministern eller ordföranden i ministerrådet rätten att 'ombilda regeringen'. I regeringen har ministrar och statsekreterare rätten att avgå. Men jag är något bedrövad över det som nyligen hänt i Timor, när jag hör att de i regeringen offentligt kallar varandra med ord som sårar människors känslor.

Jag är bedrövad därför att i vårt land 'ledare' kallar varandra 'dumbom', 'lögnare' eller 'latmask' offentligt. Det skapar ionte en bra 'bild' av vårt samhälle i världen, för vårt eget samhälle, inte heller för våra ungdomar och barn.

Jag är bedrövad därför att, trots att Marío Carrascalão har varit indonesisk guvernör, han också verkade för Timor och timoreser. Jag har ännu inte hört något om att Marío Carrascalão är korrumperad, köper bilar, bygger hus i Indonesien, favoriserar sin egen familj. Men han är en person som kan bidra till att minska korruptionen, trots det var det hans som till slut anklagades för att vara en dumbom och lögnare.

Jag är bedrövad därför att ungdomen, barnen lärs en negativ läxa just nu av sina ledare, som borde vara bättre förebilder i 'uppträdande'. Om du som ledare kallar dina kollegor 'lögnare', 'dumbom', i framtiden, när dessa ungdomar och barn kommer sitter i regeringen eller parlamentet, kommer de också att kalla sina överordnade 'dumbom', 'lögnare' eller 'latmask'.

Så jag undrar ödmjukt: Varför öppnar vi skolor och universitet? Utbilda vilken generation? Utbilda en generation för att berika sig med etik eller en generation av ouppfostrade och dåligt utbildademänniskor? Ska vi öppna dem för att utrusta en generation att förbättra sitt samhälle med sin kompetens och och professionalism, göra dem till människor som respekterar det gemensamma eller en generation av korrumperade, en generation av människor som är 'dumbommar' och 'lögnare'?

Min slutsats är enkel: Man måste be om ursäkt, be ungdomen och barnen om ursäkt, man måste be människorna som lever på landsbygden om ursäkt och kanske lämna regeringen och lämna plats för någon med politisk integritet, moral, tålamod, respekt, ödmjukhet som är redo att vara ett gott föredöme när dett gäller att regera, skrev biskop Belo i ett ebrev till den här tidningen i fredags.

Källa: TEMPO SEMANAL

14 - Om Indonesiens barnhem ...

...kan Du läsa i nummer 3.2010 av Rädda Barnens tidning Barn.

Källa: Tommy Pollák

10 - PNTL återtar polisiärt ansvar i Ermera

Dili. Idag ledde generalsekreterarens vice särskilde representant i Östtimor (DSRSG) Shigeru Mochida och vice premiärminister José Luís Guterres cermonin för att markera återupptagandet av det primära ansvaret för ledningen av polisarbetet av Polícia Nacional de Timor-Leste (PNTL) i Gleno, Ermera-distriktets administrativa huvudort.

DSRSG Mochida gratulerade vice premiärministern Guterress och det timoresiska folket för dess insats. Mochida konstaterade att utmaningar gällande infrasturkturen och logistiken fortfarande måste mötas och lovade att Förenta Nationerna kommer att öka sitt stöd, bland annat som rådgivare åt poliser.

Landets låsiktiga stabilitet beror i stor utsträckning av utvecklingen av ett effektivt och professionellt polisväsende till vilket samhället kan ha förtroende. Det är ett stort ansvar för alla poliser och vi är alla tacksamma för att ni tar på er detta ansvar, tillade Mochida.

Östtimors regering och UNMIT genomför gemensamt återupptagningsprocessen distrikt för distrikt. PNTL utvärderas i varje distrikt av en gemensam grupp med representanter för regeringen och UNMIT inklusive FN-polisen och PNTL. Gruppen använder gemensamt överenskomna kriterier för att utvärdera PNTL:s förmåga att återuppta det primära polisansvaret.

Ermera är det åttonde distriktet i vilket PNTL har återupptagit det primära polisansvaret sedan processen började i Lautem-distriktet i maj 2009. Dessutom har ansvaret för administration och ledning av polisens utbildningscentrum, sjöpolisen och polisens underrättelseverksamhet överlämnats till PNTL i september och december förra året.

FN-polisen kommer att upprätthålla sin närvaro i de distrikt i vilka PNTL har återupptagit ansvaret för att handleda, råda och stödja PNTL bland annat när det gäller att skydda mänskliga rättigheter.

Källa: UNMIT

10 - Premiärministern säger att regeringen fortfarande är stabil

Premiärminster Xanana Gusmão sade i fredags att avgången av hans ställföredträdare, vars parti har hotat lämna regeringskoalitionen, inte kommer att leda till ett sammanbrott för Östtimors regering.

Gusmãos tidigare ställföreträdare Maréo Viejas Carrascalão sade att han inte hade något annat väl än att sluta den här veckan efter att hans chef kallat honom en lögnare, när han öppet ifrågasatte landets beslutsamhet att bekämpa korruption och att förbättra människors liv.

Om Carrascalãos socialdemokratiska parti drar sig ur regeringen, kommer Gusmãos regerande koalition att förlora sin majoritet i parlamentet med tre röster, ytterligare ett slag mot landets politiska stabilitet.

Det här komemr inte alls att påverka min regering, sade Gusmão tidigt i fredags.

Regeringen är fortfarande stark.

Det var oklart huruvida Gusmão sade att han förväntade sig att det socialdemokratiska partiet skulle stanna eller om han var säker på att andra parlamentsledamöter skulle rekryteras att ingå i hans koalition om de drog sig tillbaka.

Gusmão sade att han har godtagit Carrascalãos avskedsansökan som en av två vice premiärministrar och att han inte kommer att söka efter en efterträdare.

Medlemmar i det socialdemokratiska partiety, ett av fyra partier i den regerande koalitionen, antydde i fredags att de skulle kunna lämna regeringen så snart som nästa vecka.

Källa: Guido Goulart/AP

09 - Fretilin kommer inte att bilda regering före nya val

Fretilins ledare och Östtimors tidigare premiärminister, Mari Alkatiri, sade idag att hans parti inte är villigt att bilda regering under den nuvarande mandatperioden, trots att det är partiet med de flesta mandaten.

Jag har redan till presidenten framfört att vi inte är villiga att bilda en regering för två år, därför att minst två år kommer att behövas bara för att rätta till de misstag som gjorts av de facto-regeringen ledd av Xanana Gusmão, sade han.

Till Lusa betonade Mari Alkatiri att Fretilin främjar stabilitet och därför inte kommer att dra fördel av den nuvarande politiska krisen skapad av den vice premiärministern Marío Carrascalão avgång för att gripa makten.

Källa: Digital Daily/Lusa

08 - Politiskt drama i Östtimor: vice premiärminister avgår

I ett dramatiskt politiskt drag har vice premiärminister (VPM) Marío Carrascalão avgått och satt den regerande koalitionen, Parliamentary Majority Alliance, under press eftersom det skulle kunna leda till att Carrascalãos politiska parti PSD, för vilket han tidigare var ordförande, drar sig ur koalitionen. Tempo Semanals källor tror att detta skulle kunna orsaka en politisk jordbävning i Dili.

Tempo Semanal har fått en kopia av det flersidiga avskedsbrev, daterat 6 September 2010, i vilket Carrascalão avsäger sin post som vice premiärminister i Östtimors regering.

Carrascalãos avgång är ett resultat av de angrepp på honom som premiärminister Xanana Gusmão har gjort den senaste tiden. Han har offentligt kallat sin vice premiärminister för dum och inkompetent vid flera tillfällen, den september också i televisionen. Anmärknignsvärt är att den tidigar VPM Carrascalão inte har besvarat angreppen offentligt. Hans svar har varit att avgå den 6 september enligt det brev Tempo Semanal har fått en kopia av.

Du kan läsa tidningens inofficiella översättning från portugisiska till engelska här ...

Utrikesminister Zacarias da Costa, för närvarande ordförande för PSD, angreps också nyligen av Gusmão på grund av sina hot att avgå från sin post tidigare i år - via SMS. Da Costa utattes tidigare i år för en granskning genom en utfrågning av premiärministern i en nationell tv-sändning från ett regeringsmöte. PSD:s tredje regeringsmedlem är ministern för naturtillgångar.

Marío Carrascalão var tidigare guvernör för den indonesiska provinsen Timor Timor, han hade valt att stå sida vid sida med de indonesiska ockupanterna. Det var under hans mandat på 1980-talet, som ett kort vapenstillestånd förhandlades fram med Xanana och Falintil, många studenter började skickas till universitet i Indonesien och många offentliga arbeten utfördes, när Indonesien utökade sina vägar, sitt skolsystem och statsapparat till Östtimors bergstrakter. Carrascalão har haft framstående affärsintressen i Östtimor och är en stor och mäktig familjs patriark.

Marío Carrascalão utsågs till vice premiärminister av premiärminister Xanana Gusmão i januari 2009. Hans mandat var att förbättra regeringsapparaten, utplåna korruption och stärka förvaltningen.

Oppositionspartiet Fretilin sade att Gusmão hade utsett Carrascalão till syndabock för korruption och vanstyre.

Carrascalãos behandling visar att inkompetenta och ohederliga ministrar får stanna på sina poster långt efter att Gusmão borde ha gjort sig av med dem, sade Fretilins ledare och tidigare premiärministern Mari Alkatiri.

Marío Carrascalão anklagade nyligen regeringen för korruption efter att den inte köpt tung byggnadsutrustning från en leverantör han hade rekommenderat.

Regeringen gjorde ett uttalande i förra veckan om att Carrascalãos rekommenderade leverantör inte skulle ha kunnat leverera utrustningen till Dili och bad honom att ta tillbaka sitt uttalande.

Källor: Tempo Semanal, AAP, Reuters

01 - Presidentens behörighet att benåda: Privilegium mot rättsväsendets trovärdighet

Vi återger nedan JSMP:s inlägg på engelska.

JSMP: Competency of the President to Grant Pardons: Prerogative Right versus Credibility of the Justice System

On 20 August 2010, coinciding with the 35th anniversary of the establishment of Falintil, the President of the Republic of Timor-Leste issued Presidential Decree No. 31/2010 to pardon 26 convicted persons who were found guilty in a court of law for their involvement in the 2006 crisis as well as the attack and attempted murder that took place on 11 February 2008. Amongst the 26 convicted persons, 3 were found guilty for the shooting/murder of 8 police officers in front of the Ministry of Justice and the other 23 were found guilty for their involvement in the attack and attempted murder of the RDTL President and Prime Minister.

JSMP believes that there are serious problems with the system or mechanism that regulates the competence of the President in regards to granting pardons and commuting sentences in Timor Leste. This is evident from how the competence to grant pardons has been exercised in Timor-Leste and the practice that has developed.

JSMP notes that to date the practice of granting pardons has created a great deal of confusion. So far the President has been given room to exercise his competency in an excessive manner (outside of what is reasonable), in contradiction with ordinary practices, in a discriminative manner with a tendency to misuse the constitutional prerogative that he has been granted.

We all understand that the justice system in Timor-Leste still remains extremely vulnerable and is undergoing a process of reconstruction. Therefore JSMP is concerned that if one of the components of the state or one of the sovereign organs does not take a sensible and careful approach to the exercise of prerogative rights then this can seriously threaten the importance of and commitment to establishing a legal system that is credible, authoritative and independent. Irresponsible political decisions like this will destroy the functioning and credibility of the legal system itself.

Granting Pardons

Although JSMP understands that the President has the prerogative right to grant pardons to convicted persons in accordance with Article 85 (1) of the Constitution, JSMP believes that Presidential Decree No. 31/2010, which grants pardons to 26 convicted persons, is of concern and should be questioned and clarified.

JSMP does not have any objection to the President exercising his competence through legal channels in a manner that respects the other norms set out in the Constitution.

JSMP would not take issue if the President wanted to grant pardons and empty every single correction facility, as long as that process was in accordance with the law and with a guarantee that a policy like this would not impact on the credibility and the independence of the courts, the principle of separation of powers, the meaning of the rule of law, human rights and other democratic values.

Therefore in this case JSMP feels that it is inappropriate and premature to grant pardons to convicted persons as set out in the aforementioned Presidential Decree.

The following paragraphs outline JSMP’s objections to the aforementioned Presidential Decree:

1. The pardons were granted to all convicted persons on an equal basis, although they were involved in crimes of a different nature.

The pardoning process was not based on individual assessment of the circumstances of each convicted person, which is the normal practice. The use of authority outside of the normal process can lead to the discriminatory use of presidential authority in the granting of pardons because other convicted persons who have served their prison sentences have not received a pardon or had their sentence commuted.

1. The decision of the president to grant pardons to the 26 convicted persons indicates that the decision issued by the court was not appropriate or even erroneous. This is indicative of an ‘extraordinary’ practice, because ideally pardons are only granted in exceptional circumstances, and there shouldn’t be a practice to grant pardons every time there is an important day on the calendar.
2. Pardons should only be granted in situations where specific consideration has been given to an individual case or a convicted person. Cases and convicted persons should not be grouped together and assessed collectively, which has occurred in this instance.
3. The 26 convicted persons who were granted pardons had been given different sentences (their prison sentences ranged from 5 to 11 years). These sentences reflect the fact that each convicted person was found guilty of crimes carrying various degrees of gravity and subsequent penalties. Decisions issued by the courts are always based on the facts revealed through a trial process that is thorough and credible. Therefore the President must present reasons why the court’s decision was deemed inappropriate or why the full sentence, or at least half of the sentence, should not be served.
4. Every paragraph in the Presidential Decree provided the following grounds: “good behavior and for humanitarian reasons”. This indicates that there was no separate assessment of each convicted person during his period of imprisonment. These sorts of practices will end up destroying normal procedures, minimizing the authority of the courts and rendering court decisions meaningless.
5. JSMP believes that the President should only be able to reduce the sentence of a convicted person in accordance with the length of his sentence, which is a reflection of his culpability for the actions that he has committed, and President should not be able to release a convicted person from his sentence in its entirety.
6. Article 65 (2) of the Timor-Leste Penal Code allows for a prison sentence to be commuted to ‘conditional release’ if the convicted person has displayed good behavior and has served half of his sentence.
7. The aforementioned granting of pardons relates to very serious crimes, even though they are not categorized as crimes on an international level, but they still fall into the category of very serious crimes and have extremely serious implications on the criminal justice system and the community.
8. This decision also reflects a policy that does not value and respect the supreme efforts of the judicial institution and does not encourage the public to have faith in the judicial system.

In addition to the reasons outlined above, JSMP believes that although the President has exercised his competence pursuant to Article 85 (1) of the Constitution, this article should be read together with other articles that deal with the Principle of Universality (equality before the law), the principle of the independence of judicial institutions and a number of other principles. JSMP is particularly concerned and truly regrets the actions of the President who has often mentioned that his decision or policy to grant pardons is a reflection of his personal conviction and his own philosophy as a human being.

JSMP believes that the conviction and personal philosophy of a president are not recognized as a law that must be observed and implemented by the government to regulate matters concerning the granting of pardons. In reality, this type of practice does not give much hope that in the future there will be a legal system that will provide equal protection for all people; on the contrary this will specifically destroy the framework of the nascent criminal justice system.

Although JSMP realizes that the opinions of JSMP will not influence or have a direct and positive impact on the Presidential Decree relating to pardons, at least JSMP is displaying a clear and consistence stance or position as to why JSMP does not agree with the attitude of the President, or others who support the President, in relation to this policy and the practice of granting pardons in this manner.

Once again, our stance reflects the institutional vision of JSMP, an organization that works to promote and guarantee justice for all people. JSMP would like to specifically utilize this opportunity to appeal to and urge all people to respect constitutional rules and norms that stipulate that Timor-Leste is a country that is based on democracy and the rule of law.

For more information, please contact: Luis de Oliveira Sampaio
Executive Director of JSMP
Landline: 3323883
Email luis@jsmp.minihub.org

Källa: Judicial System Monitoring Programme (JSMP)

Augusti

29 - Gastao Salsinha och hans kamrater fria i fredags

I fredags (den 27/08) vandrade en grupp män ut genom huvudingången till Becora-fängelset i Dili. Gastao Salsinha och hans 22 kamrater hade stora leenden, därför att de inte längre är fångar. Gruppen blev benådad den 20 augusti av Östtimors president, José Ramos-Horta. Han var den som drabbades hårdast, förutom den dödade rebelledaren, av attackerna den 11 februari 2008. Gastao Salsinha och de andra 22 befanns skyldiga till attackerna mot presidenten i hans bostad och premiärminister Xanana Gusmãos bilkonvoj på väg till centrala Dili från hasns bostad i bergen ovanför staden.

Även om de är fria idag, så säger Tempo Semanals källa inom Dilis distriktsdomstol att dessa män också är misstänkta för inblandning i anfallet på en militärkonvoj den 23 maj 2006 vid Fatu Ahi, som resulterade i flera döda. Dom kommer att falla i målet om anfallet i Fatu Ahi i mitten på september, sade källan till Tempo Semanal.

Presidents beslut att benåda Gastao Salsinha och hans grupp har ådragit sig en hel del kritik från civilsamhället och många vanliga människor. Jag tycker inte att vårt land är grundat på lagar och rättvisa. För mig är rättsväsendet ett skämt och drabbas av inblandning huvudsakligen från presidenten. Man kan döda människor och bli benådad av presidenten och jag hoppas att presidenten också kan benåda eller ge amnesti åt åt dem som stjäl kycklingar från folk därför att de är så fattiga, sade Marcelino D. S. Araujo Santo under en cermoni på Democracy Field, som bevittnades av statsöverhuvudet idag.

Han tyckte också att firandet av årsdagen av folkomröstningen den här gången var tråkigare, därför att inget särskilt anordnats. Ingen flagghissning trots att den 30 augusti 1999 är en ärorik dag för alla timoreser, som med stort mod övervann sin rädsla och röstade för Östtimors självständighet.

Källa: Tempo Semanal

29 - Dili agerar för att minska oro för närmande till Kina

Australien förblir Östtimors strategiska partner, säger landets utrikesminister Zacarias da Costa.

da Costa sade att australiska farhågor för ökande kinesiskt inflytande på hans lilla land är grundlösa.

Våra relationer med Australien, med USA, inom säkerhetssektorn förbättras och stärks och jag förstår inte varför premiärministerns uttalande skulle orsaka en mängd bekymmer i Australien, sade han.

Premiärminister Xanana Gusmão skapade ny oro i australiska strategikretsar med ett tal i förra veckan, som prisade Kinas villkorslösa bistånd, när han tackade för den gåva, som det nya försvarshögkvarteret för 9 miljoner dollar är, och ökade sannolikheten för kinesisk utbildning av Östtimors militär.

Men da Costa, som har spelat en ledande roll i förhandlingarna med Beijing nyligen, sade till The Australian att hans regerings intresse för främjande av de kinesiska relationerna gällde handel och investeringar.

Det är bara handeloch jag tror att inte ens Beijing funderar på en strategisk militär närvaro i Östtimor, vilket många i Australien för tillfället försöker säga, sade han.

Utrikesministern sade också att Dili var redo att återuppta diskussioner med varje ny regering i Canberra om Julia Gillards förslag för ett regionalt centrum för hantering av flyktingar. Men han gjorde klart att processen skulle bli långvarig och möta stora hinder på den östtimoresiska sidan.

Men da Costa uttryckte tillförsikt över att det australisk-östtimoresiska banden skulle vara i grunden opåverkade oavsett vilket parti som bildar regering.

Han sade att Tony Abbott och Julia Gillard genuint förpliktigat sig till förhållandet.

Och han rättfärdigade som konstruktivt engagemang Östtimors ökande diplomatiska utbyte med den burmesiska regimen och Frank Bainimaramas av militären stödda regering i Fiji, som Australien vill isolera diplomatiskt.

Dili-regeringen har för avsikt att förbättra relationerna inte bara med Australien och Indonesien utan också med ASEAN, Kina, Japan, Sydkorea och öländerna i Stilla havet.

da Costa, som den här månaden gästat Burmas utrikesminister, Nyan Win, kommer att göra ett återbesök för att främja handelsrelationerna, sade att hans regering inte var rädd för att ta upp frågor om mänskliga rättigheter och politisk frihet med den burmesiska regimen och Fiji.

Men den förblir förpliktigad till Östtimors primära säkerhetsrelationer.

Vi är på det klara med att när det gäller säkerhet och försvarssamarbete med Australien, med USA, med Portugal (Östtimors forna kolonialmakt) och Japan, sade da Costa. Till dem som är bekymrade över vårt växande samarbete med Kina vill jag bara säga att det är grundlöst.

Till och med i handeln, sade han, kan Kinas inflytande inte jämföras med Australiens.

Kinas handel med Östtimor 2008 var officiellt värd 10,4 miljoner dollar, Australiens var 37,5 miljoner, Singapores 54,3 iljonerm och den forna miliockupationsmakten Indonesiens var 102,1 miljoner.

Kinas senaste bistånd i form av byggande av nya officiella byggnader, bland andra da Costas utrikesministerium och det planera försvarshögkvarteret överstiger 21 miljoner USA-dollar (23,4 miljoner australiska dollar), men det omfattar också betydande utbildning av statstjänstemän och teknisk utveckling. Australien ger omkring 100 miljoner dollar i bistånd till Östtimor i år.

Om Australiens förslag för ett regionalt flyktingcentrum i Östtimor sade da Costa att Östtimor vill ha en vittomspännande humanitärt centrerad lösning.

Källa: Peter Alford/The Australian

27 - Kinas bistånd mer synligt än andra biståndsgivares

Den 24 augusti undertecknade kinesiska och östtimoresiska representanter en överenskommelse om att Kina ska bekosta bygget av ett nytt högkvarter för Timors nya armé och försvarsministerium för 8 miljoner dollar.

Östtimors premiärminister, Xanana Gusmão, tackade den kinesiska regeringen för finansieringen av landets nya militärhögkvarter.

Premiärministern och försvars- och säkerhetsministern, Xanana Gusmão, skämtade med statssekreteraren för försvar Julio Thomas Pinto att det tycks vara samma ritning som för presidentpalatset.

Cermonin bevittnades av representanter från andra bidragsgivare, bland andra den australiske ambassadören och andra utlänningar i Dili.

Vice premiärministern Jose Luis Guterres sade att den kinesiska hjälpen är mer realistisk. Jag kan säga att den är mer synlig. Var och en som kommer till Timor får intrycket att den kinesiska närvaron är stor i Timor genom byggandet av stora projekt för landet. Kina har betalat för andra stora byggnader i Östtimor, till exempel presidentpalatset, utrikesministeriet och militärhögkvarteret. Östtimors regering köpte nyligen två patrullbåtar från Kina för sin flotta och de överlämnades i juni.

Gusmão säger att hans regering vill stärka det bilaterala militära samarbetet med länder som ger stöd utan villkor. Kineserna är mycket kloka genom att ge bistånd utan villkor. Det skiljer det från andra biståndsgivare. Många andra biståndsgivares bistånd är knutet till villkor såsom att respektera de mänskliga rättigheterna, demokrati, laglydnad och yttrandefrihet. En del av dessa villkor har stört Östtimors ledare. Den tidigare gerillaledaren saded att det inte vore legitimt för andra länder att försöka hindra Östtimor från att ta emot militär utbildning från Kina.

Källa: Tempo Semanal

25 - Östtimor ITU:s 192:e medlemsstat

Östtimor har blivit den internationella teleunionens (ITU) 192:e medlem, tillkännagav organisationen i onsdags.

Östtimors medlemsskap gäller från den 24 augusti.

ITU konstaterar att det är en utmaning att förbinda människorna i det bergiga landet, som nu inte har fler än 0,2 fasta telefoner per 100 invånare.

ITU framhäver att mobilpenetrationen är 29,1 procent och växer mycket snabbt med en tillväxt på över 200 % 2009.

Som ny medlem kommer Östtimor att för första gången delta i ITU:s konferens i Guadalajara, Mexico, den 4-22 oktober.

Konferensen hålls vart fjärde år och fastlägger den kommande arbetsplanen och de strategiska målen för ITU.

Källa: Gail Walker/United Nations Radio

12 - Hotell Turismos öde

I den här videon kan Du se hur en statstjänsteman från det östtimoresiska justitieministeriet överlämnar en order till Mario Inglesh och Manuel Borges att utrymma Hotell Turismo, trots att fallet ännu inte är avgjort i domstol. Ett bolag har fått tillstånd att riva hotellet och bygga upp ett nytt.

Manuel Borges och Mario Inglesh har drivit hotellet sedan Östtimor blev självständigt. Nu har hotellet övertagits av Jorge Serano. Många företag kämpade om att få bygga på tomten efter att justitieministeriet i början av året begärde in intresseanmälningar och offerter.

Anbudstävlingen vanns av ett joint venture, Mega Socieade, med Media group på andra plats. Senare ändrade sig justitieministeriet och gav kontraktet till Media Group.

Källa: Tempo Semanal

10 - Regn under torrtiden i Östtimor

Människorna i Östtimor börjar känna av klimatförändringarna genom sommarens jordskrd i vissa delar av landet. I vanliga är den här delen av augusti inte en del av regntiden längre, men i år har många platser drabbats av naturkatastrofer och jordskred, Kelikai-Baukau, lera i Watulari Vikeke. Människor förlorar sina skördar i Suai, Same och Vikeke på grund av regn.

Här kan Du se ... vägarna mellan Same och Maubese och mellan Maubese och Ainaro bortspolade av översvämningar genom två dagars regn. Många bilar stannar före Ainaro och människor måste stanna på vägen i två dagar innan de kan ta sig hem. De väntar på att förvaltningen ska laga vägen för att de ska kunna ta sig till Ainaro och Suai. Många motorscyklar försökte under stora ansträngningar att ta sig igenom. För hjälp att ta sig igenom betalade motorcyklarna fem dollar varje gång. I Faturberliku fick en del människor ta sin tillflykt till en skola, men deras boskap spolades bort. Vägen till Natarbora är i mycket dåligt skick.

Statssekreteraren för social solidaritet, Rigoberto, informerade lokala media för några dagar sedan att regeringen har börjat undersöka möjligheterna att leverera hjälp med FN-helikoptrar.

Källa: Tempo Semanal, epost tempo.semanal@gmail.com

Juli

31 - Indonesien och Australien stämmer thailändskt bolag, som kommer att betala, för oljeutsläppet i Montarafältet

Fredagen den 16 juli rapporterade Lilian Budianto i The Jakarta Post:

Indonesien och Australien kommer att kräva att den thailändska operatören av borrplattformen hålls ansvarig för ett oljeutsläpp i Timorsjön, som skadade miljön i närbelägna indonesiska områden, säger utrikesministern.

Efter ett möte med den australiske utrikesministern Stephen Smith i torsdags sade den indonesiske utrikesministern Marty Natalegawa att de två länderna skulle samarbeta för att säkra att PTTEP Australasia ställs till svar för ett oljeutsläpp i Montarafältet utanför Australiens norra kust.

PTTEP Australasia är ett dotterbolag till PTT, ett thailändskt olje- och gasbolag.

Bolagets oljeplattform exploderade och släppte ut mer än 500.000 liter råolja varje dag i Timorsjön i augusti 2009.

38 procent av Indonesiens havsyta i Timorsjön påverkades av utsläppet, fiskarnas fångster föll och tusentals ton kustfiskar och valar dog.

Utsläppet förstörde också kustsamhällens sjögräsodlingar i East Nusa Tenggara.

Det kommer att ta år att göra rent efter utsläppet enligt experter.

Marty sade att bägge länderna skulle lämna in krav på att PTTEP Australasia hålls ansvariga. Australien och Indonesien har redan varit i kontakt med regeringen i Thailand om detta, tillade han.

Indonesien och Australien undertecknade ett Memorandum of Understanding om beredskap för oljeföroreningar 1996, som har använts som det juridiska ramverket för kommunikation under utsläppet, sade han.

Jakarta har beslutat att upprätta en advokatgrupp för att förhandla med PTTEP Australasia, sade Marty.

Idag rapporterar Adianto P. Simamora i The Jakarta Post att bolaget kommer att betala för utsläppet:

PTTEP Australasia har gått med på att kompensera Indonesien för skador i närheten av Timor genom ett oljeutsläpp orsakat av det thailändska bolagets rigg, säger en tjänsteman.

De har gått med på att betala våra skadeståndskrav, sade ledaren för den indonesiska advokatgruppen Masnellyarti Hilman.

Ett exakt kompensationsbelopp har ännu inte beräknats av den indoneiska regeringen eftersom utsläppet har vuxit till att täcka mer än 66.000 kvadratkilometer i Timorsjön.

...

Förhandlare från Indonesien och PTTEP Australasia möttes första gången i tisdags i Perth. Fler möten har ännu inte bestämts.

...

Prover tagna av ministeriet för energi och mineralresurser visar att kolvätena funna i Timorsjön liknar prover från Montaraplattformen, tillade hon [Masnellyarti Hilman].

Miljöministeriet sade att dess analyser visar att havsvattnets kvalitet inte uppfyller kraven den indonesiska regeringen ställer.

Ministeriet tog vattenprov i fem olika områden.

Det sade att den totala mängden i proverna var 147 milligram per liter (mg/l), långt högre än den högsta tillåtna mängden 20 mg/l.

Miljömyndigheten i East Nusa Tenggara har också konstaterat att den fysiska och kemiska föroreningen genom oljeutsläppet överskridit tillåtna värden uppsatta av den indonesiska regeringen.

Montarafälet exploaterades av den norsk- och Bermuda-ägda bolaget Seadrill och drivs av PTTEP Australasia, en enhet inom PTT, det av den thailändska staten ägda olje- och gasbolaget.

...

Transportminister Freddy Numberi, som står i spetsen för landets grupp för hantering av oljeutsllåpp till havs, sade tidigare att regeringen krävt att PTTEP Australasia ska betala 5 miljoner USA-dollar som en första kompensation för att reparera utsläppets miljöskador.

Den första betalningen ska täcka utsläppets kortsiktiga verkningar, till exempel fiskares och sjögräsodlares förluster i området, och är beräknad att överstiga 247 miljarder rupier, sade han.

Det var beloppet, när utsläppet fortfarande var runt 56.000 km². Nu när ytan överstiger 66.000 km² måste vi räkna om beloppet, sade han.

Provinsadministrationen i East Nusa Tenggara uppskattade att skadorna från oljeutsläppet på kort sikt skulle kunna bli 806 miljarder rupier.

Källa: Lilian Budianto och Adianto P. Simamora/The Jakarta Post

28 - Ny livsmedelsfabrik för näringstillskott i Östtimor

En ny östtimoresisk livsmedelsfabrik spottar nu ut livsmedelsblandningar anpassade till näringsbehoven i det fattiga sydostasiatiska landet. Den nya fabriken, byggd med avgörande hjälp från från WFP, kommer att minska kostnaden för att dela ut berikade livsmedel, skapa arbetstillfällen och ge småbönder en marknad.

Dili. I en ombyggd kaffeanläggning nära Dili, huvudstad i den unga republiken Östtimor, mal maskiner majskorn och sojabönor, blandar i olja, socker och en mängd näringstillskott.

Säckarna med majs- och sojablandningen som glider fram på transportbanden är passande nog möärkta med Timor Vita. Det är frukten av ett trepartssamarbete mellan regeringen, kaffeexportörena Timor-Global och WFP för att lokalt producera, det som hittills har importerats.

...

Riskfyllt

Att börja tillverka livsmedel i Östtimor, ett av Asiens fattigaste länder, var ett riskfyllt företag, men WFP:s landschef Joan Fleuren sade att det var den enda lösningen för att WFP ska kunna ge berikat näringstillskott till undernärda mödrar och barn.

När man är på en liten ö i södra Stilla havet, måste allt man importerar tas långt ifrån. Det blri problematiskt, när det man importerar är livsmedelsblandningar. Enligt Fleuren gjorde den långa sjöfrakten kombinerade med Östtimors tropiska klimat och sämre än idealiska lagringsförhållanden att hållbarheten blir kort och ofta en bitter smak.

Ibland kom inte heller oljan och sockret som delades ut tillsammans med majs- och sojablandningen med i blandningen. En del familjer använde sockret till te eller oljan att koka med, så att de fick mindre att blanda i scoker- och majsblandningen. Det är naturligtvis fortfarande bra för Dig, om Du äter det själv, men utan olja och socker är det praktiskt taget smaklöst. Det kan vara ett stort problem, när Du försöker att ge ett litet barn lunch.

En hembyggd livsmedelsfabrik

Att producera majs- och sojablandningen lokalt innebär skrämmande utmaningar. Efter ett möte med hälsovårdsministern, som driver landets program för mödrars och barns livsmedel, gick Fleuren och hans medarbetare med på att hitta en lokal partner som kunde producera majs- och sojablandning i den omfattning Östtimor behöver.

Bara ett bolag uppfyllde kraven, en lokal kaffehandlare, Timor Global. Men all utrustning för framställningen och paketeringen måste importeras, en utgift som övertogs av regeringen, som ett tecken på dess stöd.

Under tiden övervakade WFP omvandligen av kaffeanläggningen till en fabrik för näringsberikad mat och säkra material som uppfyller WFP:s standarder. Det betydde utbildning av fabriksanställda och hälsovårdsinspektörer i kvalitetskontroll och att förklara för lokala bönder vilka standarder de måste uppfylla, om de vill sälja till fabriken.

Fleurens grupp gjorde också receptet för Timor Vita efter att ha genomfört en serie smaktester med lokalbefolkningen, som valde mellan ett antal blandningar. Nutritionisten Anusara Singhkumarwong fann att människor som ätit importerad majs- och sojablandning tycket att det inhemska märket smakade färskare och sötare.

Utöver att smaka bättre kommer Timor Vita också att spara pengar. Medan livsmedlen själva kostar ungefär lika mycket som de importerade, så kommer dess äkade färskhet att förlänga hållbarheten och minska spillet.

De kommande två månaderna kommer fabriken för näringsberikat kosttillskott att porucera mer än 200 ton Timor Vita per månad, en stor del av WFP:s behov här.

Men Fleuren sade att han hoppades att bolaget slutligen skulle leverera all majs- och sojablandning fördelade i Östtimor och till och med börja tillverka olika näringstillskott för den lokala marknaden.

Källa: United Nations World Food Programme (WFP) och sarina@riseup.net

19 - Slutet på historien för Hotel Turismo

Dilis vördade Hotel Turismo överlevde den indonesiska ockupationen och fullt krig, men har dukat under för framstegens oundvikliga gång.

När vilda investeringar snabbt ändrar Dilis anblick så finns inte längre det gamla Turismo med sin underbara, frodiga ölträdgård, sin havsutsikt mot den lilla ön Atauro i norr och sin mångfald av hemligheter.

Turismo var de utländska korrespondenternas, diplomaternas, akademikernas, revolutionärernas och spionernas favorittillhåll ända sedan det byggdes 1967. Det varwdär den australiska reportern Roger East bodde, när han mördades av indonesiska soldater i Dilis hamn 1975.

Joao Pereira kommer tydligt ihåg East. Pereira, lika välkänd som hotellet självt för dess gäster, arbetade där i mer än 40 år tills det revs i början av året.

Roger East bodde i rum 31, säger den 70-årige Pereira, när han går genom spillrorna på det som är byggplatsen för det nya Hotel Novo Turismo.

En del av Turismos stomme har bevarats, tydligen för att ingå i den nya byggnadens fasad, även om bilden på skylten av det nya hotellet inte liknar det gamla.

Den stiliga art deco-skylten finns också kvar, det enda andra tecknet på, som den australiska journalisten Tony Maniaty uttrycker det, den brasilianska strandkulturens glans hos det gamla stället. Vi brukade kalla ölträdgården för Casablanca, som i filmen, därför att 1975 alla diskuterade när de skulle ge sig iväg innan indoneserna kom, sade Maniaty.

Det var vid den tiden Maniaty, från rum 11 i Turismo, skickade iväg nyhetsrapporter om indonesiska specialstyrkors mord på fem australiska journalister i Balibo.

Maniatys och Easts tid i Turismo skildras i Robert Connollys film Balibo om journalisternas död och den otursförföljde Easts undersökning av händelsen. Filmen är förbjuden i Indonesien av en regering ovillig att se sitt förgångnas mörka hemligheter i ögonen. Shirley Shackleton, en av de mördade australiernas änkor, var i Jakarta för två veckor sedan för att vittna i ett juridisk bestridande av förbudet.

Alice Goncalves, vars familjeband till Turismo funnits sedan decennier och som arbetat som dess chef i flera år, minns den natt East försvann.

Han lämnade en ryggsäck hos min svärmor och sade att den innehöll alla hans viktiga papper, sade fru Goncalves i sitt bekväma hem på sluttningen i Tibar på vägen precis väster om Dili.

Hon bevarade ryggsäcken och vägrade att ge den till indoneserna och sade att den stannar hos henne tills dess ägare återvänder. Det var när ingen av oss visste vad som verkligen hänt honom, men indoneserna visste tydligen precis var han var.

Goncalves sade att flera veckor senare återvände indonesiska soldater och tog ryggsäcken, men hennes svärmor hade letat igenom dess innehåll efter spår om var East kunde vara. Jag kommer mycket tydligt ihåg att han hade två pass i den - ett australiskt och ett spanskt, sade hon.

Joao Pereiras minnen av East är prosaiska: Halv sju den 6 december kom han till mig och sade 'Jag vill ha middag, ris och friterade nudlar.' Han gick klockan sju och sade 'Vi ses i morgon'. Det var den sista gången jag såg honom i Dili.

East blev faktiskt mördad den 8 december av Indonesiens fallskärmsbataljoner 501 och 502 enligt vittnen. Ingen har ställts till svars för hans död.

I sin bok Shooting Balibo, som handlar om både hans minnen av de omvälvande månaderna 1975 och filmningen av Connollys film, skildrar Maniaty det förfallna Turismo på ett perfekt sätt.

Inbördes konflikter och främmande invasioner, skrev han förra året, machetremord, upplopp och demonstrationer, tidens gång, och saltbemängd luft ... allt sliter på dess gula fasad utan att göra intryck, allt de gör är att förstärka Turismos rykte för av åren förvanskad ordning och ett nästan förlamande mått av monotoni. Och vemod, till och med de rosa oleanderna på uppfarten ser ledsna ut.

Nu, till och vemodigare för alla dem som har sett dess lidanden, är det slutet för Turismo självt.

Källa: Stephen Fitzpatrick/The Australian

17 - Östtimor på efterkälken när det gäller ASEAN

Igår sade president José Ramos-Horta till The Strait Times att Östtimor inte har uppnått det mål man själva satt för att bli medlem i ASEAN 2012.

Fem år efter att Dili uttryckt sin vilja att gå med i den regionala gruppen är landet fortfarande efter sin tidplan för att anta en rad lagar, som skulle göra det till den 11:e medlemmen i ASEAN, sade han under ett stopp i Singapore. Inte mer än 50 % av lagstiftningen är klar , sade Ramos-Horta.

Källa: Shefali Rekhi/The Straits Times (Singapore)

16 - Biskop gratulerar Östtimors regering till motståndet mot utländskt tryck för abort

Kyrkan, sade biskopen i Dili, Alberto Ricardo Da Silva, har som plikt och ett uppdrag att bidra till kvinnors och barns och deras familjers välbefinnande.

Av detta skäl borde katoliker arbeta för både moderns och det ofödda barnets hälsa trots den fashionabla trenden att främja abort som ett medel för födelsekontroll, som ett antal ideella organsiationer (NGO:er) - inklusive minst två som är finansierade av de kanadensiska biskoparnas officiella utvecklingsorgan - nyligen har gjort i Östtimor.

Det är bara en kort tid sedan landet avvärjt ett försök att liberalisera dess abortlagstiftning betydligt.

Biskopen fällde kommentarerna den 11 juli vid den Nationella konferensen om reproduktiv hälsa, familjeplanering och sexualupplysning, i vilken flera medlemmar av Östtimors regering deltog.

Frågan om utländska påtryckningar på Östtimor om sexual- och befolkningsfrågor har en lång och eländig historia. Landet blev självständigt från Indonesien 2002 efter åratal av ockupation, under vilken Indonesien i hemlighet steriliserade tusentals kvinnor i Östtimor.

Nör [Östtimors] folk kämpade hårt för mänskliga rättigheter, rätten till liv och rätten att ha barn under ockupationstiden sade biskop Da Silva. Många uppoffringar gjordes, men med förhoppning att våra böner skulle besvaras och att vi en dag skulle ha vårt öde i egna händer.

Bland de traditionella timoresiska värden för vilka de kämpade, sade han, var de oföddas rätt till liv.

På vårt modersmål tetum, sade han, när en kvinna blir havande - 'isin rua', vilket betyder 'två kroppar' - erkänns fostrets status omedelbart som en mänsklig varelse.

Han sade att nationellt välbefinnande också kräver juridiska lagar grundade på moralens lagar. Vad som är bra för den mänskliga varelsen är bra för familjen och vad som är bra för familjen är bra för samhället, sade han.

Östtimoresiska värden strider inte mot kvinnors rätt till hälsa. Man får inte förväxla rätt till hälsa med rätt att eliminera liv.

Han hyllade regeringen och parlamentet därför att de har inte valt den enkla vägen och följt den faschonabla trenden att främja aborter för födelsekontroll på bekostnad av ett barns liv och dess mänskliga rättigheter.

Östtimors nya brottsbalk förbjuder abort, men tillåter att avbryta havandeskap i extrema fall, när det är den enda vägen för att rädda moderns liv.

Den nya brottsbalken är dramatiskt mer för livet än den brottsbalk, som antogs av det östtimoresiska ministerrådet i april och som skulle tillåtet abort, när moderns eller det ofödda barnets fysiska eller mentala hälsa är i fara.

Ironiskt nog var minst två av de östtimoresiska feministiska organisationerna som gick i spetsen för att legalisera aborter finansierade av de kanadensiska biskoparnas officiella utvecklingsorganisation Canadian Catholic Organization for Development and Peace.

Biskop Da Silva lovade också att den katolska kyrkan snart ska inviga ett förlossningssjukhus för att ge mödrar förlossningsvård och hjälpa till att utbilda familjer i naturlig familjeplanering.

Så som vi har gjort i det förgångna, sade han, kommer vi att fortsätta ge omsorg och tröstande råd till gravida unga kvinnor, mödrar, familjer och patienter, förbättra mödrahälsovården och minska barna- och mödradödligheten.

Östtimor är till mer än 95 % katolskt.

Källa: James Tillman/LifeSiteNews.com

16 - Östtimor ska exportera kaffe, hasselnötter, ingefära och bönor till Indonesien

Dili. Östtimors jordbrukare kommer att erbjuda en del av sin produktion på den indonesiska marknaden enligt kontakter mellan affärsmän och tjänstemän från de två länderna, sade generaldirektören för Östtimors ministerium för turism, handel och industri i Dili.

Enligt Fernando Hi da Silva kommer Östtimor att börja exportera kaffe, hasselnötter, ingefära och bönor till Indonesien.

Hi da Silva sade att exporten av jordbruksprodukter skulle ske genom Kupang, handelsstaden på den indonesiska delen av ön Timor, som en delegation från ministeriet för turism, handel och industri besökte.

I samband med mötena med de indonesiska myndigheterna för att säkra handelsmöjligheterna, som beskrivits i handelsöverenskommelsen som undertecknades av de två länderna 2003, diskuterade den timoresiska delegationen ömsesidiga affärsmöjligheter från den indonesiska provinsen Nusa Tenggara Timur.

Provinsen Nusa Tenggara Timur skulle också kunna bli en omslagsplats för exporten av timoresiska produkter till Surabaya, Indonesiens näst största stad och östra Javas huvudstad via hamnen i Kupang.

Handelsbalansen mellan Östtimor och Indonesien är väger starkt över till Indonesiens fördel, Östtimors import kommer till 50 % från Indonesien.

Källa: macauhub

14 - UNDP skriver avtal med Norge om fortsatt stöd till parlamentet

UNDP tillkännager med glädje att man skrivit under ett nytt avtal om att dela kostnader på 12 miljoner norska kronor med det norska utrikesministeriet för dess projekt att stärka den parlamentariska demokratin i Östtimor. Kostnadsdelningsavtalet täcker fyraårsperioden 2010-2013 och kommer att möjliggöra för UNDP att stärka det tekniska stödet det har gett Östtimors parlament sedan 2003. Norge, tillsammans med Sverige och Australien, har varit en betydande bidragsgivare till parlamentsprojektet under hela dess tid och UNDP välkomnar det fortsatta partnerksapet.

Med ett mål på 10,7 miljoner för fyra år (2010-2013) ger parlamentsprojektet stöd inom fem nyckelområden för organisationens utveckling

1. den lagstiftande processen
2. tillsyn
3. parlamentarisk administration
4. demokratisk representation, transparens och tillgänglighet
5. jämställdhet.

En viktig komponent i det pågående projektet är en omfattande strategi för utveckling av landets kapacitet med bland annat ett utbildningsprogram för den första generationen av timoresiska lagskrivare och utbildning av åtskilliga tjänstemän med ämnesspecifika expertkunskaper om infrastruktur, den primära sektorn och den sociala sektorn.

Fernando La Sama de Araújo, parlamentets talman, uttryckte sin uppskattning av stödet från Norges regering. Norges bidrag är ett tydligt uttryck för det norska folkets vänskap och den norska regeringens löfte att utveckla vårt nya parlament och den parlamentariska demokratin i Östtimor, sade La Sama.

Mikiko Tanaka, UNDP:s landsdirektör, sade också att underskrivningen av kostnadsdelningsavtalet är en viktig signaö om bidragsgivarnas stöd till konsolideringen av den institutionella utvecklingen och demokratiska styret i Östtimor. Parlamentet har en avgörande roll att spela i konsolideringen av en demokratisk stat grundad på konstitutionen och besluten att vara laglydig. På bara åtta år har parlamentet gjort imponerande framsteg, när det gäller att säkra sin konstitutionella funktion och etablera sig själv som ett sant organ för demokratisk representation. UNDP känner sig priviligerat som partner i desss utveckling och vi gläder oss över Norges fortsatta stöd och engagemang, sade fru Tanaka.

Källa: UNDP Östtimor

14 - Spektakulär minskning av barnadödligheten

Penang. Östtimor, ett av världens yngsta och fattigaste länder, har uppnått betydande minskningar av barnadödligheten, dödligheten för barn under fem år och födelsetalen, enligt landets senaste demografiska och hälsokartläggning (Demographic and Health Survey - DHS).

Preliminära data från kartläggningen - de kompletta resultaten kommer att publiceras senare i år - visar att Östtimors födelsetal nu är 5,7 födslar per kvinna i åldern 15-49 [vilket vi tidgare rapporterat. Tommy Pollák/Östtimorkommittén], två barn mindre än 2003. Dessutom, sedan den föregående kartläggningen 2003, sjönk barnadödligheten från 60 till 44 döda per 1.000 födslar, medan dödligheten för barn de första fem åren föll från 83 till 64 däöda per 1.000 födslar.

...

Den mest överraskande förändringen vi läste i DHS var att nu 72 % av gifta kvinnor vill ha tid mellan barnen eller sluta föda barn. Det har ökat från 35 % 2003, sade Melinda Mousaco, landsdirektör för Marie Stopes International, en organisation som fokuserar på frågor om sexuell hälsa.

Framtida utmaningar

Tidigare ministern De Araujo sade att DHS-resultaten visar att landet gör rätt i att fokusera på primärvård, hälsobefrämjande åtgärder, involvering av befolkningen och utbildning.

Mellan 2001 och 2007 var beslutet att avsätta 60 % av hälso- och sjukvårdsbudgeten till primärvård och bara 40 % till sjukhusvård ett av besluten, som hade stor betydelse, sade han.

Fortsatt fokus på primärvård borde hålla Östtimor på spåret för att uppnå milleniemålen, till exempel minskning av barnadödligheten och förbättring av mödrahälsan, sade han.

Icke dest mindre så var experter överens om att det är viktigt att inte bli självgod. Undernäring är fortfarande ett stort problem, med nästa hälften av alla barn undernärda och 15 % allvarligt undernärda.

Men bara 30 procent av alla födslar sker med hjälp av professionell sjukvårdspersonal och bara 22 procent av alla förlossningar sker i sjukvårdsinrättningar. Att minska mödra- och nyföddsdödligheten är beroende av att en hög andel förlossningar sker med hjälp av professionell sjukvårdspersonal.

Även om Östtimors sjukvård besväras av brist på utbildad personal, så stärks experter av kartläggningens resultat.

Östtimor lider fortfarande av personalbrist, särskilt barnmorskor, så det är uppmuntrande att se att de trots detta har varit i stånd att förbättra tallen för mödrars och barn hälsa och familjeplanering, sade Kristen Graham, rådgivare om mödra- och barnahälsovård hos Clinic Cafe Timor (CCT), primärhälsovården inom Cooperativa Cafe Timor.

...

Källa: Matt Crook/IRIN

14 - Australiskt flyktingläger i Östtimor?

När Östtimors president José Ramos-Horta nyligen besökte Australien tog Australiens nyutnämnda premiärminister Julia Gillard upp frågan om läger i Östtimor för flyktingar, som söker asyl i Australien. Många flyktingar försöker i båtar ta sig från Sydostasien till Australien. Australien vill behandla dess flyktingars ansökningar innan de kommer till landet, varför de ska fångas upp och interneras i till exempel Östtimor, medan deras ansökningar om flyktingstatus behandlas. Uppenbarligen ställde sig Ramos-Horta inte helt negativ.

I Östtimor har dock premiärminister Gillards förslag mött starkt motstånd. Många menar att landet varken har resurser för eller en önskan att driva interneringsläger åt Australien. Parlamentet har också debatterat frågan och röstat mot lägren.

Det ligger inte inom den östtimoresiske presidentens befogenheter att besluta i frågor av detta slg.

Premiärminister Gillard har delvis tagit tillbaka sin önskan, men det är klart att hennes utspel skadat de australisk-östtimoresiska förbindelserna ytterligare. En hel del östtimoreser menar att hennes begäran bara är ytterligare ett tecken på Australiens nedlåtande attityd mot landet.

Det sista ordet i denna fråga är ännu inte sagt. Kanske kommer pengarna för lägren att locka Östtimors regering?

Tommy Pollák

12 - Jordtvister och nationell instabilitet i Östtimor

Fundasaun Mahein (FM) Nia Lian nummer 8 avhandlar landdispyter i Östtimor och täcker mark, egenskaper och öar som tillhör Timor inklusive gränsområden, som är delade av de utländska ockupationerna av ön Timor. Rapporten behandlar också grundligt de problem, som uppstod under den portugisiska invasionen och de landproblem som erfors under den indonesiska ockupationen och under 1999. Rapporten förklarar också komplexiteten när det gäller markägandet, som hör samman med utvecklingen instabiliteten och olika ägandeanspråks styrka. Numret avslutas med en sammanfattning och rekommendationer.

Landdispyter har förekommit ända sedan den portugisiska tiden och förvärrades under den indonesiska samt den förstörelse som skedde i Östtimor i september 1999. Våldet 1999 tvingade människor att lämna sin mark och sina hem och följaktligen lämnade sina lagfarter och dokument, som brändes och förstördes. De flesta dokumenten om markägandet som förlorades tillhörde människor, som var för självständighet.

I det här numret tar FM upp att under 450 år av portugisisk ockupation av Östtimor utfärdade den portugisiska förvaltningen bara 2.709 lagfarter till portugisiska medborgare och de lokala kungar, som arbetade för dem. Å andra sidan, påpekar FM, att det under de 24 åren av brutal indonesisk ockupation utfärdades 44.091 lagfarter till timoreser knutna till Indonesien, som inte var för självständighet.

Komplexiteten hos landfrågorna fortsätter att vara ett stort bekymmer för många människor. Det finns en osäkerhet när det gäller anspråk på mark och människor är inte säkra på äganderätten till sin mark och de hus de lever, därför att systemet inte är tydligt. Den här oklarheten i jordägandet har lett till konflikter och har gjort det svårt att vidmakthålla fred och utveckling. Markanspråk, som fortfarande inte är erkända, och andra konflikter om ägande, har varit stora hinder för utvecklingsaktiviteter.

2006-års kris tvingade 150.000 timoreser att bli internflyktingar under två år. Den krisen har för observatörer visat Östtimors potential för framtida konflikter. Det var tillräckligt tydligt, på ytan, att krisen uppstod på grund av problem mellan armén och polisen. Men till slut märkte allmänheten att det fanns många politiska intressegrupper och individer utöver de många olösta problem som kom upp till ytan igen. Det är värt att notera att orsaken inte var en enda faktor utan att krisen orsakades av flera faktorer.

I rapporten rekommenderar FM att parlamentet grundligt diskuterar den särskilda lagen om egendomsrätt, som antagits av ministerrådet, för att garantera de nationella intressena. Rätt till jord är en grundläggande rätt för alla och grundar sig på individers rättigheter, vilket kräver en lag, som kan avspegla alla timoresers rättigheter.

FM rekommenderar att justitieministern och USAID publiserar det Memorandum of Understanding som avhandlar genomförandet av Ita Nia Rai-programmet för markregistrering, så att allmänheten bättre kan förstå vad projekter är och för att bättre garantera ett transparent genomförande av programmet.

För ytterligare information kontakta

• Nélson Belo, Director, Fundasaun Mahein, epost direktor.mahein@gmail.com, tel +670 737 4222 eller
• Graziela Trindada da Cruz, Outreach Unit, Fundasaun Mahein, Rua dalan Balide, Dili, Timor-Leste, mobil + 670 7771402

Källa: Pressmeddelande/Fundasaun Mahein

09 - Justitieminister Lucia Lobato delgiven misstanke om brott i fallet Maternus Bere

Lucia Brandao Lobato, justitieminister, har officiellt delgivits misstanke av Östtimors åklagarmyndigheter på grund av sin inblandning i frigivandet av den tidigare ledaren för Laksaur-milisen, Maternus Bere.

Justitieminister Lucia Lobato kom i sällskap med sin advokat Sergio Hornay för att avge sitt vittnesmål om sin inblandning i frigivandet av Maternus Bere den 30 augusti 2009.

Under det här förhöret var ministern tvungen att enligt lagen svara på många frågor om sin inblandning i fallet.

Kort efter förhöret hos åklagarmyndigheterna berättade ucia Lobato för journalister att hon var den som släppte honom, men att beslutet hade fattats av republikens president José Ramos-Horta, därför att Horta redan hade lovat Jakarta före den 30 augusti 2009 att Maternus Bere skulle överlämnas till den indonesiska regeringen.

Som den politiska ledare som frigav Maternus Bere, tar jag ansvaret för mina handlingar, men andra politiska ledare måste också godta ansvar, sade Lucia.

Jag har redan bett åklagarmyndigheterna att också höra president Horta, premiärminister Xanana Gusmão liksom riksåklagaren, därför att de alla var inblandade, men till slut var det justitieministern ensam, som fick stå till svar, det är orättvist, framhöll involved, but in the end it was the Minister of Justice alone that has Lucia.

Lucia Lobato fick brevet med delgivningen av misstankarna i fallet med frisläppandet av Maternus Bere från Becora-fängelset den 22 juni 2010.

Jag vill säga att anklagelsen säger att jag tog Maternus Bere ut ur fängelse, det accepterar jag inte, därför att alla var inblandade, bekräftade Lobato.

Sergio Hornay som försvarsadvokat för justitieminister för Lucia Lobato bekräftade att personer på hög nivå inte kan två sina händer i detta fall, utan att det är i allas intresse att alla tar sin del av ansvaret och inte bara hans klient.

Källa: Centre for Investigative Journalism Timor-Leste

09 - Hälsovårdssystemet och förbättringar av mödra- och barnahälsovård i Östtimor

Hälsovårdssystemet

Östtimors nationella sjukvårdssystem är uppdelat i sjukhusvård och kommunala hälsovårdscentraler.

Det finns två centrala sjukhus och tre regionala sjukhus - som kan utföra enkla operationer, såsom blindtarmsoperationer och kejsarsnitt - i distrikten.

Det finns 65 kommunala hälsovårdscentraler och fler än 200 mindre hälsovårdscentraler och mer än 600 mindre mottagningar, SISCa centers.

Det centrala ambulanssystemet betjänar befolkningen i distrikten och ambulanserna samordnas med flerfunktionsbilar, som cirkulerar på underdistritkstnivå. Dessa transporterar patienterna till distrikten och därifrån tar ambulanserna dem till Dili. I distrikten med många problem beträffande infrastrukturen, där ambulanserna inte kommer fram och flygtransporter används, vi har konrakterat ett australiskt flygplan för att flyga patienter från Suai och Oecussi till Dili, vi har begärt en FN-helikopter och vi har också en båt för att ata patienter från Ataúro till Dili. Dessutom har vi fler än 50 hästar i landet, som kan ta patienter över floder etc., förklarade vice ministern.

Östtimor har överenskommelser med Singapore, Australien och Indonesien om överföring av patienter. I Indonesien är det ett samarbete med tre sjukhus, ett för behandling av veteraner och två andra för behandling av befolkningen i allmänhet.

När det gäller personella resurser har Östtimor för närvarande över tre tusen professionella personer, men det finns bara 50 utbildade medicinska specialister. Det är omkring 450 timoresiska medicinstudenter på Kuba, som gradvis kommer tillbaka från augusti fram till februari 2011. De har studerat allmänmedicin i fyra eller fem år. De kommer för att avsluta sina studier vid Östtimors universitet med ett till två års specialistutbildning.

Jag är mycket optimistisk både beträffande studenterna på Kuba och de medicinstudenter, som för närvarande är i Indonesien och Filippinerna för egna medel. Det är mellan 100 och 200 timorsere. Om de kommer tillbaka kommer de också att tas om hand av ministeriet, garanterade vice ministern för hälsovården.

Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering

Barns och mödrars hälsa förbättras

Regeringen har ökat hälsovårdsministeriets budget jämfört med den tidigare regeringens. För år 2010 har 50 miljoner dollar tillförts. Med den här regeringen har vi inga fler svårigheter med budgeten, förklarar Madalena Hanjan och tillägger att utöver dessa medel, finns det fortfarande medel från Australien, Förenta Staterna och Världsbankens globala fond för hälsovård.

Med budgetfråan eliminerad, med erfaren personal för mödra- och barnavård samt som resultat av en stark medvetandekampanj lyckas Östtimor faktiskt att under 2010 uppnå milleniemålet för 2015 när det gäller minskning av dödligheten. Före 2003 var dödligheten omkring 18 % per år. Enligt data insamlade genom SISCa-systemet minskar dödligheten snabbt.

Att skicka patienter till Indonesien, Singapore och Australien bidrar också till denna minskning. Under de senaste två åren har mer än 450 patienter överförts till dessa länder för behandling. Överlevnadsmåttet i dessa fall är 95 %.

Födelsetalen förändras också på ett positivt saätt, från 7,8 barn per familj har de nu sjunkit till drygt 5,7.

Familjer har sundar vanor och ägnar sin hälsa mer uppmärksamhet i allmänhet. Och vi är alla nöjda med detta, inte bara familjerna utan också regeringen, sade vice ministern, Madalena Hanjan.

Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering

09 - Generalsekreteraren utser japanen Shigeru Mochida till vice representant ansvarig för stöd till säkerhetssektorn och lag och ordning i Östtimor

Generalsekreteraren har utsett Shigeru Mochida från Japan som sin vice särskilde representant för stöd till säkerhetssektorn och laglydnad i Förenta Nationernas integrerade uppdrag i Östtimor (UNMIT). Mochida efterträder den avlidne japanen Takahisa Kawakami, som avled den 15 mars i år. Generalsekreteraren är tacksam för det hängivna och utmärkta ledarskap Kawakami visade under sin tjänst hos UNMIT och under tidigare FN-uppdrag i högkvarteret och ute på fältet.

Mochida har med engagemang tjänstgjort för Förenta Nationerna under de gångna 30 åren på olika poster och tillför UNMIT omfattande operativ erfarenhet och erfarenhet som chef bland annat inom områdena politik, säkerhet och konfliktlösning. Hans senaste uppdrag, sedan 2005 var Deputy Executive Secretary för Förenta Nationernas ekonomiska och sociala kommission för Asien och Stilla havsregionen i Bangkok, och innan dess Deputy Director för Afrikadelen av avdelningen för politiska frågor vid FN-högkvarteret i New York (2000-2005).

...

Mochida har en magisterexamen i Public Affairs från Woodrow Wilson School of Public and International Affairs vid Princeton University. ... Han är född i Japan 1952, han är gift och har inte några barn.

Källa: FN:s högkvarter

09 - Peace Dividend Trust: Dags att börja använda PDT:s nya och förbättrade affärsportal!

För en fullständig version av notisen, var god och klicka på http://BuildingMarkets.org/blogs/timor.

När jag erbjöds tjänsten hos Peace Dividend Trust (PDT) i början av året genom Australiens program för unga utvecklingsambassadörer, skickades jag till Canberra för utbildning (vilket också, lustigt nog, har akronymen PDT - det skapade, kan jag försäkra er, en hel del förvirring under samtalet) och informerades om de frågor som uppstår när man arbetar i ett utvecklingsland. Hur svårt kan det vara, tänkte jag? Så svårt i själva verket ...

Ett snabbt hopp fram till den 2 juli 2010. En extremt lycklig dag för alla på PDT, men särskilt för alla som arbetat med uppgraderingen av vår affärsportal, som Du kan hitta på BuildingMarkets.org affärsportal, som då togs i drift.

Låt mig vara den förste att säga att den ser fantastisk ut! Du kan komma åt informationen på engelska och indonesiska, den erbjuder flera tjänster för både leverantörer och köpare och sökfunktionen är så mycket bättre att jag inte ens en gång tänker börja berätta om den för Dig! Och av alla dessa skäl, och många fler, var det värt de många mantimmar som gick åt för att säkra att all information för att underlätta lokala inköp fanns där.

Men att uppgradera system som detta är en verklig utmaning i Dili även om Du har ett enastående team i New York, som arbetar natt och dag! Internet rör sig med sin egen fart, möten med medarbetare på andra sidan jorden hålls på tokiga tider och ebrev har alltid en försening på en dag. Men det kan göras och när fler dollar går ner i de lokala bolagens fickor, utvecklas industrin och tillgångarna förbättras, skapar störe och större behov av tjänster som denna.

Så vänner, registrera er hos oss, kontakta vår grupp för matchning distribution av offerter, börja söka, dra fördel av vår superba nya affärsportal och Köp lokalt. Bygg Östtimor!

Källa: Peace Dividend Trust

08 - Översvämningar i Dili

Vädret i Östtimor har varit underligt den senaste månaden. Det är torrperiod, men någon har glömt att berätta det för moder Natur. Otroliga regnstormar har kommit vid alla möjliga tidpunkter på dygnet - idag var inget undantag - utom att det var tungt regn - utan avbrott i två timmar. Gatorna förvandlades till floder. För att komma in i vår gård måste vi vada genom vatten upp till knäna.

Timoresiska kollegor säger att det åratal sedan de upplevt regn i juli.

Mörka moln smlar sig igen, när jag skriver det här - det ser ut som om vi skulle få en till uppvisning.

Källa: Radio Nomad

08 - Justitieminister Lucia Lobato officiellt delgiven misstanke i Bere-fallet

Lucia Brandao Lobato, justitieminister, har av Östtimors åklagarmyndigheter officiellt delgivits misstanke för brott på grund av sin misstänkta inblandning i frigivningen av den tidigare ledaren för Laksaur-milisen, Maternus Bere.

Justitieminister Lucia Lobato kom i sällskap med sin advokat Sergio Hornay för att ge sin version av sin inblandning i frisläppandet av Maternus Bere den 30 augusti 2009.

Under utfrågningen fullgjorde ministern sin lagliga skyldighet att svara på talrika frågor angående sin inblandning i fallet.

Kort efter sin redogörelse för åklagarmyndigheterna sade Lucia Lobato till journalister att det var hon som frigav honom, men att beslutet hade fattats republikens president José Ramos-Horta, därför att Horta redan hade lovat Jakarta före den 30 augusti 2009 att Maternus Bere skulle överlämnas till den indonesiska regeringen.

Som en politisk ledare som frigav Maternus Bere, tar jag ansvar för mina handlingar, men andra politiska ledare måste också acceptera ansvar, sade Lucia.

Jag har redan bett åklagarmyndigheterna att också höra president Horta, premiärminister Xanana Gusmão samt republikens riksåklagare, därför att de alla var inblandade, men till slut var det enbart justitieministern, som ställdes till svar, det är orättvist, påpekade Lucia.

Lucia Lobato fick delgivningsbrevet den 22 juni 2010 om att hon var misstänkt i fallet med frigivningen av Maternus Bere från Becorafängelset.

Jag vill säga att de anklagar mig för att jag tog ut Maternus Bere ur fängelset, det godtar jag inte, därför att alla var inblandade, försäkrade Lobato.

Sergio Hornay som försvarsadvokat för justitieminister Lucia Lobato, bekräftade att högt uppsatta personer inte borde två sina händer i detta fall, utan att det är i allas intresse att alla tar sitt ansvar och inte bara hans klient.

Källa: CJITL Editor

06 - Kvinnliga poliser från Samoa till Östtimor

Samoa förbereder att ta avsked av sin första grupp kvinnliga poliser, som ska tjänstgöra i Östtimor i ett av Förenta Nationernas fredsbevarande program.

Talamua online säger att polisen har bekräftat att en grupp på tre poliser från Samoa kommer att delta - en inspektör, en högre sergeant och en sergeant.

Kvinnorna har fått en slagkraftig utbildning i vapenhantering och olika självförsvarsmetoder.

Artikeln på nätet säger att det kommer att vara den första gången som kvinnliga poliser från Samoa tjänstgör i ett fredsbevarande FN-program.

En annan grupp av enbart manliga poliser förbereder sig för att senare tjänstgöra i Dafur i Sudan.

Källa: Radio Australia

05 - Östtimor och Aceh - skillnader och likheter

Bloggaren Janet, som tidigare kallade sig Panda och Raiketak och skrivit om Östtimor, har besökt Banda Aceh, huvudstaden i Aceh. Hon har slagits av skillnader och olikheter mellan de två territorierna, som bägge utkämpade självständighetsstrider mot Indonesien och drabbats av stor förstörelse, reträtten brändra jord i Östtimor 1999 respektive tsunamin 2004 i Aceh.

Läs blogginlägget (på engelska) här ...

01 - Amnesti för Östtimors krigsförbrytelser försvagar ömtåligt förtroende för laglydnad

Känslan av trauma fortsätter och de dödas andar är överallt

När jag körde genom ett av Östtimors västra dristrikt, Bobonaro, i måndags, samma dag som Amnesty International publicerade sin rapport som fördömmer Östtimors amnestier för krigsförbrytare, hade jag en obetvinglig känsla av att såren från 1999 och tiden dessförrinnan inte var läkta. Kanske en tredjedel av de hus jag såg nedbrända 1999 är fortfarande övergivna ruiner.

Människorna bygger upp sina liv igen, i många fall långsamt, men känslan av trauma fortsätter att visa sig i oförsvarliga handlingar så som våldsutbrottet 2006.

Balibo, nära gränsen, har kvar djupa sår från 1999 och från de 24 åren dessförinnan. Huset i vilket Balibo fem-journalisterna från Australien mördades undviks av lokalbefolkningen, som om det inte bara innehöll deras andra utan också mångas av dem som torterades och mörades till 1999. Balibo-husfonden, som arbetar med kommunen, fick nyligen en begäran om att byta placeringen av en föreslagen samlingssal för att undvika att bygga på mark, där det fortfarande finns andar från mördad lokalbefolkning.

I distriktshuvudstaden Maliana är en tredjedel eller mer av byggnaderna, och det hus jag bodde i 1999, fortfarande förkolnade skelett. Jag lade som alltid märke till polisstationen i vilken lokalbefolkningen 1999 fick hör att de var skyddade mot härjande milis. I stället organiserade polisen sin blodiga massaker. Ingen har dömts för detta brott mot mänskligheten, även om förövarna är välkända.

Östtimor är ett land med kärv skönhet, men det är omöjligt att betrakta den utan att tänka på de stora fasorna. Spektakulära utsikter från klippor, bundna människor som kastats ner från dem. Underbara stränder, det var där som kroppar islängda från kajen brukade spolas upp. De dödas andar finns överallt.

Fler än 100.000 människor dog bevisligen, som en direkt följd av av den 24-åriga indonesiska ockupationen. En högre och troligen mer exakt siffra är omkring 200.000 - mer än en fjärdedel av den dåvarande befolkningen.

Den allmänna känslan i Östtimor är inte längre så mycket för hämnd, även om den känsla fortsätter attgnaga en del. Mer förhärskande är önskan om rättvisa. För ett folk, som fortfarande försöker förstå begreppet laglydnad, gör amnestier för de värsta lagbrytarna ett hån av andra lagkrav.

Östtimors ledare har genomgående tonat ner behandlingen av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och har nu antagit en lag med sådan innebörd. De har gjort det av två mycket pragmatiska skäl.

Det första är att Indonesien aldrig kommer att ställa sina krigsförbrytare inför rätta, särskilt inte för en sådan fråga som såg Östtimor bryta sig loss från Indonesien. Det andra är att att driva frågan bara skulle förarga Indonesien och mäktiga personer där. Oavsett vad ledarna anser privat, så så anses kostnaderna vara större än fördelarna.

En del politiker, såsom president José Ramos-Horta, har också antagit en mer formell kristlig syn i detta övervägande katolska land avseende förlåtelse för sina forna fiender. Visserligen har presidenten själv i vida kretsar kritiserats för sitt överdrivna överseende, när han gett amnestier till exempel för krigsförbrytaren Marternus Bere, som greps i Östtimor åtalad för kallblodiga mord 1999, men frisläppt förra året enligt en verkställighetsorder som en följd av burdusa diplomatiska påtryckningar från Indonesien.

Enligt Östtimors konstitution kan presidenten ge amnestier också till krigsförbrytare. Men också denna kontroversiella befogenhet är av mindre omfattning än en fullständig amnesti för krigsförbrytare.

Det finns ett argument att ett land och ett folk behöver gå vidare, att lägga det förflutna bakom sig. Visserligen finns ett gemensamt drag bland östtimoreserna att de har långa minnen, att missnöje kan gå från generation till generation och att klanstrider kan föras längre än kunskapen om skymfen som orsakade dem. Det är ingen tvekan om att dett inte hjälper ett folk, som försöker finna sin väg i det 21:a århundradet.

Men viktigare, laglydnad är ännu inte väl inpräntad i Östtimor, dess polis för fortfarande alldeles för många misstag, dess rättsväsende är ofta dåligt utbildat, omfattar för få personer och obenäget att tillbringa mycket tid utanför Dili, i byarna där de flesta människorna fortfarande lever.

Det finns nu en rörelse att komplettera den formella lagen med traditionell rättsskipning. Den traditionella lagen är ofta inkonsekvent, främjar de mäktiga och är inte så traditionell. Men den är tillgänglig, fungerar tillräckligt bra och människor har av detta skäl förtroende för den.

Och sedan ser de på lagstiftarna i Dili och amnestierna för den värsta sortens förbrytare - krigsförbrytare - och de undrar varför de skulle godkänna ett som redan kämpar, när deras på sunt förnuft grundade uppfattning om rättvisa nonchaleras.

Priset för att vara ett litet och fortfarande sårbart land med stora och framfusiga grannar - säkert Indonesien, ibland också Australien - är mycket högt och fastnar i halsen.

Kanske måste en del kompromisser göras av ett litet land helt enkelt för att överleva. Men ingen borde bli överraskad om de plågade ledarna för ett traumatiserat folk tvingade att fatta ovälkomna beslut gör utfall, i Australiens fall mot dem som minst sannolikt biter tillbaka.

Professor Damien Kingsbury arbetar vid instutitionen för för internationella och politiska studier vid Deakin-universitet. Han är styrelsemedle i Balibohusfonden och författtare av East Timor: The Price of Liberty.

Källa: Damien Kingsbury/The Age [Melbourne, Australia]

Juni

28 - Milena Pires vald till CEDAW

Det sextonde mötet med de statliga delegationerna till Konventionen om eliminering av alla former av diskriminering av kvinnor valde i morse i en sluten omröstning 12 representanter till det organ med 23 representanter, som kontrollerar uppfyllandet av traktaten.

Experterna, som ska vara ledamöter i kommittén för eliminering av diskriminering av kvinnor som individer, börjar sina fyraåriga mandat den 1 januari 2011 och ersätter de 12 experter, vilkas mandat löper ut den 31 december 2010. De nya ledamöterna valdes från en lista på 21 kandidater nominerade för jämn geografisk fördelning, olika fomer av civilisation liksom olika rättssystem. De statliga delegationerna hade en lista med kandidaternas namn och CV:n (dokument CEDAW/SP/2010/3).

Dessa experter tjänstgör som enskilda individer, även om de nominerats av de statliga delegationerna och inte som representanter för sina länder. Enligt konventionens artikel 17 (1) ska de nominerade vara moraliskt högstående och vara kompetenta inom konventionens områden. Under ett tilläggsprotokoll till konvetionen tog de också hänsyn till klagomål från enskilda eller grupper av enskilda människor på påstådda brott mot rättigheter skyddade av konventionen.

De i första omgången idag valda eller omvalda var: Ayse Feride Acar (Turkiet), Olinda Bareiro-Bobadilla (Paraguay), Meriem Belmihoub-Zerdani (Algeriet), Naéla Mohamed Gabr (Egypten), Ruth Halperin-Kaddari (Israel), Yoko Hayashi (Japan), Ismat Jahan (Bangladesh), Violeta Neubauer (Slovenien), Pramila Patten (Mauritius), Maria Helena Lopes de Jesus Pires (Östtimor), Patricia Schulz (Schweiz) och Dubravka Simonovic (Kroatien).

Möet hade tidigare med acklamation valt Alexander Lomaia (Georgien) till ordförande för det sextonde mötet med de statliga delegationerna. Med acklamation valdes till vice ordföranden Bertin Babadoudou (Benin) för de afrikanska staterna, Sonam Tobgay (Bhutan) för de asiatiska staterna, Leon Faber (Luxemburg) för de västeuropeiska och övriga staterna och Dessima Williams (Grenada) för de latinamerikanska och karibiska staterna.

...

De medlemmar vilkas mandat går ut den 31 december 2012 är: Nicole Ameline (Frankrike), Magalys Arocha Domínguez (Kuba), Violet Tsisiga Awori (Kenya), Barbara Evelyn Bailey (Jamaica), Niklas Bruun (Finland), Indira Jaising (Indien), Soledad Murillo de la Vega (Spanien), Silvia Pimentel (Brasilien), Victoria Popescu (Rumänien), Zohra Rasekh (Afghanistan) och Xiaoqiao Zou (Kina).

Källa: Dokument WOM/1803/FN, Department of Public Information, News and Media Division, New York

28 - Östtimors lagar tillåter amnesti för krigsförbrytelser

Amnesty International vädjar till Östtimor att stänga ett lagligt kryphål, som tillåter krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begångna under den indonesiska ockupationen 1975-1999 att förbli obestraffade.

Timor-Leste; Justice in the Shadow är en rapport om landets senaste brottsbalk från Amnesty International, som publicerades idag, och dokumenterar hur lagen tillåter amnestier, som skulle hindra rättegångar mot människor misttänkta för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Utan ett förbud för sådana amnestier fullföljer inte Östtimor sina förpliktelser enligt Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen, som man anslöt sig till 2002.

Överlevande från årtionden av brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor kräver rättvisa och upprättelse, men myndigheternas rutinmässiga användning av amnestier, benådningar och liknande åtgärder har skapat en kultur av straffrihet, sade Isabelle Arradon, Amnesty Internationals Östtimorundersökare.

Amnesty International fruktar att de östtimoresiska myndigheternas potenitella användning av amnestier på grund av hålet i den nya brottsbalken, kommer att skada den unga statens förmåga att utveckla ett starkt avskräckningsmedel mot våld, vidmakthålla ett oberoende och pålitligt rättsväsende och hålla beväpnade grupper och säkerhetsstyrkor ansvariga för sina handlingar.

Människor åtalade och dömda av FN:s särskilda domstol för allvarliga brott för brott mot mänskligheten begångna under Östtimors övergång till oberoende 1999, har varit bland dem som frigivits genom presidentbenådningar eller omvandling av domar.

2008 släpptes milisledaren Joni Marques efter att hans straff minskades väsentligt av presidenten. Han dömdes ursprungligen till 33 års fängelse för brott mot mänskligheten.

Myndigheterna i Östtimor komprometterar vårt rättsväsende i sökandet efter fred - men utförsäljningen av rättvisa för sådana allvarliga brott underminerar bara laglydnanden och kan inte lösa det förgångnas trauma, sade Isabelle Arradon.

2009 lät den östtimoresiska regeringen Maternus Bere, åtalad av Förenta Nationernas enhet för allvarliga brott, undgå straff genom att överföra honom till Indonesien innan han ställdes inför domstol. Bere hade varit milisledare inblandad i massakrer av civila 1999.

Timor-Leste: Justice in the Shadow erkänner viktiga steg som landet har tagit för att införliva många sina förpliktelser enligt Romstadgan med sin brottsbalk. Men likväl som ett uttryckligt förbud för amnestier för brott enligt internationell lag saknas, saknar brottsbalken bestämmelser om samarbete med den internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court).

Amnesty International stöder en långsiktig omfattande plan för att ta itu med straffrihet i Östtimor.

Detta skulle omfatta upprättandet av en internationell tribunal för att undersöka och åtala de ansvariga för brott begångna under den indonesiska ockupationen; efterforskningar av försvunna; ersättningar till de tusentals som led och till anhöriga till dem som dog; och ett sätt att hantera amnestier, benådningar och liknande åtgärder, som inte undergräver laglydnaden.

I augusti 1999 röstade en överväldigande del av befolkningen i Östtimor för självständighet från Indonesien i en av FN stödd folkomröstning. Tiden fram till omröstningen och dess efterskörd drabbades av brott mot mänskligheten och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. De flesta av de för sådana brott misstänkta är fortfarande i frihet i Indonesien.

Mellan 1974 och 1999 uppskattas 100.000 människor ha dödats eller svält till döds i Östtimor enligt kommissionens för mottagande, sanning och försoning (Commission for Reception, Truth and Reconciliation in East Timor - CAVR) rapport.

Brott mot mänskligheten och andra kränkningar av mänskliga rättigheter förekom mest under de 24 åren av indonesisk ockupation från 1975. De omfattade olagligt dödande, försvinnanden, godtyckliga fängslanden, tortyr och annan dålig behandling, krigsförbrytelser, sexuellt våld, kränkningar av barns rättigheter och kränkningar av ekonomiska, social och kulturella rättigheter.

Det övervägande flertalet av brotten i det förgångna, huvudsakligen av de indoneiska säkerhetsstyrkorna och deras hjälptrupper, har ännu inte behandlats.

Timor-Leste: International Criminal Court: Justice in the shadow
Index Number: ASA 57/001/2010
Date Published: 28 June 2010

Den 6 september 2002 anslöt sig Östtimor till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court). Nästan sju år efter att ha blivit en biträdande stat införde Östtimor 2009 i sin brottsbalk åtagandena enligt Romstadgan. I sin rapport ger Amnesty International en juridisk analys av Östtimors brottsbalk från 2009 och den utsträckning i vilken den har infört kompletterande bestämmelser enligt Romstadgan och infört andra internationella lagar eller underlåtit att göra det.

Källa: Amnesty International

25 - Folket och landet - att göra jordbruksmetoderna hållbara i Östtimor

När människor i min by ser att dessa jordbruksmetoder fungerar, kommer de alla till mig och vill att jag ska visa dem hur de ska införa dessa nya metoder på sina egna åkrar.

Det är andra dagen av en veckolång utbildningskurs i hållbar åkerhantering i Ermera. Felisberto Pereira Pinto är en av utbildarna, som med sin direkta erfarenhet beskriver hur dessa idéer och tekniker kan gynna bybor.

De 26 kursdeltagarna är en blandning av miljöarbetare, skogvaktare och statliga fältarbetare. De kommer att ta kunskapen och informationen de får den här veckan tillbaka till sina respektive sucos, för att hjälpa andra bönder i sina samhällen.

Victor de Deus Maia har varit statlig miljötjänsteman i Ermera just mer än ett år, men, säger han, den här utbildningen är helt ny för mig därför att den ger specifik teknisk information om hur man ska vidmakthålla land utan att vålla skada. Till exempel så vet jag nu hur man ska använda en A-ram för att markera konturlinjer för terrasering och vilket som är det korrekta avståndet, när man planterar träd.

Deltagarna lyssnar intensivt, när de tre utbildarna använder diabilder, diagram och gruppövningarn för att förklara nya odlingsmetoder. Nästa steg är praktiska övningar. Halva gruppen börjar att fysiskt bygga små terasser på ett fält i närheten. Den andra hälften ger sig iväg till plantskolan, där deltagarna entusiastiskt frågar ut läraren om det riktiga förhållandet mellan sand, kompost och mylla, som krävs när man ställer i ordning en odlingsbädd.

Hur man ska förbereda Casuarina- och Eucalyptusplantor är av särskilt intresse för mig, säger Jeneveva de Fatima Ximenes. Båda sorternas träd finns i hennes by, men de har inte vårdats och förökats.

UNDP:s program för hållbart jordbruk syftar till uppmuntra - och lära ut - jordbruksmetoder i Östtimor, som upprätthåller ekosystemets produktivitet och också direkt bidrar till landets miljö-, ekonomi- och socialvälstånd.

En del av programmet har varit utbildningen av fler än 80 deltagare från en mångfald institutioner bland andra jordbruksministeriet, miljösekretariatet och nationella ideella organisationer. Deltagarna återvänder sedan till distrikten och blir utbildare, som den här kursen visar, som för sina nya kunskaper vidare representanter för byarna som i sin tur tar informationen tillbaka till sina samhällen.

Utbildningens sippringseffekt betyder att hållbara jordbruksmetoder används framgångsrikt i hela landet.

Många människor har börjat förbättra sina odlingsmetoder, säger utbildaren Felisberto Pereira Pinto. Ett exempel är i Ainaro, där åtskilliga människor nu effektivt terasserar sluttningarna och delar in sina marker i olika delar.

Pinto är också angelägen om att betona att nyckeln till hållbart jordbruk är integration:

Alla delar av den här utbildningen hör ihop. Människor måste börja bruka jorden med en holistisk plan för sina marker. Så de kan kanske ta en hektar och dela upp den i delar som ger skördar vid olika tidpunkter. Träd för virke (och olja när det gäller sandelträ), sedan grödor på kort siktig, till exempel majs, och så boskap och getter för mejeriprodukter och kött.

Omkring 60% av jorden i Östtimor sluttar, så jordbruk på en sluttning är nödvändigt. Utan terassering och dräneringssystem spolar de kraftiga regnen bort grödor och orsakar storskalig erosion. Avskogning och användningen av svedjebruk exponerar också marken. Det är nödvändigt att människorna tar itu med dessa frågor för att öka jordbrukets produktivitet och skydda sin mark från skador.

Paula Cruz är projektledare för UNDP-programmet. Hon säger att dessa deltagare nu kommer att kunna hålla kurser i sina sucos. De kommer också att kunna använda sin egen mark för att visa hur framgångsrika dessa metoder kan vara. Det bästa sättet att få ut budskapet är genom exempel.

En sådan deltagare, Victor de Deus Maia säger att byarna har ofta jordbruksvanor som är svåra att ändra. Det kommer att ta tid för människorna att anpassa sig. Men jag vill göra mitt bästa och visa människorna i min by att ädringarna är värda att göras.

Källa: Clare Santry, Media and Communications Officer, UNDP Timor-Leste Office, tel (+670) 331 2481 x2019, mobil (+670) 7245425, fax (+670) 331 3534, epost clare.santry@undp.org, webb www.tl.undp.org

25 - Om "Australien tvingar inte Östtimor med hot, säger Horta"

Kära läsare,
som huvudförhandlare för de samtal som resulterade i CMATS (Certain Maritime Arrangements in the Timor Sea - Särskilda marina arrangemang i Timorsjön), kan jag säga att presidenten, med all respekt, inte är ärlig.

Att beteckna hur de australiska förhandlarna uppförde sig med hotfullt är faktiskt förmildrande. Läs bara Clearys bok Shakedown. Boken har sina brister när det gäller hans personliga bedömning av en del politiska figurer och andra personligheter i Östtimor, men i den här frågan har Cleary fått till det riktigt bra. Men det fanns möten, som han aldrig var med i men det var jag, det var extrem skolgårdsmobbning.

Jag hänför dessa yttranden nyligen till president Hortas diplomatiska natur.

Jose Teixeira

Östtimors president José Ramos-Horta säger att Australien inte tvingat hans nya stat med hot när det gäller olja och gas.

Faktiskt är det ibland tvärtom.

En del tror att Australien, när det gäller olja och gas i Timorsjön, tvingat Östtimor med hot, sade Ramos- Horta i ett tal i Sydneys universitet i torsdags.

Jag ifrågasätter det. Från min personliga inblandning i situationen har vi i stort sett fått det vi ville.

Om något, så tror jag att det ibland är Östtimor som mobbar Australien och ofta går det vägen, vi kommer undan eftersom vi har så många vänner i det här landet.

I ett möte med tidigare premiärministern Kevin Rudd i Canberra i måndags bad Ramos-Horta Australien ställa upp för Östtimor i dess dispyt om en gasanläggning i Timorsjön.

Östtimor vill att gas leds i rör till dess kust för att ge jobb, medan ett konsortium lett av Woodside vill undvika att gå via kusten genom en flytande plattform.

Källa: AAP

23 - Återblick på Timor

Bloggaren Tumbleweed in Space bloggade 2006 från Östtimor. Nu har hon inför en presentation gjort en återblick på sin tid i Östtimor. Läs hennes intressanta berättelse här ...

23 - Finansministern deltar i symposium i Finland

Finansminister Emília Pires, besökte Finland på inbjudan av den finske utrikesministern för att delta i en panel i ett förberedande symposium för det andra Utvecklingssamarbetsforumet.

Symposiet organiserades av den finska regeringen och Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd (ECOSOC - Economic and Social Council) i Helsingfors den 3 och 4 juni.

...

Emília Pires untyttjade också "tillfället att tacka regeringen och Finlands folk för deras fortlöpande stöd till och vänskap med Östtimorkommittén. Ert bidrag till vårt land avseende utbildning om mänskliga rättigheter, fattigdomsreduktion och särskilt för funktionshindrade har varit uppskattat", sade ministern.

...

Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering

22 - Parlamentskommitté återsänder förslaget till budgetjustering

I slutet av maj föreslog Östtimors regering en halvårsjustering av budgeten omfattande nya utgifter på 178 miljoner dollar (en ökning med 27 %) och ytterligare uttag på 309 miljoner dollar från oljefonden. Den begärde att totalt 811 miljoner skulle överföras från oljefonden, långt mer än de 502 miljonerna i beräknad hållbar inkomst. Parlamentskommittéer har hållit utfrågningar med regeringsrepresentanter och andra och deras slutsatser slogs ihop och förelades i parlamentets plenum den 22 juni a kommitté C (ekonomi, finanser och anti-korruption).

Kommitté C rekommenderade godkännande av bara 52,3 miljoner av de 178 miljonerna för nya utgifter föreslagna av regeringen. Kommittén rekommenderade också mot uttag av mer än den beräknade hållbara inkomsten från oljefonden och föreslog att Decentralized Development Package-projekt (PDD) ska hanteras av sina ursprungliga ministerier som investeringar, snarare än att bli överföringar under ministeriet för statlig administration. Kommitténs 38-sidiga rapport innehåller många andra kommentarer och rekommendationer.

När parlamentet börjar sin två veckor långa plenardebatt, borde kommitténs analys och rekommendationer vara brett tillgängliga enligt La'o Hamutuk. Därför har vi skannat rapporten och gjort en preliminär översättning till engelska. De finns på vår webbplats på adresserna:

• http://www.laohamutuk.org/econ/OR10/CommCOR10Pt.pdf (portugisiskt original)
• http://www.laohamutuk.org/econ/OR10/CommCOR10En.pdf (engelska)

Bakgrundsinformation, analys och budgetdokumenten finns här: http://www.laohamutuk.org/econ/OR10/10OR2010.htm.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

21 - Utfattig kenyan blir vän med Östtimors president, vinner maraton

Dili. Vad är chansen för att man kommer utan ett öre , utan visum till ett land och sedan frå bo i presidentens hem och vinna ett maratonlopp?

Det är vad som hände kenyanen Philimon Rotichn, när han dök upp i det lilla sydostasiatiska landet Östtimor.

Rotich, 33, landade förra fredagen på den dammiga flygplatsen i Dili utan pengar att betala visumet om 40 dollar eller boende, när han upptäckte president José Ramos-Horta på flygplatsen.

"Det är guds vilja för jag har aldrig hälsat på presidenten i mitt land. Så jag belv glad över att se presidenten och hälsa på honom. Han bestämde sig för att be mig (komma) till sitt hem", berättade Rotich för Reuters på bruten engelska i måndags.

Rotich, som fick kännedom om Östtimors första maratonlopp på internet, vann den 42 km långa tävlingen i söndags och fick en guldmedalj och ett pris på 5.000 dollar.

"Det var hett och jag var också rädd för hundarna längs vägen", sade han.

Rotich sade att han inte tränat intensivt för tävlingen men beskrev sin seger som ett "fantastiskt ögonblick".

Två timoreser belade platserna två och tre omkring en minut efter segraren. Över 1.200 deltog i tävlingen, som var en del av firandet av självständighetsdagen, och av dessa kom hälften från utlandet. I damklassen vann australiskan Lucie Hardiman på 3:03:32. "Jag ska jobba för att många får reda på nästa års maraton, den här tävlingen kommer bara att bli större och bättre. Jag har sprungit maratonlopp över hela världen och det här var fantastiskt", sade hon. Nationalidolen Aguida Amaral kom trea i damklassen. Den 36-åriga tidigare flyktingen är en av få timoreser som deltagit i olympiska spel, i Sydney 2000 och Athen fyra år senare.

Maratonloppet var president Ramos-Hortas senaste sportidé efter förra årets premiärtävling på cykel Tour de Timor och en internationell fisketävling. De är alla delar av en plan att "bygga broar genom sport, att skapa fred i landet, att skapa broderskap mellan det här landet , vårt folk och människor världen runt", sade han.

Som ett av världesn yngsta länder kämpar Östtimor med fattigdom och arbetslöshet och siktar på att få fler turister med sportevenemang, dykning och sina stränder.

Källor: AFP och Reuters (reporter Tito Belo, skribent Olivia Rondonuwu, redigerare Sunanda Creagh och Miral Fahmy)

18 - Kopassus nye andreman hjälpte skapa milis i Östtimor 1999

TNI har befordrat den i USA utbildade översten Widyotomo Nugroho till ställföreträdande befälhavare för Kopassus. Nugroho deltog i IMET-kurser i underrättelsetjänst.

Masters of Terror (MOT), som felstavar hans namn Wioyotomo Nugroho, säger att han tjänstgjorde som chef för SGI:s underrättelsetjänst 1998 och kanske i början av 1999 i Östtimor, där han spelade "en aktiv roll när det gällde att organisera milisen". SGI-centra tjänstgjorde som tortyrrum under den indonesiska ockupationen.

James Dunn skrev i en rapport till FN att Nugroho "utövade ett nyckelansvar i TNI:s/milisens kommandostruktur och hans roll var mycket värre än för 23 år sedan. 'Milisvittnen påstår att han utfärdade order att döda. Är anklagad för sexuella attacker på timoresisk kvinna.'"

Allan Nairn sade till USA-kongressen den 30 september 1999 att "Nugroho, som var fältkoordinator för milisen under operationens första månader" var utexaminerad "från USA:s IMET- och underrättelseutbildning".

Det här är den fullständiga MOT-texten:

Överstelöjtnant Wioyotomo Nugroho

Befälhavare för Combined Intelligence Task Force (Satuan Gabungan Intelijen, SGI), Dili.
Enligt en rapport av David Jenkins var Nugroho i centrum för operationerna i Östtimor fram till omkring december 1998 eller januari 1999 med en aktiv roll i skapandet av miliserna.[1] En källa säger att han blev omplacerad till Jakarta tidigt 1999.[2]

SGI drev ett antal förhörscentra, som var mycket fruktade av östtimoresiska aktivister på grund av den tortyr de bedrev bland andra militära motaktioner. Nästan ingenting är känt om vem som bemannade SGI. Andra officerare nämnda som SGI:s befälhavare 1999 är överstelöjtnant Yayat Sudrajat och överste Anwar. Ytterligare en är kapten Siburian.[3]

Bakgrund

Wioyotomo Nugroho utexaminerades från militärakademin 1983 och man vet att han gått två utbildningskurser i USA betalade av IMET (International Military Education and Training), den första i underrättelsetjänst medan han var kapten, den andra möjligen i flygstrid.[4]

David Jenkins listar honom som 'Kopassus underrättelsetjänst', men med sin rank som överstelöjtnant är det mer troligt att han var underrättelsassistent hos Kopassus kommenderande general (Asintel Danjen Kopassus) snarare än befälhavare för Kopassus fjärde grupp (Intelligence/ Secret Warfare). Han kan ha haft denna tjänst utöver befälhavare för Combined Intelligence Task Force (Satuan Gabungan Intelijen, SGI) i Östtimor, en post som han tydligen upprätthöll sedan minst juni 1998.[5] Någon gång 1999 fick han en tjänst inom personalavdelningen i Kopassus.

[1] David Jenkins, 'Indonesian military s dirty tricks brigade unleashed on Timor', Sydney Morning Herald, 8 juli 1999.

[2] Tomas Goncalves intervju i Radio Hilversum, 6 oktober 1999.

[3] 'Fortilos: Apa yang harus dilakukan?', MateBEAN, 31 august 1999.

[4] David Jenkins, 'Indonesian military s dirty tricks brigade unleashed on Timor', Sydney Morning Herald, 8 juli 1999.

[5] 'Referendum bakal munculkan perang saudara di Timtim', Republika, 30 juni 1998.

Källa: ETAN:s blogg

17 - Macaubo avvek med 3 miljoner dollar från folkomröstningsprojekt

En medborgare från Macau har avvikit med pengar från finansministeriet till en summa av 3 miljoner USA-dollar, som ministeriet betalat honom för att utföra arbeten för ett projekt i folkomröstningspaketet.

Vice premiärminister Mario Viegas Carrascalao berättade det för journalister i onsdags (16/06) i parlamentsbyggnaden syftande på 3 miljoner från folkomröstningspaketet, som Fretilin tidigare offentligt hävdat gått förlorade inom finansministeriet.

Carrascalao förklarade inte för vilka arbeten ministeriet hade gjort dessa förskottbetalningar till Macaumedborgaren, men Carrascalao tillade att de förlorade tre miljonerna omedelbart hade ersatts av finansministeriet från den justerade budgetens tillgångar.

"De här medlen var verkligen förlorade, därför att någon kom från Macau, de betalade honom för att utföra arbeten, men senare flydde han och därefter tog de medel från folkomröstningspaketet för att betala", tillade Carrascalao.

Men Carrascalao sade att dessa uppgifter om någon från Macau som flytt med pengarna ännu inte hade publicerats i pressen och att det var därför, som han nu informerade journalisterna eftersom han inte vill ta ansvaret för det.

Tills nu har tidningen inte kunnat få information från ansvariga myndigheter.

Källa: Jornal Diario Nacional

16 - Bilder från Dili

Tokyo reporter har sammanställt några vackar fotografier från Dili. Se dem här ...

15 - Östtimoresiska flyktingar kan söka asyl utomlands

Den 14 juni 2010 sade östtimoresen Joao Quintao (57), pensionerad indonesisk sergeant, att de tusentals flyktingar från Östtimor, som lever i flyktingbosättningar i East Nusa Tenggara har dåliga levnadsförhållanden och är besvikna på regeringens politik. Quintao gjorde sina kommentare i flyktinglägret Tuapukan i Kupang.

Enligt Quintao finns det omkring 55.000 flyktingar från Öttimor, 11,000 familjer, som lever i Västtimor. Flyktingarna lever under dåliga förhållanden med en del barn som inte kan fortsätta sin skolgång och med brist på land att odla. Trots att regeringen byggt 11.000 hus för familjerna, så har de flesta enligt Quintao fallit ihop och aldrig varit lämpliga att bo i för att de inte hade badrum.

Quintao kritiserade den indonesiska regeringens beslut 2008 att ta ifrån flyktingarna deras flyktingstatus och sade att ett sådant beslut måste vara ett officiellt skriftligt tillkännagivande undertecknat av representanter för flyktingarna bevittnat av en representatnt för Förenta Nationerna.

Dessutom hävdade Quintao att om regeringen är besluten att säga att det inte längre finns flyktingar från Östtimor, så skulle tusentals söka politisk asyl i vänskapligt sinnade länder.

"Representanter för östtimoreserna i Belu, Kefamenanu och Soe har redan anslutet sig till denna plan", sade Quintao.

Den tidigare befälhavaren för en pro-indonesisk milis Eurico Guterres sade att dessa kommentarer bara var personliga synpunkter.

"Invånarna har ännu inte släppt något uttalande från ett officiellt forum. Vi kommer att diskutera alla dessa frågor under kongressen för tidigare östtimoreser i september", sade Guterres.

Källa: BBC Monitoring Asia Pacific/Kompas Cyber Media webbplats

14 - Pires frikänd i högre rätt

Appelationsdomstolen i Dili, Östtimors högsta juridiska instans, frikände också Angelita Pires, den dödade rebelledaren Alfredo Reinados älskarinna. Åklagarna hade överklagat frikännandet i Dilis distriktsdomstol, men det avslogs alltså. Bevisningen för att Angelita Pires skulle ha varit inblandad i attackerna mot president José Ramos-Horta och premiärminister Xanana Gusmão den 11 februari 2008 är alltså otillräcklig enligt domstolen.

Källa: Adam Gartrell/AAP

09 - WHO:s goodwillambassadör för utrotning av lepra besöker Östtimor

Yohei Sasakawa, WHO:s goodwillambassadör för utrotning av lepra, kom till Östtimor den 19 maj för att stödja nationella ansträngningar att utrota denna sjukdom. Lepra, mänsklighetens äldsta kända sjukdom, är en av de få infektionssjukdomar som uppfyller de stränga kraven för global utrotning. Den är en avgörande orsak till varaktig invaliditet i världen och drabbar huvudsaklingen fattiga och marginaliserade människor. Om den inte behandlas, kan den leda till tilltagande och permanenta skador på nerver, vilket leder till förlust av känseln och förlamning av musklerna i händer, fötter och ansikte.

Programmet för utrotning av lepra har upptäckt och registrerat över 1.600 leprafall i Östtimor. Av dessa har omkring 85% botats. Alla distrikt har minskat fallen av lepra efter programmets start. Det är för närvarande 160 människor som får behandling. Oecusse-distriktet har landets högsta antal och andel fall i landet, även om de har minskat avsevärt mellan 2004 och 2009 från 52,5 till 6,5 per 10.000 invånare.

Källa: UNMIT

09 - Kampanj för 2010-års folkräkning startad

Informationskampanjen för 2010-års folk- och bostadsräkning startades den 14 maj. Genomförd av National Statistics Directorate med stöd av UNFPA ska kampanjen öka medvetandet om folkräkningen, som kommer att äga rum mellan den 11 och 25 juli. Medan andra länder vanligen genomför folkräkningar vart tionde år, har ändringarna i befolkningen i Östtimor sedan den första folkräkningen gjordes 2004, varit tillräckligt stora för att rättfärdiga en ny folkräkning i år. Preliminära result kommer att finnas i oktober.

Folkräkningen i siffror

• Total budget för folkräkningen: 4.2 miljoner USA-dollar.
• Uppskattat antal folkräknare på fältet: 4.000.
• Folkräkningens kartsektion har tagit fram omkring 2.600 olika kartor.
• Östtimor har delats upp i 1.860 räkningsområden.

Det här är de områden som kommer att täckas av folkräkningen 2010

• 2010-års folkräkningsblankett omfattar 65 frågor och har översatts till fyra språk: tetum, indonesiska, portugisiska och engelska.
• Preliminära result kommer att finnas i slutet av oktober 2010. Folkräkningens huvudrapport väntas i april 2011.

Result av folkräkningen 2004:

• Östtimors folkmängd: 923.198
• Uppskattad folkmängd 2010: 1.155.000
• Den timoresiska befolkningen utgörs av omkring 205.000 hushåll.
• Uppskattad årlig befolkningstillväxt i Östtimor: 3,2 procent; med nuvarande årlig tillväxt kommer den timoresiska befolkningen att fördubblas på 21,6 år.
• Medianåldern hos den timoresiska befolkningen är 18,3 år. 43,2 procent av befolkningen är yngre än 15 år.

Källa: UNMIT

09 - Peace Dividend Trust

Viqueque-matchning ger lokala arbetare mycket pengar

Läs den kompletta versionen på http://BuildingMarkets.org/blogs/timor (engelska).

I ett distrikt som Viqueque, kan det vara en riktig utmaning att göra affärer. Det är ont om mobiltelefoner, internet existerar i praktiken inte och resurser för affärsutveckling är sällsynta. Det gör lokaliseringen av varor och tjänster, som arbetare i Viqueque till en vidunderlig utmaning för ett byggnadsbolag som United General Construction (UGC) i Dili. Peace Dividend Trusts grupp i Viqueque hade förutsett sådana problem och därför skapat ett omfattande nätverk av små arbetsgrupper i hela distriktet.

När UGC kom med en förfrågan om arbetare för att reparera bevattningssystemet i Uatolari satt matchningsgruppen omedelbart igång sitt arbete. De samlade dessa arbetsgrupper för att förklara projektets detaljer och för att vilka grupper som var intresserade. Resultatet var att 105 arbetar från Viqueque-distriktet anställdes för projektet, deras sammanlagda löner uppgick till 45.630 dollar. I stället för att ta arbetare från Dili eller utlandet, vilket, det medges, hade varit enklare för UGC utan PDT:s matchningsgrupp, kunde pengarna förbli i projektets distrikt.

Och en arbetsstyrka är inte det enda PDT:s Viqueque-kontor kunde förse UGC med. Kontoret har också underlättat inköp av byggnadsfordon för UGC:s projektledare, Constantinho Soares de Carvalho. Redan har kontoret bistått med matchning av fem fordon till ett värde av totalt 13.000 dollar.

Matchningar som dessa belyser de behov landsbygdssamhällena har av utökade affärsnätverk och information. Utan matchningsgruppen förlorar firmor en värdefull tillgång, när de gör inköp.

Matchningsaktiviteterna kommer att avslutas i slutet av månaden, om inte begränsningen i finansieringen kan lösas.

Källa: Scott McCord

Tempo Semanal - presstopp

Östtimors president har skickat ett brev till Australiens ambassadör i Dili och bett AusAid att ompröva sin plan och behålla stödet till Peace Dividend Trust de kommande tre åren.

Igår skrev José Ramos-Horta i ett brev till den australiensiske ambassadören att "den övervägande delan av biståndet till Östtimor går till konsulter, studieresor, rapporter och rekommendationer".

Tempo Semanal har just sett en kopia av det tvåsidiga brevet, som Horta skickat till ambassadör Petter Heyward.

Källa: Tempo Semanal

Video: José Ramos-Horta om australiskt bistånd, PDT, etc

Se http://temposemanaltimor.blogspot.com/ eller http://www.youtube.com/TempoSemanal.

Tempo Semanal har några korta videoinspelningar med president Ramos-Horta, som kommenterar minskningen av bidragen till Peace Development Trust från AusAID och andra biståndsfrågor.

Källa: Tempo Semanal

07 - Timoresiskt båtköp kan få diplomatin i gungning

Två 43-meters kinabyggda patrullbåtar beväpnade med 30-millimeterskanoner kommer att tas i bruk i Östtimor den här veckan, vilket observatörer säger är ett slag i ansiktet på den australiska diplomatin.

Båtarna av 175-tons Shanghai-klass, konstruerade på 1960-talet, anlände till Östtimor vid en tidpunkt med spända relationer mellan Rudd-regeringen och fyrpartikoalitionen i Dili under ledning av den forne gerillakämpen Xanana Gusmão.

Östtimor köpte båtarna från ett kinesiskt bolag 2008 utan att rådfråga Australien, som hade flera hundra soldater stationerade i landet sedan 2006.

Ian Storey, en expert på Östtimors relationer med Kina, sade till The Age att Dili köpt båtarna för att "för Canberra demonstrera att de har andra alternativ när det gäller försvarssamarbete". Men Storey, medarbetare vid Institute of Southeast Asian Studies in Singapore, sade att han visste att båtarna skulle användas för fiskeövervakning "och i den bemärkelsen inte har något inneboende strategiskt vöre. Det betyder att det inte är någonting för grannländer att bekymra sig över".

Ett uttalande från Östtimors försvars- och säkerhetsministerium säger att båtarna, som i början kommer att bemannas av kinesiska besättningar medan timoresiska besättningar utbildas, kommer att kunna gå 1.000 kilometer och stanna till sjöss en vecka.

Försvarsminister Julio Tomas Pinto sade att båtarna var ett "brådskande" svar för att bekämpa olagliga aktiviteter i Östtimors ekonomiska zon.

Östtimors inköp för 28 miljoner USA-dollar (33,9 miljoner australiska dollar) av båtarna från Poly Technologies, ett dotterbolag till China Poly Group, ett försvarsföretag med nära band till den kinesiska militären, skapade kontrovers i det lilla landet. Regeringen gjorde köpet utan att genomföra en öppen anbudstävling.

Det kom vid en tidpunkt när Kina använde miljoner för att skapa ett ekonomiskt, diplomatiskt och strategiskt fotfäste i Östtimor av intresse att få tillgång till Östtimors olje- och gasreserver.

Observatörer i Östtimor tror att Australiens relation med Östtimor är den sämsta sedan landet blev självständigt 2002.

I flammande tal i jordbruksprovinserna de senaste veckorna har Gusmão attackerat Woodside Petroleums planer att bygga en flytande plattform för flytande naturgas ovanför multimiljarddollarfältet Greater Sunrise i Timorsjön. Timoresiska media hade citerat honom när han sade att timoreserna måste enas för att stoppa Australien från att stjäla deras tillgångar.

Gusmão hotar att stoppa Greater Sunrise-projektet om inte konsortiet leder gasen till en anläggning i Östtimor, vilket skulle främja ekonomisk utveckling, där de flesta lever i fattigdom.

Woodside uppskattar att Australien och Östtimor skulle dela på 32 miljarder dollar från en flytand plattform vid fältet. Dili-tidningen Tempo Semanal skrev att relationen mellan Canberra och Dili hade sjunkit nästan till en punkt, där den inte längre kunde tala med varandra. En talesman för försvaret avvisade igår kväll alla antydningar att Kina försökte avlösa Australiens försvarspartnerskap med Östtimor med orden att den australiska regeringen stöder ett samarbetande säkerhetssamfund och uppmuntrar Kinas engagemang som en ansvarig intressent.

Källa: Lindsay Murdoch/The Age

06 - Fretilin: Parlamentskommitté frågar 'Vart har pengarna tagit vägen?'

Medlemmar av en parlamentarisk flerpartikommitté undrar: 'Vart har pengarna tagit vägen?' efter ett besök på byggplatsen för regeringens tungoljekraftverk för 260 miljoner dollar.

Regeringen har hittills betalat 22 miljoner dollar till entrepenören China Nuclear Industry 22nd. Likväl har medlemmar i parlamentets C-kommitté - ekonomi, finanser och anti-korruption - som inspekterade byggplatsen i Hera den 3 juni 2010 kommit tillbaka bekymrade över bristen på fysiska framsteg för projektet och ifrågasatte det hittills utbetalda beloppet.

C-kommitténs vice ordförande, Cecilio Camiha (CNRT), sade efter besöket: "De beräknade 22 miljoner dollar som betalats motsvarar inte de fysiska arbeten kommittén just sett här." (Timor Post 5 juni 2010)

Till journalister i Dili sade Fretilins parlamentariska talesperson Jose Teixeira (Fretilin) att Caminhas kommentarer visade att till och med regeringens parlamentsledamöter är bekymrade över detta enorma och kontroversiella projekts finansiella transparens. Projektet har gått igenom stormiga granskningar och omkonstruktioner, av vilka inga har varit transparenta.

"Bolaget som kontrakterats för att kontrollera kontraktet, Bonifica Consultants, har sagt till kommittén att 22miljoner dollar hittills har betalats ut, trots det så var kommittén efter besöket på platsen överens om att det hittills utförda arbetet inte avspeglar den utgiften. Så vart har pengarna betalade av regeringen agit vägen och för vad har regeringen betalat detta belopp?", frågade Teixeira.

Teixeira sade att de facto-regeringen hade ignorerat Fretilins parlamentsledamöters begäran om kopior av kontraktsdokumenten för att låta ledamöterna detaljgranska affären i enlighet med sitt konstitutionella mandat.

"Jag och andra kollegor i parlamenter har formellt lagt fram en begäran om kopior av kontraktet och konstruktionsdokument till finansministerna i april 2009, men till dags dato har vi inte fått något svar. Vår begäran från samma tid till ministeriet för infrastruktur om kopior av kontraktet och konstruktionsdokument och ministern för ekonomi och utveckling om dokument om miljögodkännande har rönt samma öde."

"När de facto premiärminister Gusmão skrev till parlamentet den 4 november 2009 och tillkännagav att projektet med begagnade tungoljekraftverk övergetts och ersatts med ett 'nya generatorer'-projekt, uttryckte Fretilin farhågor över den finansiella belastningen på Östtimors kassaskrin. Du kan inte upphäva ett kontrakt att köpa generatorer och sedan välja att köpa nya utan några kostnader för ersättning till entrepenören för förlusten. Genom att ignorera vår begäran om information försöker regeringen att på ett okonstitutionellt sätt hålla på information för att hindra parlamentet från att granska offentliga finanser."

"Gusmãos de facto-regering påstår sig ha genomfört en oöverträffad best practice i hantering av offentliga finanser, men alla från civilsamhället till internationella utvecklingspartner utom Världsbanken, som är delaktig i allt, vet att det motsatta är sant."

"Regeringen har hemlighållit kopior av kontrakten för tungoljekraftverket, patrullbåtarna från Kina och andra stora regeringskontrakt som aldrig varit föremål för offentliga anbudsförfaranden."

"Till och med detaljer om betalningar till pensionerade presidenter, premiärministrar, etc har hållits hemliga. Man kan inte ens få tillgång till information om vilka som är aktieägare i ett bolag som har fått ett kontrakt."

"Den här regeringen brister totalt i transparens och har gjort sitt yttersta för att undgå parlamentarisk och offentlig granskning av dess hantering av de offentliga finanserna, särskilt beträffande inköp. Det är tydligt av det som hänt med detta projekt, som nu ifrågasätts till och med av deras egna i parlamentet."

För ytterligare information kontakta Jose Teixeira (Fretilin) på +670 728 7080.

Källa: Pressmeddelande/Fretilin

04 - Sverigekänd Acehledare död

Indonesien. Grundaren av separatiströrelsen GAM i den indonesiska Acehprovinsen Hasan di Tiro avled på torsdagen, 84 år gammal. Under många år levde han i självpåtagen exil i Alby utanför Stockholm.

di Tiro avled av lunginflammation på ett sjukhus i Banda Aceh, bara en dag efter att landets polis- och säkerhetsminister besökt honom för att återge honom hans indonesiska medborgarskap.

Separatiströrelsen GAM (Gerakan Aceh Merdeka - Rörelsen för ett fritt Aceh) stred 1976-2005 för självständighet, en kamp ledd av di Tiro och GAM:s exilregering. I augusti 2005 enades GAM och den indonesiska ledningen om ett fredsavtal. När sultanättlingen di Tiro, sjuk och bräcklig återvände till Aceh i november 2008, möttes han av omkring 70.000 jublande anhängare.

Källa: TT-Reuters, Banda Aceh/DN

04 - Klimatsäkring av Östtimors vägar

När klimatändringar påverkar vägar så till den grad att stängning eller hot om försvinnande blir vanliga, borde klimatriskerna logiskt sett betraktas i reparationsprojekt. I ett försök är det just det som Östtimor och ADB lär sig göra.

Bakgrund

Östtimor svåra klimat - med torka, översvämningar och kraftiga vindar - har alltid varit dess vägars svåraste fiende. Med vägavstängningar, jordskred, vittringdr och sedimentering som vanliga resultat av klimathändelser, är det inte underligt att nästan hela Östtimors vägnät är i stort behov av reparationer.

2009 godkände ADB projektet Road Network Development Sector för att, bland annat reparera 230 kilometer riksvägar och utveckla ett underhållsprogram för vägarna.

Typiskt för ADB-projekt så vidtog en period intensiva studier och planering för att säkra att projektets resultat tillgodoser Östtimors behov och förväntningar. Halvvägs genom projektets förberedande tekniska assistans insåg projektgruppen en sak: klimatförändringar, om de ignorerades, skulle kunna skada projektets investeringar.

Projektet omfattar Östtimors kustvägar och de som går igenom mycket bergiga jordbruksbygder i det inre. Båda sorternas vägar är utsatta för ändringar i nederbörd och stormars och regns intensitet. Kustvägar riskerar också översvämningar på grund av stigande havsnivå. Eftersom klimatförändringar kommer att påverka dessa vägar på olika sätt, måste åtgärder för att minska riskerna också vara olika. För attbestämma de bästa skyddsåtgärderna genomförde projektgruppen en genomgång av klimatförändringar.

Utmaningar

Det första hindret var att få intressenterna att förstå behovet av denna genomgång. Hur kan klimatförändringar påverka vägar? Varför skulle Östtimor bry sig om anpassning, när det inte ens är en betydande utsläppare av växthusgaser? Detta var bara två av de många frågor som ställdes. Otaliga dialoger hjälpte intressenterna att inse och godta att klimatförändringar är ett globalt bekymmer.

En annan utmaning var att hitta de rätta klimatexperterna för att ingå i projektgruppen, som omfatta vägbyggnadsingenjörer, geotekniker och omvärldsspecialister samt byggnadsexperter och en transportekonom. Medan klimatförändringar har fått stor uppmärksamhet på senare år, har tillgången på praktiker, som kan konstruera klimatsäkra infrastrukturprojekt, inte hållit jämna steg med behovet.

Ansats

Att upptäcka vilka ändringar som väntas. Det första steget var utvärdera förväntade klimatförändringar i Östtimor. Projektingenjörer hade tidigare identifierat kraftiga regn, som den viktigaste klimatfrågan för vägbyggnad och det blev analysens fokus tillsammans med följande:

• ändring på början av och intensitet hos regntidsregnen
• ändringar av mycket heta dagar och värmeböljor
• förändrad höjning av havsnivån
• ändringar i intensiteten och frekvensen av nederbörd och översvämningsmönster
• ändringar regntidsnederbörden och översvämningsmönstren
• ändringar av intensiteten hos cykloner, deras frekvens och varaktighet samt stormvågor och vågmönster

Med full kunskap om de inneboende osäkerheterna i förutsägelser om klimatförändringar, särskilt för ett land med lite data som Östtimor, använde utvärderingen flera olika metoder från uppifrån och ner (till exempel nedskalning av globala och regionala matematiska modeller av klimatändringar, analys av historiska data för Östtimor) till nerifrån och upp-metoder (till exempel diskussioner i fokusgrupper, bybaserade mätningar, fältobservationer av klimatändringar och mekanismer för att ta hand om sådant).

Att bedöma klimatets följder En del av utvärderingens resultat bådar varken gott för Östtimors vägar eller byar.

Till exempel vänts temperaturen stiga och heta dagar och värmeböljor bli vanligare. De skulle leda till upprepad och intensiv nederbörd, det vill säga våta stormar, som skulle resultera i ökade översvämningar, i första hand på grund av otillräckliga avloppssystem.

Översvämningar kommer att öka erosionen, som redan är ett allvarligt problem i Östtimor på grund av dess branta topografi och det kommer troligen att leda till att större laddningar av sediment spolas ner i avloppssystemet. Översvämningar skulle också kunna mätta beläggningar, vägbankar och underbyggnad och leda till ras.

Havsnivån väntas stiga i det 21:a århundradet liksom sannolikheten för och intensiteten av extremt höga vågor. Det skulle kunna betyda översvämningar och vågskador för lågt liggande kustområden och ska vägarna genom erosion av vägbankar eller mättnad av beläggningen.

Utöver dessa fysiska skador på vägarna kan klimatändringar också påverka den ekonomiska och social miljön. Till exempel skulle växlande temperatur, nederbörd och tillgång på vatten ändra jordbrukssystem, vilket kan leda till ändringar i volym och slag av trafik.

Resultat

Grundat på utvärderingsresultaten föreslog projektgruppen bland andra följande anpassningsåtgärder:

• bygge av skyddsvallar av jord för vägar som riskerar erosion genom exterema vågor
• större avlopp och ytterligare kulvertar för att ta hand om de större mängderna som spolas ner
• återplantering av träd eller annan vegetation på instabila sluttningar, det vill säga plantering omkring 500 träd per hektar
• användning av bevuxen markväv av naturfiber, som kan hålla mull och avlagringar, för kontroll av erosionen.

Projektets kostnader komemr att öka med omkring 10% på grund av dessa klimatsäkringsåtgärder. Men det kan inte förnekas att dessa åtgärder stärker projektet. På grund av genomgången av klimatändringar kommer de 230 kilometer väg, som projektet ska reparera, bli mindre sårbara för klimatändringarnas påverkan. Utöver detta kommer det varken att skada eller öka omgivningens sårbarhet och kommer att ge närliggande byar ytterligare förmåner. Som projektgruppen förmodar kan små investeringar i klimatsäkra vägprojekt leda både till avsevärda besparingar när det gäller framtida underhållskostnader och bidrag till fattigdomsbekämpning.

Projektdeltagare och experter på klimatförändringar i divisionen för Environment and Safeguards inom ADB:s Regional and Sustainable Development Department arbetar nu tillsammans för att utveckla en steg för steg-anvisning för klimatsäkring av infrastrukturprojekt. Eftersom världen redan erfar och fortsätter att uppleva effekterna av klimatförändringar, hoppas de göra utvärderingar av klimatändringar enklare och till slut som en del av projektarbetet.

Författare:

1. Chen Chen, infrastrukturspecialist i ADB:s Pacific Operations Department
2. Maria Christina Dueñas, Knowledge Management Officer i ADB:s Knowledge Management Center.

Källa: Asiatiska utvecklingsbanken - ADB

03 - Första titten på förslaget till halvårsbudget

Det här är en översättning av en förkortad och anpassad version av det som finns på webbadressen http://www.laohamutuk.org/econ/OR10/10OR2010.htm.

2010-års budgetuppdatering till 838 miljoner dollar.

Den 31 maj 2010 godkände ministerrådet en "orsamento rektifikativu", en ändring av budgeten i halvtid som ökar statsbudgeten med 27%, från 659.996.000 till 837.981.000 dollar. Den förelades parlamentet samma dag och regeringen hoppas att parlamentet godkännder den till den 14 juli.

Även om utgifterna bara har ökats med 178 miljoner, ökar den föreslagna ändringen uttaget från oljefonden under 2010 med 309 miljoner dollar, till totalt 811 miljoner. Ökningen ligger över den tiidigare beräknade nivån för möjliga uttag utan kapitalminskning på 502 miljoner och kommer att minska denna summa med omkring 9 miljoner dollar varje år i framtiden. Vår tolkning är att finansministeriet föreslår ett större uttag än nödvändigt för att fylla underskottet i 2010-års budget, så att de har en kontantreserv i fall 2011-års budget godkänns sent eller oförutsedda utgifter uppstår i slutet av året.

Se den ovan angivna webbplatsen för ministerrådets pressmeddelande med regeringens mål med budgetjusteringen liksom den föreslagna budgetjusteringen och andra dokument.

Budgeten innehåller många nya projekt och utgiftsökningar. La'o Hamutuk listar några av de största och intressantaste, men det finns många fler.

• 31,4 miljoner för ett decentraliserat utvecklingspaket. Det är inte nytt, men en ombudgetering från infrasturkturministeriet och andra till ministeriet för statlig administration, som kommer att driva de många små (under 250.000 dollar) projekten genom lokala tjänstemän och bolag.
• 25,5 miljoner för utbetalningar till 12.000 veteraner.
• 17,5 miljoner för import av ris, som ska säljas med subventioner (förväntade inkomster från risförsäljning 2010 har ökats från 7 till 20 miljoner).
• 17 miljoner mer för det nationella högspänningsnätet (utöver de 43 miljoner som redan reserveraats för nätet och tungoljekraftverken)
• 10 miljoner förbättra kraftverket i Comoro, som försörjer Dili med el
• 8,4 miljoner för förläggningar och kajer i Hera F-FDTL:s örlogsdel
• 7,3 miljoner för att förbättra regeringens finansiella datorsystem
• 5,5 miljoner för att riva byggnader skadade 1999
• 4 miljoner för olösta internflyktingfall
• 3,7 miljoner för skoltransporter
• 3,5 miljoner för att upprättade den strategiska utvecklingsplanen
• 3,5 miljoner för Maliana-stifter och restaurering av landsbygdskyrkor
• 3,1 miljoner för havsstudier i Beacu av marinspecialister
• 2,0 miljoner för att börja upprustning av flygplatsen i Dilis startbana (total kostnad 7 miljoner)
• 2,0 miljoner för medicinsk vård utomlands föregående år
• 1,5 miljoner mer för pensioner till tidigare tjänstemän (utöver redan avsatta 1,3 miljoner)
• 1,5 miljoner mer för stipendier (utbildningsministeriet)
• 1,3 miljoner för att stödja suco-råden
• 1,4 miljoner för att bygga ett kontor för riksåklagarämbetet
• 1,2 miljoner till fordon för PNTL
• 0,5 miljoner för att renovera TradeInvests kontor.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

03 - AusAID misslyckas att leverera till timoreser

För budgetåret 2008/9 hade AusAID (Östtimor) en budget på 93,9 miljoner australiska dollar (AUD). För budgetåret 2009/10 hade AusAID en budget på 117 miljoner. Men de kunde bara använda 94,7 miljoner. Det betyder att de inte använde 20% av de medel de hade för utvecklingsaktiviteter i Östtimor. Det är 22,3 miljoner AUD. Enkelt uttryckt är det 1,7 miljoner AUD per distrikt. Det är mycket pengar i Östtimor.

Som ett result av AusAID:s misslyckande med att leverera, har budgeten för 2010/11 skurits ned från 117 miljoner AUD till 102,7 miljoner AUD. AusAID:s inkompetens har kostat de fattiga timoreserna 14,3 miljoner AUD. Det är minst en kinesisk patrullbåt. Men å andra sidan har de fattiga timoreserna inte förlorat pengarna. Australiska konsulter har förlorta pengarna.

Vad är problemet? Är Australien förargat på Östtimor på grund av frågan om Timorsjön? Kanske, men dessa budgetar bestämdes före det nuvarande grälet. Minskar den australiska biståndsbudgeten på grund av den finansiella krisen? Nej, i själva verket fördubblas den globalt från 4 miljarder AUD till 8 miljarder AUD de kommande åren. Är det för att AusAID inte vet hur de ska använda pengarna i Östtimor? Det tycks så. Det är inte överraskande eftersom AusAID inte hade någon landstrategi från 1999 till 2009. Men nu har de en. 10 år efter att de anlände. AusAID:s webbplats berättade för sex månader sedan för oss att den skulle översättas till tetum och portugisiska, men den stora australiska regeringsapparaten tycker att det är svårt att få fram några dollar för översättning.

Tempo Semanal kommer att granska landstrategin och de fakta den grundar sig på de kommande veckorna. AusAID leds av Ali Gillies, Jemal Sharar, Darian Clarke och Jeff Prime. Tempo Semanal har inte träffat någon av dem, men hoppas att försöka få träffa dem de kommande veckorna, när vi försöker att förstå det hela.

Källa: TEMPO SEMANAL

01 - Oecusse och den indonesiska gränsen

Den här rapporten publicerades för nästan två veckor sedan, men tycks inte ha nämnts i listan. Sammanfattningen finns på tetum, portugisiska och indonesiska på ICG:s webbplats. För närvarande finns den fullständiga rapporten bara på engelska. Du kan läsa den här ...

Sammanfattning

Indonesien och Östtimor har tio år efter det indonesiska styrets slut i den tidigare provinsen gjort mycket för att normalisera relationerna, men den goda viljan mellan huvudstäderna motsvaras ännu inte av fullt samarbete vid gränsen. Kostnaderna är störst i Oecusse, Östtimors isolerade enklav i indonesiska Västtimor. Förhandlare har hittills misslyckats med att komma överens om två avsnitt av Oecusses gräns, varför risken att små lokala dispyter kan politiseras och eskalera till större konflikter finns. Utan en slutlig gränsdragning har åtgärderna för att förbättra hanteringen av den läckande gränsen gått i stå. Initiativ för att uppmuntra utbyte och minska enklavens isolering har förblivit ogenomförda. När banden mellan de två länderna stärks, borde de prioriterade denna oavslutade fråga. Att lämna den olöst kan bara främja brott, korruption och risken för konflikt.

Säkerhetshotet mot Oecusse och dess 67.000 invånare har minskat kraftigt efter självständigheten. Medan de olösta gränsavsnitten förblir katalysatorer för tillfälliga spänningar, har inte något våld ägt rum de senaste åren. Lösning av gränsfrågan kräver både nationell och lokal insats. Regeringen måste arbeta med förnyad brådska för att lösa de återstående omstridda avsnitten. Oavsett hur gränsen dras kommer några att vara missnöjda. För att mildra missnöjet borde lokala arrangemang för aktiviteter över gränsen främjas. Utan sådan flexibilitet kommer långvariga lokala dispyter att befästas med risk för eskalering till aktiv konflikt.

Utöver säkerhetshoten står de två länderna inför en rad utmaningar när det gäller rörelsen av personer och gods över gränsen. Även om enklaven har förblviit politiskt avgränsad under åtskilliga hundra år, så är familjebanden över gränsen starka. Människor korsar regelbundet gränsen för bröllop och begravningar. En delar brukar till och med jord i det andra landet. Isolerade från resten av Östtimor är befolkningen beroende av billiga varor från Indonesien.

Informella arrangemang har underlättar rörelserna av varor och människor i avsaknad av ett hållbart system, som skulle främja snarare än kriminalisera lokal trafik, men sätts ofta ur spel, när spänningen stiger, vilket ökar Oecusses sårbarhet. Båda länder upprättar civila myndigheter för att hantera gränsfrågor, som kan bidra till att tillgodose lokala intressen på medellång sikt, men det kommer att ta månader om inte år. Olösta ansvarsfrågor för våldet i samband med folkomröstningen 1999 och den följande storskaliga flyktingvågen över gränsen är utmaningar som är mer politiska än säkerhetsmässiga. Deras lösning är en förutsättning för enklavens långsiktiga stabilitet.

Medan Oecusses existens ifrågasattes under åren efter självständigheten - huvudsakligen av utländska observatörer - underskattade sådana bekymmer den starka känslan av timoresisk identitet i enklaven och överskattad hotet från tidigare milis från den indonesiska eran på andra sidan gränsen. Investeringar från centralregeringen har ökat, vilket sänder signaler om Dilis ansvar för enklaven. Även om de välkomnas av invånarna, så startar sådana insatser från en låg nivå. Infrastrukturen har förblivit svag, tillgången till information begränsad och förmågan att tillhanahålla samhällstjänster låg. Landsomfattande decentralisering skulle ha gett det här distriktet autonomi för att besluta om en del av sina egna gränsöverskridande frågor, men processen har gått i stå på den nationella nivån. Östtimors ledarskap borde begrunda en frikoppling av Oecusses regional utveckling från gränsfrågorna och undersöka sätt tillhandahålla medel och finansiering för att främja direkt samarbete över gränsen.

När Indonesien och Östtimor arbetar med att bli goda grannar, borde de fokusera på konkreta handlingarn som förbättrar livet för människorna och minskar risken för konflikt på bägge sidor av gränsen. Även om en indonesisk doktrin som innebär betydligt mindre säkerhetsstyrkor vid gränsen är osannolik inom den närmaste tiden, borde demilitarisering av gränsen förbli på dagordningen som ett långsiktigt mål, som verkligen skulle avspegla normala relationer. Omedelbara åtgärder som borde vidtas omfattar:

• slutgiltig utstakning av gränsen som en prioriterad åtgärd;
• formalisering av arrangemang för effektiv kommunikations mellan förvaltningar och säkerhetsstyrkor på ömse sidor av gränsen på alla nivåer för att skapa vägar för snabb de-eskalering av framtida incidenter;
• ökande samarbete mellan de två ländernas militär och polis inklusive utbildning och utbyte av attachéer;
• introduktion av det sedan länge diskuterade gränspassystemet för medborgare i bägge länderna och genomförande av gemensamma gränsmarknader, vilket skulle underlätta både kommersiellt och socialt utbyte och
• förbättring av utbildningen, utrustningen och förläggningen av Östtimors gränspatrullenhet.

Jim Della-Giacoma, South East Asia Project Director, International Crisis Group (ICG)
Menara Thamrin Suite 1402, Jl. M.H. Thamrin Kav.3, Jakarta 10250, Indonesia
epost jdella-giacoma@crisisgroup.org, tel +62-21-3983-0303, fax +62-21-3983-0304, mobil +62-811-100-7806
webb www.crisisgroup.org

Källa: Asia Briefing N^o104 20 May 2010

Maj

31 - Östtimor kräver rättvisa fördelar av Greater Sunrise

Vi sammanfattar här nedan ett uttalande av statssekreteraren och talespersonen för Östtimors regering Ágio Pereira.

Östtimors regering bekräftar att en rörledning från Greater Sunrise är den enda framkomliga vägen för utnyttjande av dess resurser. En rättvis fördelning av inkomsterna mellan de två länderna Australien och Östtimor och deras folk är ett oavvisligt krav för den gemensamma utvecklingen.

Woodside och dess partner kan bara gå med och hjälpa de två länderna att genomföra en policy för Timorsjön när och om de, som operatörer, fullt ut förstår, godtar och följer de övergripande principerna i de gällande traktaten. Auktoriserad borrning efter olja och gas och dess behandling ska främja långsiktiga investeringar i territiorierna och Östtimors och Australiens folk och inte bara Australiens.

De internationella överenskommelserna gällande Timorsjön privatiserade inte det gemensamma havet och arvet, vilket betyder att Timorsjön inte, och aldrig kommer att, drivas privat.

Det finns en rapport som presenterar två scenarier:

1. Scenario A - rörledning från Bayu-Undan till Darwin och en flytande anläggning för Greater Sunrise
2. Scenario B - tå rörledningar till Darwin från Bayu-Undan och Greater Sunrise respektive.

En rörledning till Östtimor ingick inte eller utvärderades int.

En ekonomisk studie av de två alternativen anger att rörledningen från Greater Sunrise till Darwin, skulle ge betydande ekonomiska fördelar jämfört med en flytande anläggning. Av detta kan man dra slutsatsen att en rörledning till Östtimor skulle ge landet stora fördelar.

En enkel sanning: Woodside har valt den största kommersiella fördelen för Woodside och JV-partnerna. Östtimor, ett fattigt land starkt beroende av oljeinkomster - mer än något annat land, kan inte och kommer inte att ansvara för att godta en så hög osäkerhts- och risknivå (som en flytande anläggning skulle innebära).

Östtimor har klart uttryckt att det kommer att finansier en ny teknologi till förmån för storföretags framtid eller bidra till deras kommersiella fördelar och samtidigt skada resursägarnas intressen. Inte heller kommer Östtimor att gottgöra kostnader för ny teknologi, som inte leverar någon av de "fördelar i efterföljande processer" som Östtimor, berättigat, kräver den här gången.

För mer information var god kontakta Àgio Pereira, +670 723 0011, agiopereira@cdm.gov.tl eller govtlmedia@gmail.com.

Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering

31 - Försvars- och säkerhetsministeriet tar emot två patrullbåtar

Som en del av Östtimors strategiska utvecklingsplan har regeringen köpt två patrullbåtar av klass Shanghai III från Folkrepubliken Kina. Statssekreteraren för försvar förklarade en del frågor om detta inköp i en intervju för radioprogrammet "Goodbye Conflict, Welcome Development".

Enligt Júlio Tomás Pinto har dessa fartyg i uppdrag att patrullera Östtimors territorialvatten. Bevakningen av dessa vatten är ett nödvändigt och snabbt svar för att stävja olagliga aktiviteter, som har konstaterats i kustområden. Östtimors ekonomiska zon har kränkts av olagliga aktiviteter och med dessa sjöpatruller är avsikten att direkt bekämpa det olagliga fiske, den trafficking och smuggling bland andra aktiviteter, som har registrerats.

De två båtarnas uppdrag är en del av den nationella försvarspolitik, som regeringen har utvecklat de senaste åren. Örlogsbasen i Hera kommer att hysa dessa båtar, som kommer att tjänstgöra i sjöpolisen och örlogsflottan.

Affären kostar 28 miljoner dollar och betalningen delades upp i fem delar. Kostnader togs upp i budgetarna från 2008 till 2010.

De här båtarna har kapacitet att patrullera landets kuster med en räckvidd på 700 sjömil och operera under en vecka till sjöss utan stöd från land. De är utrustade med avancerad radarteknik och bär försvarsutrustning.

När statsekreteraren tillfrågades om valet av Kina, så svarade han att kontraktet avslutades med Kina därför att de gav de bästa villkoren när det gällde fartygens konstruktion och underhållsutbildning för unga och militärer, så att de framtida reparationerna kan göras i Östtimor.

Besättningen fortsätter utbildningen inom vårt territorium och den portugisiska marinen samarbetar med den nationella marinen i förberedelserna och den fortsatta utbildningen av F-FDTL:s örlogspersonal.

Om flottans framtid sade statssekreteraren att "framtiden är på havet. Framtiden går genom införskaffandet av fler fartyg för att öka flottan för att säkra patrulleringen av hela kustområdet och ett effektivt försvar av våra maritima tillgångar".

Den officiella invigningscermonin kommer att äga rum den 11 juni med deltagande av höga officerare från F-FDTL, presidenten, premiärministern och regeringsmedlemmar.

Invigningen kommer att fortsätta den 12 juni med ett seminarium om nationellt försvar. Länder som Singapore, Australien, Portugal och Indonesien kommer att vara representerade. Det blir ett unikt tillfälle utbyta erfarenheter och kunskaper mellan länder som står inför samma problem som Östtimor.

Källa: http://timor-leste.gov.tl/?p=3133&lang=en&n=1

24 - Gusmãos 33:e SDP-möte

I underdistriktet Soibada i Manatuto-distriktet höll permiärminister Xanana Gusmão det 33:e mötet om förslaget till en nationell strategisk utvecklingsplan (Strategic Development Plan - SDP).

Källa: Östtimors regering

24 - Ung man dödad av krokodil

En ung man vid namn Adeo hittades död i floden Welada i Tiro i underdistriktet Fatuberlihu i Manufahi, efter att ha blivt angripen av en krokodil, när han fiskade i floden tillsammans med tre vänner.

Källa: Radio Televisaun Timor Leste (sammanfattning av Alberico Junior/Timornewsline)

20 - Lite Östtimorhistoria på Youtube

Lyssna på den amerikanska journalisten Amy Goodman, som var med vid Santa Cruz-massakern den 12 november 1991, när hon berättar. Klicka här.

20 - Fina filmbilder

Du kan se en del fina filmbilder i ett kort, 3 minuter, TV-reportage från Östtimor, som den arabiska TV-kanalen Al Jazeera gjort. Klicka här ...

Källa: aljazeera.net/englis

09 - Panik efter jordskalv i Aceh

Indonesien. Panik bröt ut i den indonesiska provinsen Aceh idag, när ett kraftigt jordskalv skakade marken i flera minuter. Många flydde från kustområdena mot inlandet med alla transportmedel de kunde hitta. De lokala myndigheterna utfärdade en tsunamivarning, men den drogs tillbaka efter ungefär en och en halv timme.

Trots att skalvet uppmättes till magnituden 7,4 på Richterskalan, åstadkom det inga allvarliga skador.

Källa: TT-AFP/Dagens Nyheter

April

27 - Vad är problemet med bistånd?

Den 9 och 10 april möttes sju av världens fattigaste länder i Östtimor för att diskutera hur rika biståndsgivare misslyckas med sina försök att ge bistånd. De kallar sig själva g7, som en parodi på det mer välända G7 (bestående av Förenta Staterna, Japan och andra rika länder), och diskuterade hur biståndet skulle kunna förbättras.

Östtimors president José Ramos-Horta skällde ut givarna för att de tror att de inte kan göra fel. En studie förra året visade att över 8 miljarder dollar i bistånd hade förbrukats i hans land - Asiens fattigaste - sedan 1999. Han skämtade att om det gått till vanliga timoreser skulle alla varit filosofie doktorer. Men han medgav att korruptionen hade ökat i Östtimor och antydde att biståndsmisslyckanden verkar i bägge riktningarna.

Det mesta av biståndspengarna kommer till syvende och sist från västs skattebetalare, även om det ändras när länder som Kina blir engagerade. Borde alltså ledarna för g7-länderna bara vara tacksamma och inte bita den hand som matar dem?

Faktiskt inte. Västs skattebetalare vet inte alltid eller bryr sig inte om bistånd, som deras regeringar ger. De är i allmänhet mer välinformerade om engångsgåvor som reaktion på katastrofer eller hungersnöder, känt som "katastrofhjälp". Dessa går ofta till särskilda välgörenhetsorganisationer eller ideella organisationer, liksom Oxfam, som tillhandahåller mat, tak över huvudet och medecinsk hjälp.

Den här sortens "brandkårsutryckningar" ifrågasätts inte, även om de kunde behöva vissa justeringarn, som man sett i Haiti där många utblotta jordbävningsoffer väntade i dagar och veckor på att få hjälp. Mera kontroversiellt är "utvecklingsbistånd" som ges av välmående länder till fattigare i form av lån eller bidrag från en regering till en annan eller kanaliseras genom Världsbanken med utmanande räntor.

Utvecklingsbistånd syftar till att hjälpa länder att avskaffa fattigdom, men har enligt mångas förmenande gjort lite för att förbättra den ekonomiska situationen för en miljard av världens fattigaste, särskilt i Afrika där biståndet varit störst mätt per person. Så efter utlägg på uppskattningsvis 2,3 teradollar [2,3 miljoner miljoner] totalt under det senaste halvseklet, gör g7 kanske givarna en tjänst genom att peka ut deras misstag.

De 29 rikaste länderna har lovat att avsätta 0,7 procent av sin BNP till bistånd varje från och med 2012. Detta syftar till att hjälpa fattiga länder att nå målen enligt Milleniemålen 2020: bättre utbildning, tillgång till rent vatten och så vidare. Även om detta inte kommer att uppfyllas på grund av otillräcklig politisk vilja och den globala ekonomiska krisne, så säger en del att det i alla fall inte skulle ha fungerat.

En tankeskola menar att "lagen om minskat utbyte" är tillämplig på bistånd: medan den första miljonen dollar betyder X, så får man minskande utbyte för vare biståndsmiljon efter den första.

Andra säger att västländerna har en moralisk och ekonomisk skuld till tidigare kolonier och att precis om de flesta västländerna har ett inhemskt social välfärdssystem, borde de använda en liknande uppsättning principer för att bistå fattiga länder.

Många argumenterar med att länder i Afrika och annorstädes har blivit fattigare efter självständighet på grund av korruption och krig, och ger exempel på bistånd som försvunnit till schweiziska bankkonton eller använts för militärutgifter.

Andra ser bistånd som en form av välfärdspjåsk och säger att det undergräver entrepenörskap. Och medan en del ser det som det enda hoppet för fattiga länder tror andra att det bara står i vägen och borde slopas.

En annan biståndskritik är att det gynnar bolag och personal från de rika biståndsgivarländerna mer än människorna det är avsett att hjälpa, därav den spydiga termen "biståndsindustri". Ramos-Horta påpekade att de frikostiga lönerna till biståndskonsuler, som arbetar i hans land, ofta överstiger hans egen eller regeringsmedlemmarnas.

Dessutom säger en del länder att bistånd måste ges med villkor och kräva politiska eller ekonomiska förändringar. Det kan ha ett positiv inflytande beroende på mottagaren (en del tillgriper kreativ bokföring).

I alla fall, så sätter biståndsgivare vanligen stränga villkor för biståndsanvändningen, vilket kräver tidsödande kontroll och utväärdering. Men i en del fall tvingar dessa villkor länder med liten eller ingen lokal industri att i förtid öppna sig för världshandel.

I andra fall betyder det att biståndspengar måste användas för att köpa varor från biståndsgivaren. Det är kanske inte något problem, om biståndsladet producerar den bästa och billigaste formen av produkten. Men ibland skickar biståndsgivaren gods, till exempel ris, till ett land som skulle kunna producera produkten själv till ett lägre pris. När det gäller att främja tillväxten, så omintetgör det syftet.

För att avsluta, den kanske säkraste saken att säga om denna komplicerade och ömtåliga fråga är att en del målinriktat, korruptionsfritt bistånd är användbart. Men bara bistånd kommer aldrig att omvandla ett fattigt land till ett välmående.

Den här artikeln publicerades ursprungligen av The Casual Truth (www.thecasualtruth.com).

Källa: Simon Roughneen

26 - Dålig lagring förvärrar livsmedelsbristen

Dili. Nästan en tredjedel av Östtimors majsskörd förloras varje år på grund av dåliga lagringsmöjligheter, säger analytiker, vilket förvällrar livsmedelsbristen.

"Det här är ett mångfasetterat problem, men bättre lagringsmöjligheter skulle säkert mildra problemet, förutsatt att människor förstår fördelarna", sade Paul Joicey, Oxfams landsdirektör, till IRIN.

Omkring tre fjärdedelar av landets 1,1 miljoner invånare lever på landsbygden av jordbruk för självhushåll och lagrar alla livsmedel som behövs hemma, vilket gör dem utsatta för insekter och råttor.

Varje år producerar bönder omkring 100.000 ton majs, det huvudsakliga livsmedlet, sade Chana Opaskornkul, tjänsteman i FN:s livsmedelsorgansiations (FAO) katastrofprogram.

"Av dessa 100000 ton förloras 30 procent redan i lagringen", sade han.

Livsmedel lagras typiskt i skjul eller lador med med majskolvarna hängande från tak eller träd.

Men det finns flera enkla tekniker tillgängliga lokalt - bland annat dunkar och oljefat - som skulle kunna användas, sade Joicey.

Sedan 2002 har FAO arbetat med lokala smeder för att göra små, hushållsstora silos med lagringskapacitet upp till 1,5 ton, men det behövs tusentals till.

Tills nu har omkring 8.000 byggts till en subventionerad kostnad mellan 7 och 30 dollar.

Livsmedelsbrist

2008 konstaterade en grundläggande undersökning av Oxfam att det i en del distrikt är normalt med en två- till tremånaders "hungerperiod" med mycket lite mat före majsskörden.

Enligt Världslivsmedelsprogrammet drabbas omkring en tredjedel av befolkningen regelbundet av livsmedelsbrist, i synnerhet i slutet av de två magra årstiderna mellan skördarna, oktober-november och februari-mars.

"Ju större produktion Du har, desto mer förlorar Du. Förra året var ett gott år med bra utsäde och väder så produktionen gick upp till 150.000 ton, men det betydde att vi förlorade nästan 45.000 ton. Detta är nästan lika mycket som behöver importeras från andra länder", sade FN-tjänstemannen.

Det nationell livsmedelsbehovet är 200.000 ton, så regeringen måste fylla underskottet med importerade livsmedel, i första hand ris, vilket har visat sig svårt att distribuera till landsbygdsbyar.

Enligt FN:s barnfond (UNICEF) är nästan hälften av alla barn under 5 år kroniskt undernärda, så med få tillfällen till inkomster från annat än jordbruket, förblir behovet av utdelning av kvalitetslivsmedel starkt.

I det östliga Baucau-distriktet, sade Maria De Jesus Belo, bychef i Gariwai-byn, att hon har haft tre grupper i sin by som arbetat med FAO.

"Det finns en oro för tiden efter skörden, därför att vi behöver behållare för att lagra skörden. En del människor kan inte få behållare, därför att är för dyra eller de inte kan få tag i dem", sade hon.

Ytterligare utmaningar

Lagrin är inte det enda problemet för bönderna.

Användning av utsäde med låg kvalitet, olämplig utsädeskvalitet vid tiden för sådd, dåligt utnyttjande av risfält, ingen tillgång till gödsel och varierande väder förhålladnen kräver alla sin tribut.

Gil Rangel, nationell direktör för jordbruk och trädgårdsodling i ministeriet för jordbruk och fiske, sade till IRIN att Östtimor producerar omkring 50.000 ton ris varje år, omkring hälften av behovet.

"Vi står inför en del svårigheter därför att när vi lagrar säden efter skörden, så angrips den av insekter och födan går till spillo. Det är därför vi har introducerat en del nya sädessorter för att öka produktionen. När det gäller ris har vi introducerat en sort kallad 'nakroma'."

Redan har det motståndskraftiga riset blivit populärt bland jordbrukarna, därför att det kan ge upp till 40 procents ökad avkastning jämfört med den lokala sorten.

Dessutom producerar Östtimors bönder bara omkring 1,5 ton ris per hektar på grund av den dåliga bevattningen, en av de lägsta avkaastningarna i världen.

Oförutsägbara väderförhållanden kan också vara katastrofal för landet. Torka 2001-2002 och en sen regnperiod 2002-2003 orsakade en nedgång på 34 procent i majsproduktionen. Samma sak hände 2007-2008, när landet drabbades av en mild El Niño, kombinerad med vandrande gräshoppors härjningar.

Rangel uppskattade att det kommer att ta minst fem år innan Östtimor kan tillgodose livsmedelsbehoven.

Källa: mc/ds/ey/mw/IRIN

23 - Atambuas biskop avvisar militärbataljon

Atambua, East Nusa Tenggara. [En indonesisk provins i vilken bland annat Västtimor ingår och vars huvudstad är Kupang i Västtimor. Tommy Pollák/Östtimorkommittén] Atambuas biskop Dominikus Saku har avvisat en plan att 2011 placera två bataljoner soldater i delprovinserna North Timor Tengah och Belu.

Hans invändning grundar sig på att Östtimor är ett litet land med en befolkning på bara en miljon, som inte utgör något allvarligt hot mot Indonesien.

"Människorna är traumatiserade av den indonesiska militären", sade Dominikus i torsdags, med syftning på brott mot de mänskliga rättigheterna i den tidigare provinsen.

Å den lokala katolska kyrkans vägnar hade han skickat ett brev till president Susilo Bambang Yudhoyono, militärbefälhavaren och representanthuset för att få dem att överväga att slopa planen.

Vad lokalbefolkningen behöver, sade han,är utveckling av utbildningen, hälsovården, jordbruket och andra sektorer för att förbättra deras liv.

"Militära representanter har insisterat på att närvaron av två bataljoner kommer att hjälpa till med att främja ekonomisk tillväxt i området. Enligt min mening kan ingen del av Indonesien blomstra med närvaro av ett stort antal soldater", sade han.

Källa: The Jakarta Post

23 - Problem att få visum till Östtimor vid landgränsen med Indonesien

[Observera! Läs hela notisen innan Du reagerar. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]

Min flickvän och jag försökte att korsa gränsen från Indonesien till Östtimor den 18 april, men nekades visum vid gränsen och fick höra att från och med nu måste man flyga till Dili för att få visum vid ankomsten. Immigrationsmyndighetens webbsida säger ingenting om denna nya regel och vi hade flera gånger kontrollerat det de senaste dagarna innan vi försökte komma in.

Någon annan som försökt komma in nyligen? Vi är båda från Norge och en kinesisk grabb på samma minibuss som vi nekades också inresa. Förargligt, eftersom vi hade rest i flera dagar för att komma dit!

Sandra Joao Nelson har i en kommentar gett epostadressen och telefonnumren nedan för frågor om turistvisum:

• informacao@migracao.gov.tl eller info@turismotimorleste.com
• (+670) 7277421 eller 7230197
• Ministry Tourism, Trade and Industry
  National Directorate of Tourism
  Rua Dom Aleixo Corte Real, Edificio Fomento-Mandarin, Dili
  Tel +670 331 0371/ 333 9015, fax +670 333 9016
  Apartado: 194 Dili, Timor Leste

Charlie Scheiner från La'o Hamutuk har i ett inlägg i ETAN:s epostlista om Östtimor (https://lists.riseup.net/www/arc/east-timor/) förklarat hur det ligger till.

Som läsarna av den här epostlistan kanske kommer ihåg, så ändrar Östtimor sin immigrations- och asyllag. Se http://www.laohamutuk.org/Justice/ImmigLaw/10ImmigRevision.htm för förslaget på engelska och tetum. International Organization for Migration (IOM) och Östtimors statssekretariat för säkerhet organiserade åtskilliga rådslag den här veckan och tog emot skriftliga kommentarer tills igår. IOM kommer att presentera ett justerat förslag för statssekretariatet nästa vecka och debatten i ministerrådet är planerad till den 19 maj. Efter godkännande i ministerrådet föreläggs det för parlamentet, där kommitté B (utrikesfrågor, försvar och säkerhet) kommer att diskutera det innan det går till plenum för godkännande.

Utöver att delta i ett av rådslagen har La'o Hamutuk skrivit en femsidig inlaga på tetum (den finns på http://www.laohamutuk.org/Justice/ImmigLaw/10SubLHLeiImigrasaunAzilu22Apr10.pdf. Även om vi instämmer i att det här förslaget är mycket bättre än lagen från 2003, som nu gäller, föreslog vi ett antal förbättringar avseende transparens, mänskliga rättigheter, överklagande och delgivning samt överensstämmelse med Östtimors konstitution och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Vi föreslog också några ändringar som skulle göra lagen mer a lämpad för de aktuella förhållandena i Östtimor och minska möjligheterna för korruption och maktmissbruk.

Vi kommenterade inte artikeln om "visum vid ankomsten" i lagförslaget, som vi återger nedan. Den skulle tillåta olika regler för olika nationaliteter och gränsstationer, vilket skulle regleras i kommande förordningar.

Artikel 67 Visumansökningar vid ankomsten

1. De enda visumansökningar som kan göras av en utlänning vid ankomsten till en gränsstation är besöksvisum, transitvisum och asylvisum.
2. Regeringen kan med förordningar underlätta eller begränsa utfärdandet av besöksvisum och transitvisum för olika ankomsthamnar och för olika nationaliteter.
3. Enligt avsnitt 2 kan regeringen i förordningarna föreskriva vilka länders medborgare, som tillåts ansöka om besöks- och transitvisa vid ankomsten till Östtimor.

Den 3 februari 2010 antog ministerrådet förordning 5/2010 "om tillgång till visum vid ankomst till och transit genom Östtimor" (http://www.jornal.gov.tl/?mod=artigo&id=2566 på portugisiska), som trädde i kraft den 16 mars. Den förbjuder visum vid ankomsten till landgränsen av praktiska genomförandeskäl.

Samma problem finns åt andra hållet - även om männsikor av många nationaliteter kan få indoneiska visa vid ankomsten med flyg till Bali och andra indonesiska flygplatser, kan de inte få det, när de reser från Östtimor till Västtimor landvägen utan måste ha fått sina visa i förväg.

Vi uppmuntrar intresserade personer och organisationer att engagera sig i den lagstiftande processen.

Källa: bjloken/http://www.lonelyplanet.com/thorntree/thread.jspa?threadID=1903159
och
Charlie Scheiner/La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

19 - En video om språk i Östtimor

Språkfrågan är ju känslig i Östtimor som utöver det lokala språket tetum valt portugisiska som administrativt språk. Är Du intresserad ska Du se videon "Cognates, Calques and False Friends" om att hitta det gemensamma för fyra språk i Östtimor.

Se videon på http://www.blip.tv/file/2096000.

19 - Sammanfattning av Östtimors strategiska utvecklingsplan på nätet

Vid 2010-års möte mellan Östtimor och utvecklingspartnerna för två veckor sedan distribuerade regeringen en 24-sidig engelskspråkig sammanfattning av sin vision av Östtimor om 20 år. Titeln är From Conflict to Prosperity: Timor-Leste's Strategic Development Plan 2011-2030, Summary (Från konflikt till välstånd: Östtimors strategiska utvecklingsplan 20111-2030). Dokumentet skisserar upp en lockande vision av framtiden om än utan en realistisk väg för att uppnå den.

Även om dokumentet ännu inte lagts upp på någon av regeringens webbplatser eller gjorts tillgänglig på andra språk, har La'o Hamutuk lagt upp det på sin webbplats om mötet (http://www.laohamutuk.org/econ/10TLDPM/10TLDPMindex.htm). Läs den glest tryckta sammanfattningen på http://www.laohamutuk.org/econ/10TLDPM/RDTLStratDevPlanSumm7Apr2010En.pdf.

La'o Hamutuk kommer senare att lägga upp analyser och kommentarer.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

17 - Östtimors första fotbollsserie

Dili. Goda nyheter för timoresiska fotbollssupporters var ni än är. Drömmen om en "lokal serie" har nästan blivit sann. Nästa månad kommer den av Digicel sponsrade serien att spelas med 14 lag från de 13 distrikten.

Digicel, ett irländskt telekombolag, donerar 10.000 dollar i priser. Enligt den lokala tidningen Timor Post, kommer seriens vinnare att få 5.000 dollar medan tvåan bara får 2.500. I det bästa laget får varje spelare 500 dollar och den bäste spelaren och den bäste poängplockaren får 375 dollar var.

Enligt tidningen har Digicel skrivit ett fyraårskontrakt med Östtimors fotbollsförbund (FFTL) för att serien ska spelas varje år. FFTL, å sin sida, förväntar sig att utnyttja talangfulla timoresiska spelare från serien.

För den första timoresiska serien någonsin har de 14 klubbarna delats upp i tre grupper. Lagen i grupp A kommer att vara Dili Leste, Aileu, Viqueque och Covalima. Oecussi, Bobonaru, Lautem och Manufahi kommer att spela med Baucau i grupp B. Dili Oeste kommer att spela med Liquica, Ainaro, Manatuto och Ermera.

Preliminärt spelprogram för serien:

Källa: http://renovatimor.blogspot.com/2010/04/timor-lestes-first-local-league.html

17 - Farliga gator - gängvåld hotar att fördärva möjligheterna för fred och välstånd

Den dödliga projektilen var en rama ambon, en 20 cm lång pil med en hullingförsedd rakbladsvass spets. Det är det popuäraste vapnet i Dilis gäng, som ofta doppar dem i batterisyra. Den borrade sig djupt in i Jose da Silvas bröst, stannade en millimeter från hans hjärta. Dubbelvikt av smärta försökte han stoppa blodflödet med en hand och stapplade sedan till huvudvägen för att få tag på en taxi till sjukhus.

En vecka senare liggande på sin säng i sitt lilla lufttomma sovrum rysande över snittet, som läkarna gjorde för att avlägsna pilen, säger han: "Jag har sagt till mina vänner att inte hämnas. Jag vill att han som gjorde det - och jag vet vem det är - ska ställas inför rätta. Bli arresterad och dömas i domstol."

Men rättsväsendet arbetar långamt för da Silva. Polisen har inte ens brytt sig om att höra honom, ännu mindre hans angripare - något som har blivit vanligt i Östtimor. Det är ett mått på makten och immuniteten hos gängen, som många tror nu utgör ett betydande hot mot landets säkerhet.

På ytan tycks Östtimor genomgå en mirakulös förvandling, tack vare sin olje- och gasindustri och regeringens beslut att använda inkomsterna från landets oljfond på 5 miljarder dollar för infrastruktur och andra projekt. President José Ramos-Horta tillkännagav nyligen att Östtimor hade haft en ekonomisk tillväxt på 14 % 2009 - bland de största i världen. Och där en gång utbrända hus låg övervuxna med ogräs uppstår en modern stad. En trevånings shoppinggalleria är halvfärdig, ett strandhotell planeras, mängder av nya regeringsbilar fyller gatorna och på veckosluten tar affärsmän en eftermiddagstur i sina europeiska cabrioleter.

Men utvecklingsbilden är missledande. Östtimor rankas på 162 plats av 182 länder enligt FN:s index för mänsklig utveckling. AusAID, den australiska regeringens biståndsorgan, säger att man uppskattar att nästan hälften av Östtimors en miljon invåndare lever på mindrea än en dollar per dag, hälften är analfabeter och fler än 40 procent av de unga männen är arbetslösa, vilket ger gängen gott om rekryteringsmöjligheter.

Till och med på de nya byggnadsplatserna är färska gängsymboler målade - demoniska dödskallar och väggmålningar som den pregnanta fyrspetsade symbol som anger att PSHT (Persaudaraan Setia Hati Terate - Brotherhood of the Faithful Heart of the Lotus Flower - Lotusblommans trognas hjärtas broderskap). Bilade under portugisisk och indonesisk ockupation har de omkring 15 större gängen uppskattningsvis 90.000 medlemmar och har stolta namn som Kommando eller Korka. Den australiensiske gängexperten James Scambary, som sammanställt en "Vem är vem" över grupperna för AusAID 2006, säger att många ursprungligen skapades som en motståndsform mot det indonesiska styret, andra bildades av den indonesiska militären som ett sätt att tvinga fram lugn.

Kamp om herraväldet

Att se Dili genom en gängmedlems ögon är som att se med mörkerseende glasögon: plötsligt ser man de osynliga markörer och gränser som avgränsar varje gängs territorium. "Ser du det gamla stäketet där borta? Det är deras territorium och gränsen är grusvägen här", säger Lucio Borgas och pekar ut sina fienders, 7-7 gängets, tillhåll, mot vilka de kämpar för kontroll av Bairo Pite-distriktet. På dagarna går Borgas i college, han studerar offentlig administration, men efteråt är han medlem i PSHT. Han tränar regelbundet med gänget, utöver deras särskilda sorts kampsport, som inbegriper portugisiska och indonesiska sätt att kämpa obeväpnad. Grupperna hävdar att deras träning i första hand är fritidssysselsättning, men banden är mycket tätare. I en farlig stad erbjuder gängmedlemsskap säkerhet. "Jag gick med för sportens skull under den indonesiska tiden, men det är mer", säger Borgas. "Det finns en lära som vi måste följa och vi hjälper varandra."

Uppmuntrade av frånvaraon av effektiv polis och rättsväsende, av korruption, politiska ambitioner och familje- eller klanlojaliteter har gängens makt länge kunnat avläsas på våldet, särskilt 2006, när landet stod på randen till inbördeskrig, och under valet 2007. Få timoreser kan glömma synen av hundratals ungdomar i slagsmål på Dilis gator med samurajsvärd avlossande rama ambon-pilar mot varandra och i färd med att bränna ner rivalernas hem.

Oförmögna eller ovilliga att få bukt med dem, har regeringen i stälet erkänt många av gängen som legitima kampsportgrupper, som deltar i officiella tävlingar. Men deras aktiviteter sträcker sig ofta långt utanför sporten. Gängen har politiska kontakter och tillgång till vapen; många av deras ledare är knutna till allvarlig kriminell verksamhet. Andra utvecklar kultlika trosläror och riter; ett gäng har en elva år gammal pojke, som de presenterar som Kristus son, enligt rapporter i media.

Scambary säger att gängen representerar "ett stort problem", som sprider sig över landet. "Konflikter bryter ut över hela Dili i omkring åtta områden", säger han. "Allt är inte gängrelaterat, men det tycks finnas en ny rivalitet mellan PSHT och Kera Sakti." Scambary varnar för att om ingenting görs så kommer gängen att bli institutionaliserade och Östtimor kommer att gå samma väg som Papua New Guinea och Indonesia, med gäng knutna ännu tätare till politiska partier, vilka nvänder dem som betalda ligister. "Man kan redan se att ledare från några av gängen från 2006 har fått affärskontrakt", säger han.

2007 satte Förenta Nationernas integreradeuppdrag i Östtimor (UNMIT) en grupp med ett spektrum intressenter, bland andra FN, lokal polis och militär, för att ta itu med gängen. När ansträngningar att medla misslyckades gjorde gruppen en razzia mot PSHT:s högkvarter, arresterade dess ledare och 47 andra medlemmar och beslagtog en mängd hemmagjorda vapen.

För Dili-borna, som lever bland dessa grupper, har de blivit ett ibland farligt men deprimerande normalt inslag i landets landskap, nu sammanflätade med den traditionella rättsskipningens idéer och medborgargarden.

Maktvakuumet

Nära Comoro, i stadens västra del, står fader Pankras katolska kyrka på gränsen mellan några av de mest fruktade gängen i Dili. Han säger att gängen har stärkts av myndigheternas misslyckand med att hävda lagen. Det har lett till att gäng har betts lösa de många konflikterna om mark i landet, att genomföra hämndattacker och lösa familjefejder eller klandispyter.

"2006 blev en del dödade och det har inte lösts, så de dödades familjer kommer att ta hämnd" säger Pankras. "1999 lämnade indoneserna många hus, när de drog iväg. Problemet är att människor gick och ockuperade husen och sedan [under upploppen] 2006 lämnade människor sina hem och flyttade till IDP-läger [flyktingläger]; när de kom tillbaka var husen ockuperade. Det är roten till alla problem", säger han. "Det är mycket svårt för oss att lösa problemen i samhället. Idag tycks de lösta, men i morgon kan de vara tillbaka igen."

Pankras säger att gängen är allierade med betydande politiker. "När politiska ledare har ett stort meningsutbyte, tas det upp på kampsportgruppernas nivå och de slåss å deras vägnar", säger han. "Jag kan inte säga vem som betalar dem för att slåss, men kampsportsgrupper har länkar till politikerna och politikerna har länkar till kampsportsgrupperna."

Aniceto Neves, vars NGO arbetar med gängmedlemmar för att försöka uppmuntra icke-våldslösningar av deras dispyter, håller med.

Han berättar om ett mord, i vilket en gängmedlem från PSHT dödades av en medlem av Kera Sakti, men mordet berodde på en markkonflikt i Baucau, på andra sidan av landet. "De bär kampsportsgruppernas uniform när de dödar" säger han. Det är mycket svårt för UNPOL [FN-polisen} att lösa dessa fall, eftersom bara den timoresiska polisenvet hur man skaffar sig information."

Att följa med FN-polisen när de patrullerar genom östra Dili ger en känsla av svårigheterna att följa gängvåldet. Med blåljus blixtrande och varningsljusen på arbetar en liten grupp av fyrhjulsdrivna fordon sgi genom de mörknade gatorna. Lokalborna ler, när de ser konvojen. "Det gör det ofta. Det var en del bråk, men nu är det slut", säger en lokalinvånare.

En annan eftermiddag återvänder gängen till Aimutin, där da Silva blev sårad. Enligt lokalinvånarna blockerade de gatan och den östtimoresiska polisen kallades dit. Insatsgruppen kom, men som spöken försvann gangsterna in i gränderna och polisen gick meningslöst mellan de tysta rucklen i omkring en timme innan de tomhänta for iväg. "Nej, det finns ingenting", säger en polis tillfrågad om det var gängrelaterat.

Hans nedlåtande attitud förklaras några dagar senare, när vår fotograf kommer för att dokumentera konst av PSHT [i orginalet med fotografier]. Klädda helt i svart för att undgå upptäckt av FN-patrullerna, stelnar gangsterna till osynlighet, när polisbilens sökarljus sveper över träningsplanen. En del av deltagarna vägrar att bli fotograferade. Skälet? De är tjänstgörande poliser.

En talesman för UNPOL säger senare att polisers medelemsskap i kampsportgrupper inte är ett problem så länge som poliserna följer den lokala polisens uppföranderegler.

När de korrupta länkarna mellan gäng, politiker och polisen befästs tycks utsikterna för utveckling av ett fredligt, stadgat samhälleminska. När FN drar bort, kommer det att krävas "en mycket stark diktator för att stoppa gängen", säger fader Pankras. "Om det här problemet inte löses, kommer människorna att leva under instabilitet och landet kommer att vara instabilt." När diktatorer ses som svar, kan slaget om stabilitet kanske redan vara förlorat.

Källa: Rory Callinan/The Australian

16 - Premiärminister Kay Rala Xanana Gusmão reser till alla underdistrikt i Timor för att diskutera den strategiska utvecklingsplanen

Östtimors premiärminister, Kay Rala Xanana Gusmão, kommer att besöka alla underdistrikt i Östtimor med början i underdistriktet Lautem den 19 april.

Det första samrådet kommer att hållas i underdistriktet Lautem, är premiärministern kommer att stanna en vecka.

Målet för besöket är att börja det offentliga samrådet om den nationella strategiska utvecklingsplanen, som utarbetas av regeringen, en plan med medellångt och långt perspektiv som täcker perioden från 2011 till 2030.

Med premiärministerns ord: "Vi kommer att täcka hela Östtimor för att låta folket veta att vi lovar att förverkliga deras drömmar uttryckta i Vision 2020."

Den här planen kommer att sätta upp kortfristiga mål för fem år (2011 till 2015), medellånga mål (till 2020) och långsiktigta (fram till 2030) inom åtskilliga områden för landets utveckling.

I motsats till den nationella utvecklingsplanen, som bara täckte de fem första åren (2002-2007) för att skapa de statliga instutitionernan, kommer den nationella strategiska utvecklingsplanen leda landet mot väldefinierade steg för integrerade och integrerande åtgärder i vilka personen, medborgaren, timoresen, är i centrum för utvecklingsprogrammet.

I makroekonomiska termer, den strategiska utvecklingsplanen fokuserar på denna nyad new paradigm: produktion/produktiv förmåga och produktiva sysselsättningsmöjligheter.

Och detta betyder att prioriteringarna kommer att vara modernisering av jordbruket,förbättring av industrin, erbjudande av sociala tjänster och utvecklingen av humankapitalet.

"Om landets behov kräver snabb och uthållig tillväxt, så behöver vi investera i grundläggande infrastruktur. Och för att detta ska vara möjligt behöver vi avskaffa den felaktiga politiken "att spara" för att investera dessa inkomster på bästa sätt", sade premiärministern.

16 - Provinsregeringen i Kinas Sichuan-provins överlämnar fordon till Östtimors bönder

Som en satsning för att förbättra de bilaterala realtionerna mellan de två jordbruksländerna, Östtimor och Kina, har provinsregeringen i Sichuan-provinsen erbjudit trettio traktorer och tio skåpbilar för transporter av jordbruksprodukter, i bidrag till utvecklingen av jordbrukssektorn i Östtimor.

Den här åtgärden är det sista steget i en process som började med den lokala provinsregeringens i Sichuan löfte i oktober 2009 under Östtimors premiärminister Xanana Gusmãos besök i territoriet.

Överlämningsceremonin hölls i jordbruks- och fiskeriministeriet i Comoro, Díli, i närvaro av minister Mariano Sabino Assanami och Kinas ambassadör i Östtimor, Fu Yuancong.

Som avslutning på ceremonin sade jordbruks- och fiskeriministern att "sådant bistånd i form av jordbruksutrustning svarar mot de behov timoresiska bönder har av utsädes-, gödsel- och andra produkter för att uppfylla samhällets och jordbruksministeriets behov".

Mariano Sabino tillade att "traktorerna är konstruerade för öppna fält som använder plog för att vända jorden. Biståndet kommer att stödja de tjänster som erbjuds av regeringen med traktorer och fordon och de kommer att levereras till byrån för jord- och trädgårdsbruk".

Ministeriet fokuserar på framtida stöd som tros avse utsäde och gödsel utan användning av konstgödsel, därför att bara organisk gödsel gör marken odlingsbar. Utöver att representera ministeriets anställda uttryckte minister Mariano Sabino också sin uppskattning av den kinesiska regeringen å de timoresiska böndernas vägnar för "det kinesiska jordbrukssamfundets vänliga gäst".

Källa: Östtimors regering

15 - Online-arkiv om Timors portugisiska tid

Nu finns det ett nytt blogginlägg om arkivmaterial från Östtimors portugisiska era på adressen http://timorarchives.wordpress.com/2010/04/14/portuguese-timor-archives-online/

De två saker som avhandlas är

1. Den portugisiska administrationens officiella tidning 1838-1975
2. Filmer om timoresiskt liv, teknologi och kulturuttryck inspelade av 1953-1954-års portugisiska antropologiska expedition.

John Waddingham bygger upp en guide till arkivsamlingar om Timor, som finns i Portugal, både online och andra. Han är tacksam för alla tips.

Källa: John Waddingham

13 - Ny webbsida om övergångsjordabalken

La'o Hamutuk har öppnat en ny webbsida om övergångsjordabalken, http://www.laohamutuk.org/Agri/land/10TransitionalLandLawEn.htm.

Den 10 mars 2010 godkände ministerrådet övergångslagen om jordägande, som nu lagts fram för parlamentet. Parlamentskommitté A kommer att organisera offentliga möten om förslaget till jordabalk i slutet av maj. Förslaget syftar till att lösa den nuvarande osäkerheten för landägande. Den kommer att avgöra vem som äger och vem som inte äger jord och vem som har rätt till ersättning. En sådan lag skulle kunna minska konflikter genom att klarare avgöra vem som äger vilken jord. Den skulle också kunna skapa nya problem, om människor inte förstår den eller känner att de förlorar sin jord orättvist. Säkrare rätt till land kommer också att medföra nya utmaningar: ökande värde på jord, krav på jord och konkurrens samt tillgång till lån med jord som säkerhet.

Webbsidan omfattar document om olika utkast till lagen, den offentliga remissprocessen och inlägg till regeringen. Det finns också en kort sammanfattning av två relaterade lagförslag, som parlamentet fått: Lag om fond för fast egendom och Lag om expropriering. För närvarande är sidan på engelska, men den omfattar många dokument på tetum, portugisiska och engelska.

Vi välkomnar fler dokument, analyser och kommentarer från alla källor.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

12 - Östtimor avvisar Darwin och flytande LNG-anläggning för Sunrise

Sydney. Den östtimoresiska regeringen har upprepat att den kommer att avvisa varje försök av Woodside Petroleum Ltd. och dess partner att behandla gasen från Greater Sunrise-fältet antingen i Darwin eller på en flytande plattform.

Regeringens uttalande verkar stå i motsättning till en rapport från Australian Broadcasting Corp. i onsdags, som citerade Östtimors president José Ramos-Horta att en flytande plattform skulle kunna gagna alla sidor.

I ett uttalande på den östtimoresiska regeringens webbplats i lördags sade Agio Pereira, en regeringstalesman: Landet är fast beslutet att bygga upp en oljeindustri inklusive en rörledning till Östtimor från Greater Sunrisefältelt.

Woodside har uteslutit byggande av en anläggning för flytande naturgas i Östtimor med tanke på kostnaderna och de tekniska riskerna med att bygga en rörledning tvärs över ett djup bottensänka i oceanen.

Pereira sade att alternativen Darwin eller en flytande plattform inte skulle godkännas av regeringen och att Woodside inte har någon rätt att ensidigt besluta om Östtimors tillgångar.

I onsdags, i rapporten från ABC, sade Östtimors statssekreterare för naturtillgångar, Alfredo Pires, att studier visar att alternativet med en anläggning i Östtimor fortfarande är möjligt och att tekniken med en flytande plattform fortfarande är oprövad.

Vi får inte glömma att en flytande anläggning är ett nytt alternativ och ... Östtimor måste tänka över om det vill vara ett försöksdjur eller om vi vill tillåt andra länder att försöka det först och sedan återkomma till oss, sade Pereira i onsdags.

Woodside sade den 24 februari att bolaget och dess partner väntas välja mellan Darwin och en flytande plattform före den 31 mars.

Vi siktar på att snart fatta ett beslut, sade en talesman för Woodside.

Woodside driver och äger 33,4 % av projektet medan ConocoPhillips äger 30 %, Royal Dutch Shell 26,6 % och Osaka Gas 10%.

Perth-baserade Woodside medger att det kommer att behöva godkännande från den östtimoresiska regeringen för att utveckla tillgångarna i Greater Sunrise, som ligger under både australiskt och östtimoresiskt vatten.

Vi är i ett slags kritisk period med alla om det här, sade Woodsides VD i oktober 2009. Men till när allt kommer omkring är det ett bra projekt, som ger en hel massa vinst till bägge länderna.

Källa: Ross Kelly/Dow Jones Newswires

08 - Åklagaren överklagar frikännandet av Pires

Darwin. Riksåklagaren i Dili har överklagat frikännandet av australiskan Angelita Pires avseende konspiration för att döda Östtimors två högsta politiska ledare.

Överklagandet har försenat Pires plan att kandidera för en politisk post i Östtimor. Men Pires, 44, har börjat skriva på en bok om sitt liv som den dödade rebelledaren Alfredo Reinados älskarinna grundad på dagböcker och brev.

En advokat från Darwin, Jon Tippett, sade till Herald att Pires juridiska grupp förbereder sig för att motsätta sig överklagandet, som ska behandlas av högsta domstolens domare.

"Vi blev överraskade över överklagandet, därför att vi tror att all relevant information kom fram under den sju månader långa rättegången", sade han. "Rättegångens domare hörde bevisen och fällde domar, som vi menar är rimliga och sunda. Överklagandet är nonsens och kommer att bli starkt ifrågasatt."

Pires, som har besökt Darwin, har blivit uppmanad att undvika onödiga resor till Östtimor innan utgången av överklagandet, som förväntas bli klart om några månader, tillkännagetts.

Källa: Lindsy Murdoch/Sydney Morning Herald

05 - General Taur Matan Ruak frågar Jeffrey Sachs om utländskt bistånd

Torsdagen den 1 april 2010 bjöd Jeffrey Sachs, FN:s generalsekreterares ekonomiske rådgivare, ledarna för Östtimors försvarsmakt (FALINTIL-FDTL) och polis (PNTL) till ett möte i finansministeriet i Dili.

Jeff Sachs (från Tempo Semanals blogg)

Under diskussionen frågade generalmajor Taur Matan Ruak, chef för försvarsmakten, om användningen av biståndsmedel i Östtimor det gångna decenniet.

Generalmajor Taur Matan Ruak (från Tempo Semanals blogg)

Generalmajor Ruak sade: Jag har deltagit i många diskussioner med regeringen och jag vill veta vad ni anser vara god och dålig praxis? Han sade vidare att, internationellt bistånd till Östtimor de senaste tio åren varit mer eller mindre 12,7 miljarder dollar, men dess resultat en ökning av fattigdom och arbetslöshet. Vilka är huvudfrågorna för utländskt bistånd? Jag vill ha en förklaring på dessa frågor.

Sachs svarade: Jag tror att det är svårt för mig att ge ett svar, men jag tror att de utländska experterna behöver beakta den här frågan med allvar och jag själv kommer att noga följa genomförandet i framtiden. Den tidigare gerillaledaren ställde samma fråga till den tidigare särskilde representanten för generalsekreteraren Hasegawa för flera år sedan, men Hasegawa svarade inte exakt utan antydde att det var biståndsmedel i motsats till FN-pengar.

Den 7 september 2009 rapporterade Associated Press i Östtimorbistånd: Vart tog miljarderna vägen? att det internationella samfundet mellan 1999 och 2009 gett Timor 8,8 miljarder i bistånd, men att lite av pengarna, kanske inte mer än en dollar av tio tycks ha hamnat i Östtimors ekonomi. I stället går det till utländska säkerhetsstyrkor, konsulter och förvaltning bland annat. Uppgifter från den internationella valutafonden, Världsbanken, Världslivsmedelsprogrammet, FN:s utvecklingsprogram och andra visar att pengarna bara har gjort lite för att hjälpa de fattiga. I själva verekt har fattigdomen ökat. Vägarna är sönderkörda, tillgången till rent vatten och hälsovård är dålig och huvudstaden är översållad med övergivna, utbrända hus i vilka de hemlösa huserar.

Det finns en del försök att öka den positiva påverkan den internationella närvaron har på ekonomin i Östtimor. En internationell ideell organsiation, Peace Dividend Trust arbetar intimt samman med internationella organ för att öka deras lokal inköp i Timor, men det förblir en relativt liten insats. Dess överordnade rådgivare Edward Rees sade till Tempo Semanal att det internationella samfundet är långsamt med att anamma idén att den internationella närvaron kan vara en ekonomisk motor för att skapa arbeten och bygga upp den inhemska privata sektorn. Han sade vidare att vårt projekt Peace Dividend Marketplace finansierat av AusAID, Norge och andra tillsammans med ministeriet för turism, handel och industri är ganska framgångsrikt, men förblir begränsat i vad det kan åstadkomma delvis på grund av att det finansieras 12 månader i taget och delvis därför att det är en relativt liten aktör i en större debatt om Parisdeklarationen.

Under biståndsgivarmötet 2008 i Östtimor krävde det timoresiska NGO-forumet att regeringen ansluter sig till vår uppmaning till de utländska parterna att öka sina lokala utgifter för att hjälpa till med stimulera skapandet av arbetstillfällen och uppbyggnad av den privata sektorns kapacitet.

President José Ramos-Horta har också talat ut i en intervju 2009 med Al Jazeera om frågan om hur internationellt bistånd till Östtimor har använts de senaste tio åren. President Horta säger att om internationellt bistånd hade använts i Timor skulle det ha omvandlat landet ... mend det är inte fallet.

I januari 2010 rapporterade generalsekreteraren till säkerhetsrådet om UNMIT, som fortfarande har en årsbudget 2009-2010 på mer än 200 miljoner dollar, att UNMIT är en inte försumbar faktor i Östtimors ekonomi. Uppdraget ger ut omkring 20 miljoner dollar årligen i Östtimor (för lokala inköp och löner till lokalanställda), jämfört med regeringens budgtet på 650 miljoner för 2010. Uppdragets totala ekonomiska avtryck är större, eftersom indirekta utgifter (hyror, lokala tjänster) av utländska anställda också borde beaktas.

Den respekterade lokala ideella organisationen Lao Hamutuk svarade: Vi vädjar till UNMIT att praktisera mera transparens och lokalt innehåll i inköp och inhyrning för att vara ett gott exampel för Östtimor. Dessutom borde insatser göras för att öka de 9,7% av UNMIT:s budget (paragraferna 137 och 170) som går in i den lokala ekonomin.³ Under det gångna decenniet har många utländska konsulter, rådgivare, 'volontärer' och anställda främjat sina karriärer och bankkonton medan de arbetat 'med' Östtimor; det är inte mer än rätt att Östtimors folk också får fördelar av dessa pengar.

Med början idag fram till den 10 april kommer 2010-års möte med Östtimors utvecklingspartner att sammanträda i Dili. Bakgrundsrapporten inför mötet säger att framsteg har gjorts inom finansministeriet avseende uppföljningen av utvecklingspartnernas utgifter, överlämnade till det nationella direktoratet fö biståndseffektivitet (National Directorate for Aid Effectiveness - NDAE) som en del av 2010 års kombinerade statsbudget.

Det timoresiska civilsamhället kommer utan tvivel att vara intresserat av att granska resultaten av den här uppföljningen utförd av finansministeriet.

Finansminister Emilia Pires, uppträdde i TVTL.s nationealla tv-nyheter på kvällen den 6 april 2009 och sade att internationella partner ännu inte har levt upp till sina förpliktelser med avseende på Parisdeklarationen om hur regering och biståndsgivare ska samarbeta om fördelning och användning av biståndsmedel för Östtimor.

Källa: Tempo Semanal

03 - Biogaskraftverk invigt

I byn Ponilala i Ermera-distriktet invigdes idag ett biogaskraftverk på 15 kW. Den biogasdrivna generatorn kompletteras av en dieseldriven generator.

Notisen är lite svårtolkad, varför vi endast återger ovanstående.

Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering

04 - Smältdegelns under - östtimoresisk restaraung i Darwin

Östtimor ligger bara en timmes flyg från Darwin, ändå förblir dess matkultur ett mysterium för många territoriuminvånare.

Jennifer och Hernany Lopes tar den lilla ö-nationens kulinariska nöjen till nordspetsen med Cafe Timor Leste - den enda östtimoresiska restaurangen i Darwin.

Hernany Lopes, som är från Suai i Östtimor, kom till Australien som flykting 1978. På en resa tillbaka till Östtimor nyligen, där han arbetade som kock i Hotel Esplanada i Dili, inspirerades han att introducera sin barndoms mat för territorieborna.

Med det syftet öppnade han och hans Australienfödda fru Jennifer Cafe Timor Leste på Cavenagh Street i juli förra året.

Östtimors kök är en smältdegel av asiatiska och europeiska inflytelser.

Jag tänker mig att östtimoresisk mat är som östs möte med väst, därför att den har orientaliska ingredienser, självklart när det ligger i Sydostasien, men det har fått sin europeiska krydda genom Portugals 500-åriga kolonisering, sade Jennifer Lopes.

Det är en massa basilika, fisk, tamarind, sådana saker med ett europeiskt sätta att laga dem.

Jennifer Lopes sade att Östtimors matinfluenser sträcker sig bortom dem från Portugal - soldater från hela världen förvisade till Östtimor av Portugal tog också med sig sina matkulturer till ön.

Östtimor var en förvisningsort, så vi har påverkan på maten från Angola, Mocambique, Goa - överalltifrån koloniserat av Portugal, sade Jennifer Lopes.

Grönsaker, majs, ris, rotfrukter och tropiska frukter är viktiga ingredienser i det östtimoresiska köket.

Det finns en massa grönsaker, som mungbönor och brytbönor. Varje distrikt har sina specialiteter, när det gäller vilka bönor de odlar, sade Jennifer Lopes. Majs är stapelfödan i hela Östtimor. Asiatiska länder har sin stapelföda, ris - Östimors är majs.

En populär rätt är batar daan - grönsaker, majs, mungobönor och pumpa, som också kan ätas som en rätt.

Den kommer med vad Du än har beställt, precis som curry.It comes with whatever meal you've ordered, like a curry. Batar daan är det som Din mamma lagar, sade Jennifer Lopes.

Ett annat populärt tillägg är budu - en salsa gjord på tomater, mynta, lime och gul lök.

Fisk ingår i den östtimoresiska dieten och är stjärnan i ikan sabuko - vild spansk makril marinerad i tamarind och ungsnbakad med basilika och paprika.

Kyckling äts till frukost i sasorro - en risgröt med kyckling och spenat, och till lunch eller middag i rätter som caril - en mild kycklingcurry med rostad spansk peppar och kokosnötpasta.

Fläsk och chorizo är favoriter, i feijoada - en gryta gjord på fläsk, cannellini-bönor och chorizo; men biff äter man också - marinerad och tunt skivad med en vitlöks- och tomatsås eller kanske tärnad och kokad i kryddig sambal olek med svarta lime-blad och citrongräs.

Och till dessert portugisiska tårtor och bibinka - en stekt, skiktad kokosnötskaka - extra gott.

Cafe Timor Leste serverar också 100 procent ekologiskt östtimoresiskt kaffe och de anställda dukar också upp på solnedgångsmarknaden på Mindil Beach och Deckchair-bion under torrperioden.

Vi försöker att uppmuntra människor att prova timoresisk mat, därför att om de en gång smakat den behöver de inte äta smörgåsar och sallader till lunch varje dag, sade Jennifer Lopes.

Källa: NT News

01 - Att klara säsongsbrist på mat

Dili. Världslivsmedelsprogrammet (World Food Programme - WFP) säger att omkring en tredjedel av Östtimors 1,1 miljoner invånare regelbundet drabbas av matbrist mot slutet av de två magra årstiderna mellan skördarna, oktober-november och februari-mars.

"De flesta familjer som lever i de mer avlägsna och svårtillgängliga landsbygdsområdena drabbas av någon sorts matbrist under året", berättade Paul Joicey, landschef för Oxfams Östtimorprogram, för IRIN i Dili, huvudstaden.

I svårtillgängliga områden finns det fortfarande många familjer som inte kan odla tillräckligt med majs och ris för sitt eget behov, sade han. "Det är er kroniskt av matbrist hotade befolkning", sade Joicey.

Regeringsstatistik visar att omkring 85 procent av befolkningen lever på landsbygden.

Problemet förvärras av låg avkastning på grödorna, brist på lagringsmöjligheter, fattigdom, dålig infrastruktur på landsbygden och underutvecklade marknader, avslöjas FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisations studier.

Enligt WFP:s senaste omfattande analys av livsmedelstillgången 2006 beskrivs 20 procent av hushållen som drabbade av matbrist, 23 procent som mycket utsatta, 21 procent som utsatta och 36 procent med tillräcklig tillgång till mat.

Kvantitet och kvalitet

Men kvantiten livsmedel är bara en del avproblemet, kvaliteten och mångfalden ger också anledning till stor oro - och inte bara under de magra årstiderna.

Många familjer försörjer sig huvudsakligen på stapelgrödor som kassava och ris, protein, frukt och grönsaker är särskilt svåra att få tag på under de magra årstiderna. Som en följd äter många människor huvudsakligen kolhydrater.

Nästan hälften av alla barn under fem år är kroniskt undernärda, säger FN:s barnfond (UNICEF).

Framsteg

Utöver internationella ansträngningar har regeringen vidtagit åtskilliga åtgärder för att eliminera matbristen på det nationella och hushållsplanet och gjort detta till en nationell prioritet.

De senaste åren har regeringen skapat säkerhetsnätsprogram såsom tillhandahållandet av gratis livsmedel för de sårbara, bland andra pensionärer och änkor.

Samtidigt hjälper WFP regeringen med att tillhandahålla livsmedel med tillsatser av näringsämnen för havande och ammande mödrar, spädbarn och småbarn för att förhindra undernäring, som kan ge livslånga följdverknignar.

"Det här är förmodligen en av de mest effektiva matbaserade åtgärderna mot barns undernäring", sade Joan Fleuren, WFP:s representant i Dili, "och regeringens engagemang i detta program är uppenbart, när man upptäcker att de har köpt maskinen för att producera livsmedlen med näringstillsatserna lokalt, vilket de för närvarande får hjälp med av WFP".

Och trots den årliga kampen som många jordbrukare, som odlar för husbehoven, fortfarande utkämpar för att producera tillräckligt med mat för sina egna behov, så tycks människorna lättae få tillgång till mat under de magra årstiderna.

Det här betonar den avgörande betydelsen av andra försörjningsstrategier för att komplettera jordbruket, som gör det möjligt för människorna att köpa mat under de magra årstiderna - genom ökning av boskapen och andra tillgångar; tillgång till krediter och kontanter; regeringsprogram och andra strategier för att klara sig.

"Det är det som gör skillnad när det gäller matbristen", sade Joicey.

"Jag tor att det [när det gäller matbristen] går åt rätt håll", sade han och citerade det faktum att den tid, som människor verkligen upplever allvarliga brister minskar.

"Men vi har fortfarande en lång väg att gå", betonade han och påpekade att tillgång på mat förblir en källa till oro för biståndsarbetarna på fältet.

Källa: ds/mw/IRIN

Mars

24 - Amerikansk journalist hotas av arrestering i Indonesien för avslöjande av Kopassus brott

Allan Nairn, en undersökande amerikansk journalist, skrev inför president Obamas inställda besök i Indonesien för att diskutera nytt militärt USA-bistånd, om att Indonesiens väpnade styrkor mördade ett antal civila i Aceh inför valen förra året. En talesperson för den indonesiska militären har sagt att man överväger juridiska åtgärder mot Nairn.

Amy Goodman, som tillsammans med Allan Nairn bevittnade och överlevde Santa Cruz-massakern i Dili 1991, har för det dagliga amerikanska tv- och radioprogrammet Democracy now! intervjuat Allan Nairn och Indonesienkännaren Damien Kingsbury, professor vid Deakin-universitet i Melbourne, Australien.

På http://www.democracynow.org/2010/3/24/exclusivejournalist_allan_nairn_facing_possible_arrest kan Du dels se videon, dels läsa en engelsk utskrift av programmet.

22 - Norska flyktingrådet i Östtimor

Det norska flyktingrådet (Norwegian Refugee Council - NRC) har gjort en enorm insats för att hjälpa landet ut ur den kris som följde på 2006 års upplopp. Ett massivt flyktingproblem, med över 10% av befolkningen inblandad, uppstod i det lilla landet, när invånarna måste fly från sina hem eller förlorade dem genom mordbrand.

NRC började arbeta i Östtimor i november 2006, med finansiering från det norska utrikesministeriet. Sedan dess har NRC byggt 595 övergångsbostäder på fem olika ställen för att hjälpa internflyktingar (internally displaced people - IDP) att flytta från tältläger, så som sjukhuslägret, till övergångsbostäder. NRC har också reparerat en hälsovårdsklinik i Dili och fem kontor för FN:s dialoggrupper.

Alla övergångsläger har nu stängts. Dessutom har NRC byggt fem ungdomscentra, som stöder arbetslösa ungdomar med utbildning och uppmuntrna. Det senaste ungdomscentret öppnades i Dili den 17 mars 2010. Slutligen så har NRC sedan mars 2009 arbetat med återuppbyggnad och reparationer samt lärarutbildning för upp till 30 skolor i landsbygdsområden, för att gynna de mest eftersatta samhällena genom att säkra hållbar tillgång till utbildning.

Alfredo Zamudio, och hans mycket hängivna grupp, kan se tillbaka på anmärkningsvärda result, som uppnåtts under mycket svåra förhållanden. NRC kommer att avsluta sitt uppdrag i Östtimor under 2010. Deras hängivne ledare Alfredo Zamudio arbetar hårt, med stöd från den norska ambassadsektionen i Dili, för att säkra att det avoNRC utförda arbetet och den organisation de byggt upp under dessa år, kan fortsättas på ett varaktigt sätt av Östtimors regering.

Källa: Pressmeddelande från den norska ambassaden i Indonesien

19 - Östtimors avloppskampanj

Östtimors världsrekordkampanj för att rädda livet på 4.000 barn varje dag.

Måndagen den 22 mars kommer regerings- och vattenorganisationer att bilda en kö framför en modelltoalett för att öka medvetenheten om sanitära frågor bland politiker, förvaltning, civilsamhälle och människor i Östtimor och för att få internationella organ att ta itu med den globala avloppskrisen.

Det här företaget organiseras framför Palacio do Governo (premiärministerns kontor) från 3 till 5 på eftermiddagen.

Vi förväntar oss att premiärministern, ministrar, parlamentsledamöter, regeringstjänstemän, medlemmar av civilsamhället, skolbarn och vanliga människor ska ställa sig i kön.

Den här händelsen ska markera FN:s världsvattendag, tiotusentals människor i mer än 60 länder - från Australien till Zambia - kommer att köa framför en toalett för att fästa uppmärksamheten på det faktum att 4.000 barn dör varje dag, därför att de inte har tillgång till avlopp och rent vatten.

Regeringen i Östtimor börjar att prioritera avlopp och organiserar kön för att uttrycka sitt förtsatta engagemang för avlopp och kommer att kontakta internationella hjälporgan för att vidta åtgärder på det allra första högnivåmötet om vatten och avlopp , som ska äga rum i Washington den 23 april för att avsätta tillräckliga medel för avloppsfrågor.

Brist på tillgång till rent vatten och grundläggande avlopp påverkar mer än 2,6 miljarder människor globalt och 4.00 barn under fem års ålder dör varje dag från sjukdomar som kan förebyggas såsom diarré, tyfoid, kolera och dysenteri.

I Östtimor är diarré den största orsaken till småbarndsdöd. 1,020 barn dör varje år, vilket är 22% av totalt 5.000 barn, som dör varje år.

En färsk rapport visar att sjukvårdskostnader på grund av olämplig vatte- och avloppsförsörjning i Östtimor är 17 miljoner dollar, motsvarande 4,8% ab bruttonationalprodukten 2006.

Evenemanget syftar till att bekräfta Östtimors regerings beslutsamhet att angripa den här krisen och vdädja till världens regeringar att vidta åtgärder för att förse jordens fattigaste med tillgång till både rent vatten och säkert avlopp.

För fler detaljer kontakta Joao Piadade, Chief of Sanitation Department - DNSAS, tel 7258718.

För mer information se www.worldtoiletqueue.org.

17 - La'o Hamutuks blogg

Som en den firandet av tio års arbete med att göra utländska instutitioner och system i Östtimor mer lyhörda för behoven och önskningarna hos detta lands befolkning har La'o Hamutuk startat en blogg på http://laohamutuk.blogspot.com/. Avsikten är inte att ersätta webbplatsen http://www.laohamutuk.org även om en del inlägg kommer att vara likartade. Det är snarare ett sätt för oss att dela med oss av våra tankar, information, pressmeddelanden, brev, korta analyser, tillkännagivanden och andra meddelanden med människor i och utanför Östtimor. Vår blogg omfattar inlägg på engelska och tetum, många på bägge språken.

Vi är glada för kommentarer antingen på bloggen eller som epost.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 5013, mobil +670 730 2439
webb www.laohamutuk.org

14 - Massgrav stoppar hotellbygge

Nio kroppar med ögonbindlar hittade under byggnadsarbete för ett strandhotell nära Dili, tros vara östtimoresiska frihetskämpar, som avrättats och begravts i en massgrav.

Experter säger att avrättningarna troligen ägde rum under de första åren av Indonesiens ockupation av den tidigare portugisiska kolonin.

Två av offren bar portugisiska militäruniformer, vilket många frihetskämpar gjorde vid tiden för den indonesiska invasionen 1975.

Kropparna kom i dagen i Tasi Tolu, 12 kilometer väster om Dili, där bygget av ett femstjärningt hotell påbörjades förra månaden.

Indonesiska soldater vet man, har använt Tasi Tolu som avrättningsplats.

Påven Johannes Paulus II höll mässa här 1989 och det var platsen för självständighetsfirandet 2002.

President José Ramos-Horta spekulerade först att kropparna var offer för massakern 1991 på Dilis begravningsplats Santa Cruz, därför att det är känt att kropparna av några av de dödad togs till Tasi Tolu.

Bygget av hotellet har stoppats medan experter från det Viktorianska institutet för rättsmedicin och den östtimoresiska regeringen undersöker kvarlevorna av vilka en del varit under vatten i åratal.

Kropparna hittades i två maskingrävda gravar omkring två meter djupa. "De var staplade ovanpå varandra", sade Soren Blau, en forskare vid institutet.

En östtimoresisk utredning av brott mot mänskliga rättigheter konstaterade 2005 att omkring 180.000 civila dog under Indonesiens 25-åriga ockupation.

Gregorio Saldanha från 12:e November-kommittén, som letar efter kvarlevor från offer, sade att familjerna hoppas få begrava kvarlevorna.

Källa: Lindsay Murdoch/The Age

05 - Pires frikänd men många frågor om attacken mot presidenten obesvarade

Efter en sju och en halv månad lång rättegång i Dilis distriktsdomstol dömdes den 3 mars 24 rebeller till upp till 16 års fängelse för attackerna mot presidenten och premiärministern den 11 februari 2008. Domstolen frikände dock Angelita Pires. Åklagarens bevis för att hon var det "indirekta upphovet" till mordföröken bedömdes som otillräckliga.

Domarna väcker dock fler frågor än de besvarar. De tre domarna sade efter fem månaders förhandlingar att Marcelo Caetano, som anklagats för att ha sårat presidenten med två skott och pekats ut av flera vittnen, inte kan ha skjutit dem.

Därmed godtogs bevisen från den federala australiska polisen (AFP), som undersökt kulresterna som opererades ut ur president Ramos-Horta i Darwin, för att kulorna inte kom från Caetanos automatvapen.

Bara några timmar före avkunnandet av domen i en fullsatt rättssal sade Ramos-Horta att det inte fanns några tvivel på att Caetano var skytten, trots att han tidigare sagt motsatsen. Ramos-Horta sade att han haft en "flashback" och att Caetano under tårar erkänt och bett om förlåtelse samt sagt att han inte hade för avsikt att döda honom. Men domarna godtog Caetanos bedyrande att han var oskyldig.

Domarna sade att alla nio rebeller som begett sig till presidentens hus, också Caetano, "agerat i samförstånd och samarbete" för att dödad Ramos-Horta, för vilket Caetano fick 16 års fängelse. Men de sade att det inte var känt vem som avlossade skotten som nästan dödade honom.

Gömt i det långa domslutet är domarnas konstaterande att den officiella versionen av hur rebelledaren, Alfredo Reinado, och en av hans följeslagare, Leopoldino Eposto, dödades vid presidentens hus inte stämmer. De säger att grundat på bevisen Francisco Marcal, en säkerhetsvakt hos presidenten, inte dödade de två männen från håll, så som han hade hävdat.

Regeringsministrar hävdar fortfarande att det var så det gick till, men domstolen hade fått höra att AFP:s ballistiska prov visade att Reinado och Esposto sköts med två olika vapen.

Obduktionen visade att skotten avlossats på nära håll, kanske 10 cm, vilket antyder en avrättning. Inget av de använda vapnen var det som Marcal vittnade att han haft.

Domstolen dömde alla rebeller, som kommit fullt beväpnade till presidentens hus, till 16 års fängelse. De dömde också en andra grupp på elva rebeller som lagt sig i bakhåll för premiärminister Xanana Gusmão samma dag. De fick i genomsnitt 11 års fängelse.

Rebellernas försvarare har för avsikt att överklaga domarna.

Det okända

Vem sköt José Ramos-Horta två gånger i ryggen?

Domstolen fann att Marcelo Caetano, rebellen anklagad för att ha avlossat skotten, inte gjorde det.

Vem sköt Alfredo Reinado och Leopoldino Esposto?

Domstolen konstaterade att vakten Francisco Marcal inte avlossade dödliga skott mot rebellerna, som han hävdat. Rebellerna dödades med olika vapen, inget av dessa var Marcals.

Angelita Pires friad

När presidenten gav sin första intervju efter att ha blivit skjuten, så var han snabb med att peka ut australiskan Angelita Pires. Han anklagade henne för att ha undergrävt hans ansträngningar att sluta fred med hennes älskare, rebelledaren Reinado. Ramos-Horta kallade inte Pires för hjärnan bakom attacken, men tror att hon eggade Reinado och hans män in på en våldsam väg.

Den australiska regeringen, som betalat Pires försvar, var också tyst lättad. Om en australisk medborgare hade blivit fängslad i ett fall med så svaga bevis, skulle det ha utsatt de diplomatiska banden för svåra påfrestningar.

Domstolen godtog dock inte försvarets hypotes att Reinado och hans män lurats till Dili för att avrättas.

Varken brottsplatsutredarna, Ramos-Horta eller Gusmão vittnade i rätten.

Källor: Lindsay Murdoch/The Age (Melbourne) och Adam Gartrell (Sydostasienkorrespondent)/AAP

04 - USA-utbildning för Kopassus - en dålig idé

East Timor and Indonesia Action Network (ETAN) varnade president Barack Obama för att förnya USA-utbildning av Indonesiens ökända specialstyrka.

"Utbildning av Kopassus kommer att undergräva insatserna för att uppnå ansvar för gamla och pågående kränkningar av mänskliga rättigheter och kommer inte att bidra till att avskräcka från framtida brott", sade John M. Miller, ETAN:s nationella koordinatör. "Det är en dålig idé vars tid ännu inte har kommit."

Obama-administrationen överväger att återuppta utbidlning av Kopassus och kan komma att tillkännage en ändring av politiken, när president Obama besöker Indonesien senare den här månaden.

"Det är omöjligt att tillerkänna Kopassus en reformering när det gäller mänskliga rättigheter, då de behåller soldater, som är skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna, i aktiv tjänst", sade Miller. De omfattar bland andra soldater fällda för dödandet av den västpapuanske ledaren Theys Eluay och kidnappningen och försvinnandet av indonesiska aktivister 1997 och 1998.

"I decennier har USA-militären utbildat och på annat sätt stött Kopassus, trots det påvisade misslyckandet med internationell hjälp att förbättra dess uppförande. Dess vitt kända egentligheter och kriminella aktiviteter fortsatte helt enkelt", sade han.

"Begränsningar av USA:s militära bistånd till Indonesien innebär en hävstång för för att stödja demokrati och mänskliga rättigheter i Indonesien. Arbete med Kopassus, som har en lång historia av att terrorisera civila, kommer att försvaga dem som kämpar för rättvisa och ansvarighet i Indonesen och Östtimor", sade Miller.

Det första erbjudandet av utbidlning kommer antagligen att gälla Kopassus Unit 81, som koncentrerar sig på antitterrorsim. Unit 81 bildades samtidigt med Kopassus Group 5 av den dåvarande kaptenen Prabowo Subianto, som senare medgav sin inblandning i kidnappningen av studentaktivister i slutet av 1990-talet. Nyligen kandiderade han till posten som vicepresicdent i Indonesien.

USA har lovordat Indonesiens framgånger i kampen mot terrorism, men det är polisen- inte militären - som har huvudrollen.

"Större engagemang av Kopassus i anti-terrorism kommer att underminera polisens och civilas företräde i denna insats och stärka militärens kontroversiella interna roll. Det kommer bara att underminera de reformer som USA hävdar att de stöder", sade han.

Bakgrund

Kopassus historia av brott mot mänskliga rättigheter, dess kriminalitet och ansvarsfrihet hos indonesiska domstolar går decennier tillbaka i tiden och innefattar brott de mänskliga rättigheterna och andra brott i Aceh, Västpapua, Jakarta och annorstädes. Kopassus var inblandat i Östtimor från dödandet av fem Australienbaserade journalisterna i Balibo 1975 före Indonesiens fullskaleinvasion till dess förödande uttåg 1999. Kopassus soldater anklagas för att ha varit inblandade i mordet i bakhåll 2002 på tre lärare (inklusive två från USA) när Freeport-gruvan i Västpapua. Kopassus brott har inte bara utförts i det förgångna. En rapport från Human Rights Watch publicerad förra året dokumenterar hur Kopassus soldater "arresterar papuaner utan laglig grund och slår och misshandlar dem som de tar med till sina förläggningar"

Också enligt Human Rights Watch: "De få soldater som har dömts av militärdomstolar har i de flesta fallen återfått sin befattningar och befordrats. Det gäller också sju av de 11 militärer som dömts för kidnappning av studentaktivister 1997 och 1998. Överste Tri Hartomo, som antogs ha blivit avskedad från militären efter att ha dömts i samband med den papuanske aktivisten Theys Eluays död 2001, innehar för närvarande en högre tjänst inom Kopassus."

2005 genomförde Bush-administrationen ett nationellt säkerhetsundantag, vilket tillät fullständigt engagemang med den indonesiska militären för första gången sedan början av 1990-talet. Villkoren för USA:s militära engagemang, som Bush-administration övergav, omfattade bland annat lagföring av de ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor och annorstädes genomförandet av reformer för att öka den civila kontrollen av den indonesisak militären. Bush-administrationen väntade till 2008 med att föreslå återupptagande av USA:s utbildning av Kopassus. Utrikesdepartmentets juridiska rådgivare rapporteras ha bestämt att 1997-års bannlysning av utbildning av militära enheter, som varit inblandade i brott mot de mänskliga rättigheterna, känd som 'Leahy-lagen', var tillämplig på hela Kopassus och utbildningen blev inte av.

Ytterligare information

• Fler än 50 USA-organisationer har skrivit under ett brev, som vädjar till USA:s regering att motsätta sig "varje USA-samarbete med eller assistans till de indonesiska specialstyrkorna (Kopassus)". De skrev: "De som är för engagemang argumenterar att USA-utbildning skulle kunna leda till en reform av Kopassus. Detta argument avvisas klart av historien. Under decennier har USA utbildat och gett annan hjälp till Kopassus personal, inklusive general Prabowo och andra ledande officerare. Denna relation hade ingen förbättringseffekt, den tillhandahöll snarare utrustningen och färdigheter som användes för repression."
• ETAN fortsätter att samla underskrifter på en petition som motsätter sig återupptagande av USA-utbildning för Kopassus. Bland de nästan 1.500 signatärerna hittills finns offer för Kopassus och vittnen till dess kriminella beteende.
• Ytterligare bakgrundsmaterial om Kopassus finns på http://www.etan.org/news/2008/04brikop.htm
• ETAN grundades 1991 för att verka för självbestämmande för det då av Indonesien ockuperade Östtimor. Sedan starten har ETAN arbetat för att villkora USA:s militära bistånd till Indonesien med respekt för mänskliga rättigheter och verkliga reformer. Den amerikanska organisationen fortsätter att verka för demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter för Östtimor och Indonesien. För mer information se ETAN:s webbplats http://www.etan.org.

Källa: John M. Miller, East Timor and Indonesia Action Network (ETAN), +1-718-596-7668

Februari

25 - Behöver vi en polis i Östtimor?

Jag har just läst FN-debatten om Östtimor. Allt är sött och ljust. Bara ett eller två bekymmer om polisens uppträdande, trots många bilder i media och filmer av brutalitet. Och ett eller två omnämnande av brottslingar som benådats, trots att den vice premiärministern sagt att straffrihet inte kommer att tolereras. Det är verkligen ett skådespel. Kanske vill alla skydda de utomordentligt höga löner FN-anställda får!? FN, Interfet och UNMIT etc genomför så mycket utbildning och kapacitetsuppbyggnad, men till vilken nytta? Det finns en förmåga att inte lägga märke till dåligt uppförande. Kanske är för många länder inblandade, ty då kan man inte ge något skulden! Kanske utbildar FN utan att examinera. Som AusAid, det tycks handla om genomförandet av projekt, inte om testa slutresultatet. Vi behöver en ändring, men vem kommer att genomföra den? Skådespelet i den stora rättegången avslutas kanske på onsdag, vill man få oss att tro, låt oss se hur modiga domarna är när det gäller att få fram sanningen.

OK, det är en inledning, vad som följer är upplagt på uppdrag av en bekymrad vän, som bevittnade den här händelsen.

Om domaren under matchen mellan Manchester och FC Porto avsiktligt ignorerade spelreglerna och tillsammans med linjemännen blev aggresiv mot spelarna, slog och sparkade målvakten och anfallaren och lämnade dem liggande på planen, skulle det inte vara bättre att spela matchen utan domaren, att förlita sig på att spelarna dömer sitt eget spel, som när skolpojkar spelar, och komma överens på stället?

Behöver vi PNTL?

• Känner de till Östtimors lagar?
• Känner de till naturrätt?
• Ger alla utgifter för att hålla PNTL-cirkusen samhället nytta?
• Är PNTL självt inblandat i korruption och brott?
• Stör de ordningen i samhället?
• Dödar de medborgare?
• Tar de hem pistoler så att deras barn kan leka med dem?
• Rånar de medborgare på gatan?
• Känner Du Dig säker när PNTL är i närheten?
• Om Xanana hade en ninja-mask, vad skulle han kunna vänta sig från PNTL - en eller två frågor om ninja-masken eller omedelbart ett slag i mellangärdet?

Här kommer en sann berättelse från tisdagen den 23 februari. En liten men avskyvärd.

Klockan fem på eftermiddagen kör Sico sin skraltiga 300-dollars motorcykel, nyreparerad klockan tre, från sitt hem i Lecidere, till sin arbetsplats, en sträcka på 300 meter. Sico är en säkerhetsman som kämpar men misslyckas med att försörja sin fru och två barn på 70 dollar i månaden. Vad händer på dessa 300 meter? En massa. Han hör ett tjut bakom sig, ser sig delvis om och ser en av Dilis dagliga olyckor - en motorcykelolycka. Han fortsätter. Inte långt. En vit patrullbil dycker upp bakifrån fylld med 6 actionhungriga snutar kallade Task Force. Dessa lagens upprätthållare klädda i en blå uniform, som svagt påminner om de protugisiska paramilitära (GNR), beslutna att göra vad de kan bäst och kanske lärt sig trots polisakademin - överfall. Ett brott? Ja, för uniformslösa dödliga. Men ett överfall var det, inte tu tal om det, utan förvarning, ett överlagt överfall på kropp och motorcykel. Strax efter dödsskjutningen av en oskyldig medborgare i Delta två månader tidigare (december 2009), var det insatsstyrkans (Task Force) återinträde i tjänst. Med knytnävar och tunga träbatonger angrep de Sico med två tunga slag i nacken och tre på ryggen samtidigt som de höll Sicos hals i ett strypgrepp. Vad har jag gjort för fel, flämtar Sico? Smitit från olyckan! Med det så kastar de - alla sex - sig över hans skraltiga motorcykeln och slår med batonger och sparkar sönder de tunna plastkåporna på tre ställen, fram i mitten och bak och avslutar med en spark på de nyreparerade motordelarna, vilket framkallar ett ostoppbart bränsleflöde.

Är det här polisens dagliga bröd och smör? Är det här att försvara ett offer eller är det att begå ett brott mot ett offer? Får de betalt av regeringen för att göra så här?

I alla fall så hade vid det här laget chefen för patrullbilen klivit ner från framsätet och summerat läget. Den här Sico är kort. Men den man som körde in i cykel var lång. Samma färg på skjortan, ja, men det här var fel man. Sluta slå, grabbar! Så de lämnade Sico och hans motorcykel vid sidan av vägen och skyndade iväg på en försenad och tveklöst fruktlös jakt på den verklige krockaren-och-smitaren. Ursäkt? Nej. Hjälp med såren? Nej. Hjälp med att plocka ihop motorcykel? Nej.

Jag mötte Sico kockan sex efter arbetet. Hanvar mycket skakad och berättade att han gråtit. En 30-årig man, en stark man som kämpade på sitt sätt mot TNI på 1990-talet. TNI hade slagit honom svårt vilket gett honom 10 års bröstsmärtor och fått honom att hosta blod. Han kan bara utföra lättare arbeten och får inte anstränga sig, säger läkarna, kubanska och andra. Dessutom - han måste varje månad få tag på 30 dollar till mediciner för att förhindra en för tidig död.

Sico var skakad, men var tillräckligt desperat för att gå till polisstationen och klaga. Nu var klockan sju. Läsarna känner säkert till det lönlösa i en sådan begäran om rättvisa, men måste vi inte alla vara trogna mot vårt förakt för barbari? Vad hände? För protokollet, inget annat, noterade PNTL:s ombud Sicos namn och skadorna på motorcykeln, utrunnen bensin och allt. Tyvärr, han kunde inte hjälpa till, därför att han inte visste vilken patrull, av de många, som hade gjort detta. Sico trycket på, men polisen gav inte efter och föreslog vänligt att Sico skulle gå hem och reparera sin motorcykel.

Nästa dag fick Sico en offert på reparationen på 132 dollar, nästan två gånger Sicos månadsinkomst. Han tog med offerten till PNTL-stationen, men mannen bakom disken tog inte emot anteckningen. Polisen är inte ansvarig! På eftermiddagen försökte Sico, fortfarande missnöjd, en tredje gång. Den här gången var det en annan bakom disken. Den här gången var svaret att patrullen förmodligen var från ett av distrikten, så, tyvärr, det var utom hans kontroll.

Stackars Sico - en fattig man, en oskyldig man och en man med blåmärken, svullnader och en räkning på 132 dollar.

Vem kommer att försvara den lille mannen mot regeringens ninjas? Vem kommer att betala 132 dollar för den av regeringen sönderslagna motorcykeln?

För övrigt hände allt det här utmanande bara 100 meter från herr och fru Xananas strandbostad.

Behöver vi verkligen en polis?

Källa: Robert Wesley-Smith

22 - Tvåspråkig utgåva av Östtimors strafflag utgiven

Dili. Som en del av det fortsatta stödet till rättsväsendet i Östtimor höll UNDP:s program för rättsväsendet (Justice System Programme - JSP) en ceremoni i appellationsdomstolen i Dili den 19 febuari 2010 för att markera utgivningen av den tryckta tvåspråkiga utgåvan av Östtimors strafflag. 1.000 exemplar av boken har tryckts med finansiellt stöd av UNDP:s program för rättsväsendet. Boken innehåller Östtimors strafflag på portugisiska och tetum. UNDP JSP fortsätter också att ge tekniskt bistånd och bistånd i form av experter till appellationsdomstolen.

I sitt tal sade ordföranden i appellationsdomstolen, doktor Claudio Ximenes: Den timoresiska strafflagen behöver läsas och förstås, inte bara av dem som arbetar i domstolarna, utan också av medborgare, som behöver veta när en handling är brottslig eller urskilja situationer i vilka ett särskilt handlande är straffbarte eller inte. Ximenes tillade att det är viktigt att straffalgen översatts till tetum för att de, som saknar en betydande kunskap i portugisiska, ska ha tillgång till den och förstå den. Trots att jag förstod svårigheten med att översätta en juridisk text för någon som inte är expert på översättningar, till ett språk, som fortfarande är under utveckling, så riskerade jag att översätta dessa lagar till tetum och med det så främjas utvecklingen av juridisk teminologi på tetum så att den blir lättare att förstå och använda som ett arbetsspråk i Östtimors domstolar.

Det här är den verkliga meningen med tillgång till rättvisa med vilken medborgare har en förståelse för lagen, som de ska följa. Översättningen av strafflagen till både portugisisiska och tetum borde vara en förebild i framtiden. Det kommer att kräva större fokus på utvecklingen av juridisk terminologi i tetum, en viktig uppgift som UNDP har åtagit sig att stödja, sade ställföreträdande landsdirektören för UNDP, Nick Beresford.

UNDP JSP har assisterat justitieministeriet, domarnas högsta råd, offentliga försvarares kontor och åklagarväsendet för att utveckla den nationella kapaciteten hos domstolarna, åklagarna och försvararna, öka effektiviteten i rättsväsendet och förbättra tillgången till det för alla medborgare.

UNDP:s program för rättsväsendet stöds av Australien, Brasilien, Irland, Norge, Spanien, Portugal, Sverige, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights - OHCHR) och UNDP:s byrå för förebyggande av och återhämtning efter kriser (Bureau of Crisis Prevention and Recovery).

Källa: UNDP/Östtimor

21 - Allmänningar i Östtimor - en ny tragedi för allmänningar?

Nedan finns en längre text om följderna av det liggande förslaget till ny jordabalk i Östtimor på engelska. Trots att den är lång och svår att översätta tror vi att det kan var av intresse att publicera den för våra svenska läsare. Tommy Pollák/Östtimorkommittén

ETLJB: Community land in East Timor - A New Tragedy of the Commons?

SYDNEY - ETLJB has previously published analyses pointing out certain fundamental deficiencies in the draft land law’s provisions pertaining to indigenous land tenure systems in East Timor. To reiterate briefly, the draft would confer no juridical status on either customary land tenure systems or the individualised traditional rights that have emerged from those systems; it confers no juridical status on the customary managers of the land and makes no provision for just compensation for the diminution or extinction of customary land rights. Furthermore, the draft land law would impose a mere obligation on the government "to consult" with local communities when it is making decisions about the use or alienation of the land in their territory. The protection of community lands is left entirely in the hands of the executive.

As East Timor witnessed when it was part of Indonesia, customary peoples and their lands were the subject of exploitation, dispossession and destruction under a legal regime that paid no respect to the indigenous land systems. Similarly, in Australia, during the colonisation process, aboriginal lands were systematically appropriated without compensation and granted to the invading Europeans; leaving hundreds of indigenous communities in oblivion. In fact, the aboriginal people were the subject of a land-induced genocide of the most horrifying dimensions; leaving “a legacy of unutterable national shame”, as the High Court of Australia stated in the history-shattering case of Mabo v The State of Queensland (No 2) that overturned centuries of legal lies and restored the rightful juridical status of indigenous lands in that country. It is to such extremes that failures on land law and policy inexorably lead - to epic suffering, grief and loss; something of which the people of East Timor have had far more than their fair share.

One of the constitutive causes of the law has, at least in Western jurisprudence, been to define and protect property rights since they are essential to individual liberty, economic and political autonomy as well as social development. Land rights are a most quintessential vector in the entrenchment and maintenance of the relationships of power and organisation in all human communities.

When the law fails in this core function, it has failed the most central tenets of democracy and capitalism and injustices and conflicts arise which have the potential to destabilise the civil peace. East Timor policy-makers, administrators and researchers know all too well of the potentiality for violence, chaos and disorder when land issues are not properly managed.

Regrettably, the stage has already been set in East Timor for further problems that are rooted in the complexities of land law and policy; and in particular those relating to indigenous land tenure systems confronting intrusions from both domestic and foreign capital as well as the state.

In a recent article (Justice for the Poor Briefing Note November 2009 Volume 3 Issue 3 entitled Contracts, Land Tenure and Rural Development in Timor-Leste) Rod Nixon refers to some examples of the granting of rights and concessions over community lands in East Timor which have already taken place even though the draft land law is yet to be enacted and even while there is no other substantive legal regulation of community lands in that country.

Nixon recites 2005 survey data that shows that about 3% of rural land in Timor-Leste appears to have been alienated from customary tenure. Since then, of course, there have been several significant interventions by the state granting rights over community lands to private capital.

Nixon notes that other cases include the 12 hectare East Petroleum site in Liquica and the 2008 Memorandum of Understanding between the GoTL (Government of East Timor) and GTLeste Biotech concerning a renewable 50 year lease for 100,000 hectares 'of unproductive land'. Another case is a lease issued by the GoTL to Timor Global in 2005 for 3000 hectares of coffee plantation at Fatubesi (Ermera district).

Nixon’s observations on this latter case are that “[a]lthough formally state land, Timor Global discovered that the lease provided an insufficient basis for the company to commence crop improvement and management activities. Before the company could begin work, it had to negotiate with community leaders and agree to provide benefits including employment opportunities and security arrangements. Timor Global has now commenced work on a 60 hectare section and employs around 80 members of the local community (including 30 said to have connections to the resistance movement)."

Timor Global is also active in Baucau district where the company has leased 1,500 hectares of community land and is introducing intensive cultivation methods on sites in three villages totalling up to 100 hectares.

Nixon tells us that "benefits including employment opportunities and security arrangements" were negotiated in one case - which would be an extraordinary form of compensation not known to the land law since the international standard is current market value for the interest in the land that is diminished or extinguished by a resumption and it seems that no other compensation was offered. Past experience informs us that when a customary community is dealing with private capital which has the power and, if necessary, the force of the state standing behind it, and there are no clearly defined legal entitlements, rights and benefits for the appropriation of property rights, one thing is certain: that the negotiation process is not adequate nor is the compensation just.

There have been other cases of problems being caused by an inappropriate approach to customary land tenure systems in East Timor. And one which highlights the dangers of conflict and violence threatening to break out from the mismanagement of the problem is the resumption of community lands for the Metinaro base of the East Timor Defence Forces. This appropriation occurred during the UNTAET period and was personally witnessed by the present writer. When the land was being surveyed by cadastral offices of the National Directorate of Land and Property (DNTP), local men appeared armed with weapons. The Defence Force itself had to provide security and oversee the process. Armed military personnel attended the handover of compensation which was some rice. Some rice for the land that this community had occupied since time immemorial. The suppression of resistance to the unjust taking of community lands works for a while but social discontent simmers away because of the injustice thereby rendered.

It is worth noting Nixon’s comment that “[w]hereas the GoTL, with USAID support, is addressing the critical area of property rights in urban and peri-urban areas through the Ita Nia Rai program, this initiative will not cover the vast amount of the country over which customary systems of authority predominate.”

Ultimately, this is a misrepresentation on both counts that needs to be corrected.

Firstly, given the criticisms of the draft land law that has been produced under the Ita Nia Rai program - and not just those in relation to the provisions on community land but the broader questions of whether possession or restitution is the ultimate goal of the draft as well as the appalling lack of adequate or meaningful public consultations on the draft, the question remains whether this draft is really going to “address the critical area of property rights” or whether it is something more insidious than it appears.

Secondly, it is wrong to state that the land law program “will not cover the vast amount of the country over which customary systems of authority predominate” because the draft land law clearly would impact on and would directly regulate (or purport to regulate) community land. It does this in the manner described at the beginning of this analysis and in the articles recited below, by ignoring the substantive legal and policy issues and subjecting community land to the pure will of the executive; without recourse to judicial review of government decisions that affect those lands. The draft authorises – poorly and improperly - the government to make decisions on the use and occupation of community lands (Article 26(2)), and in that decision-making process, the government needs only to consult with the community. No mention of the legal status of those rights. No mention of compensation.

Nixon appears to endorse this position by reciting other authorities that suggest “that state-managed negotiation frameworks for accessing land for development can play a role in both facilitating economic development and reducing the risk of land conflict.” But such a state-dominated system only works in a democratic rather than an autocratic way and without consequential disputes and conficts if the extant legal rights of the local communities over their lands are already enshrined in the law and there is a separation-of-powers inspired judicial review regime simultaneously in place. In East Timor, this is not yet the case. And it seems unlikely that it is intended to be the case.

Nixon’s obscurantism and obfuscations should not go unnoticed by those interested in the development of a rational, informed and experiential policy and legal regulatory framework for community land in East Timor. It is unfortunate that such an important debate is articulated in such a superficial way.

Warren L. Wright BA LLB (former UNTAET Property Rights Adviser)

See further:

1. Special Regime for the Determination of Ownership of Immovable Property
2. Negative Impact of Draft Land Law on Customary Land Tenure Systems in East Timor
3. Draft land law provisions on land rights for foreigners in East Timor will smother development
4. East Timor Land Rights: Restitution Not Possession - A Comment on the Draft Land Law
5. 2004 ETLJ 10 Some Observations on the Report on Research Findings and Policy Recommendations for a Legal Framework for Land Dispute Mediation Prepared by the Timor Leste Land Law Program 08 April 2004

Källa: East Timor Law & Justice Bulletin

18 - Generalsekreterarens rapport om UNMIT publicerad

FN:s generalsekreterares rapport om UNMIT (för tiden 24 september 2009 - 20 januari 2010) har äntligen publicerats. Du kan ladda ner den från http://www.un.org/Docs/sc/sgrep10.htm. Trots dateringen den 12 februari så publicerades den som många andra FN-rapporter senare.

Källa: ETAN

16 - Läget för mänskliga rättigheter i Covalima and Bobonaro

Som en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter är HAK Association bekymrat över läget i distrikten Bobonaro och Covalima, särskilt när det gäller befolkningens rätt till säkerhet. HAK betraktar den nationella östtimoresiska polisens (PNTL)reaktion på "Ninja"- gruppen som en skyldighet hos statens organ att verka i överensstämmelse med sina åtaganden avseende mänskliga rättigheter. För att säkra att polisens åtgärder verkligen är i överensstämmelse med lagen och principerna för mänskliga rättigheter har HAK skickat en övervakningsgrupp för att kartlägga läget för mänskliga rättigheter i de två distrikten från den 31 januari till den 4 februari 2010.

1. Resultat av HAK:s observationer om rykten av "Ninja" i distrikten Bobonaro och Covalima

HAK:s observation visade, bekräftat av bymyndigheter, lokalt styre, offer, misstänkta och en del bybor på platser där "Ninja"- terror sägs finnas, att människorna verkligen känner sig panikslagna av ryktena, men att byarna ännu inte har sett vem eller vad "Ninja" är. Lokala myndigheter i de två distrikten informerade också övervakningsgruppen att de inte har tagit emot några klagomål från byarna eller offer över "Ninjas" uppförande.

Incidenterna, ett barns död och en ung kvinnas död, var enskilda brott och det finns inget samband mellan dem eller mellan de två platserna. Det finns inte heller något bevis för organiserad brottslighet eller stora kriminella grupper. Ryktena om "Ninja"-gruppen leder människor till att föreställa sig en organiserad kriminell grupp, men det är i motsats till den verkliga situationen. Grupperna CPD-RDTL (Popular Council for the Defense of the Democratic Republic of Timor-Leste) och Bua-Malus (Betelnöten) finns och medlemmar i dessa grupper har deltagit i kriminella aktiviteter motiverade av personligt hat och önskemål om hämnd, som felaktigt tillskrivs grupperna.

Polisinsatsen, som började den 22 januari 2010, har misslyckats med att identifiera förövare inblandade i en "Ninja"-grupp, som terroriserar byar i de två distrikten. I sina insatser har polisen arresterat 20 medlemmar av CPD-RDTL och Bua-Malus, som de misstänker vara "Ninjas", men i domstolen släppte domaren 18 av dem efter id- och adresskontroll på grund av otillräckliga bevis för polisens misstankar. Två av de gripna placerades i häkte på grund av starka indicier att de var inblandade i en ung kvinnas död i byn Atus i Bobonaro-distriktet.

HAK Association har konstaterat brott mot de mänskliga rättigheterna och brott mot lagarna av individuella poliser, som deltog i insatserna i de två distrikten, bland annat våldsam behandling såsom slag med gevärskolv, sparkar, slag med batong, skära av människors hår med kniv, hota dem till livet, och skarpt tilltal vid gripandet och i arrest, när någon inte vill säga vem som är en "Ninja".

2. HAK:s oro

Grundat på våra iakttagelser är HAK Association bekymrade över att PNTL:s kommandoinsats inte respekterar Östtimors konstitution, artikel 9, och lag 3/2008 (Undantagstillstånd), därför att en insats med stort antal i en extraordinär situation kräver godkännande från ett organ med makt att förklara ett läge av utomordentliga omständigheter (Situation of Exceptional Circumstances). Polisens handlingar exempel på motsatsen till att stärka laglydigheten i en demokratisk stat.

Dessutom, enligt HAK:s iakttagelser i de två distrikten, visar polisens insats bristande överensstämmelse med regeringens policy avseende reformering av PNTL, på grund av dess militära karaktär sanarare än ett tillvägagångssätt karaktäriserat av samfundsbaserat polisarbete. Detta beror på bristen på lämplig uppmärksamhet från regeringen på utveckligen av PNTL som en samhällspolis.

Under insatsen har enskilda poliser brutit mot de mänskliga rättigheterna, utfört handlingar som strider mot lagen och missbrukat sin makt genom att till exempel arrestera människor utan domstolsbeslut och förföljt medlemmar av en organisation utöver de kränkningar som nämnts ovan. Detta uppträdande av polisen kränker antagandet av oskuld fastlagt i artikel 34 i konstitutionen, därför att enligt lagen bara domstolar har befogenhet att avgöra om någon är skyldig.

HAK har också sett att lokala PNTL-poliser inte har svarat snabbt eller handlat omedelbart för att utreda eller gripa de misstänkta för mord och dödsfall, som hände i de två distrikten och slutligen utvecklade sig till "Ninja"-ryktena. Händelser som dessa kräver omedelbar och skyndsam gottgörelse från den östtimoresiska staten för att förhindra ytterligare lidande och för att människor ska lita på att PNTL kan garantera deras rätt till säkerhet och rättvisa.

3. HAK:s recommendationer

För att förhindra en försämring av läget för de mänskliga rättigheterna i distrikten Bobonaro och Covalima och för att bevara befolkningen från ytterligare lidande liksom för att förhindra liknande händelser i framtiden rekommenderar HAK:

1. Läget i de två distrikten kräver inte en stor kommandoinsats av PNTL, därför att den inte uppfyller kriterierna för en extraordinär situation. Följaktligen föreslår HAK att tillämpliga myndigheter inom säkerhetssektorn snabbt granskar pollicyn för den för tillfället pågående "Ninja"-insatsen i distrikten Bobonaro och Covalima.
2. Att ansvariga myndigheter snabbt gör en översyn av planen för reformering av PNTL Reform för att säkra överensstämmelse och samordning mellan planen och dess genomförande.
3. Att parlamentet använder sin makt enligt artikel 92 i konstitutionen att övervaka de utförande myndigheterna, särskilt hur PNTL upprätthåller lagarna.
4. För att offentligt garantera PNTL:s ansvar måste behöriga myndigheter (PNTL:s rättsenhet och åklagare) säkerställa att enskilda medlemmar av PNTL, som bröt mot lagarna och kränkte de mänskliga rättigheterna, ställs till svars (administrativt och enligt brottsbalken).
5. Framtida extraordinära insatser av säkerhets- och försvarsstyrkor måste koordineras med åklagarämbetet, så att polisen inriktas på att följa lagarna och på så sätt undviker att kränka mänskliga rättigheter.

Detta är summan av HAK:s iakttagelser, oro och förslag avseende situationen, som följt av den "speciella" PNTL-insatsen i distrikten Bobonaro och Covalima. Vi avvaktar lämpliga åtgärder för att säkra att alla timoresiska medborgare kan vara stolta över och samarbeta med PNTL och våra poliser.

För ytterligare information eller en kopia av den fullständiga rapporten var god kontakta Rogerio Viegas Vicente, Law and Human Rights Enforcement Program, HAK Association, +670-729-9366 eller Rui Manuel Viana, Director, HAK Association, +670-723-7179 eller eposta till HAKAssociation@gmail.com.

Källa: Pressmeddelande/HAK Association, Diretu ba ema hotu no Ema hotu iha diretu (Every body has rights and rights are for all)

15 - Säkerhetsrådet lovar förbättra övergångs- och avslutningstrategier för fredsbevarande operationer

Säkerhetsrådet, 6270:e mötet (för- och eftermiddag) 12 februari 2010

Ordförandens uttalande betonar behovet av att skapa förutsättningar för hållbart lugn

Säkerhetsrådet förband sig idag att förbättra sina strategier för att avsluta eller förändra fredsbevarande uppdrag eller att deras övergång till andra former av Förenta Nationernas närvaro efter en dagslång diskussion med höga tjänstemän i organisationen likväl som representanter för regionala organisationer, länder som bidrar med trupp och medlemsländer.

I ett uttalande framfört av Gerard Araud (Frankrike), rådets ordförande under februari, betonade rådet att det övergripande målet för dessa strategier måste vara att skapa förutsättningarna för varaktig fred innan en mission minskas. Det betonade behovet av klaraa och uppnåbara mandat likväl som noggranna rekommendationer från sekretariatet minst en månad före mandatens förnyelse med hänsyn till utvecklingen på fältet och synpunkter från värdlandet, länder som bidrar med soldater och poliser och andra relevanta parter.

Med erkännande av regional och delregional organistationers bidrag till övergångar uppmanade rådet alla medlemsstater, regional, delregionala och internationella partner att främja sina bidrags samordning med Förenta Nationernas på fältet. Också med erkännande av betydelsen av tidiga fredsskapande ansträngningar lovade det att förbättra koordineringen med den fredsbyggande kommissionen och krävde att sekretariatet planerar fredsskapande uppdrag i faser med tydliga mål med hänsyn till de förhållanden som måste uppnås för att tillåta avslutning av en fredsbevarande operation eller dess övergång till ett integrerat fredsskapande kontor eller annat arrangemang.

...

Michael von der Schulenburg, generalsekreterarens representant och chef för Förenta Nationernas Integrated Peacebuilding Office in Sierra Leone (UNIPSIL), anmärkte att hans operation var det första exemplet på en helt civil, integrerad fredsskapande närvaro som ersätter e stor fredsbevarande mission och tillade att om sådana fredsskapande missioner skulle visa sig vara effektiva skulle fredsbevarande uppdrag kunna avslutas tidigare.

I den följande diskussionen bekräftade talarn abetydelsen av att förbättra avslutnings- och övergångsstrategier och var överens om att det krävs tydliga och nåbara mandat som tar hänsyn till fredsskapande aktiviteter från början. Mångaybetonade behovet av att bättre integrera de båda slagen av aktiviteter med en bättre definition av alla aktörers uppgifter och ökat ansvar för de länder som reser sig ur konflikter.

Men Nigerias representant varnade för att avsluta en fredsbevarande mission bara för att det hade planerats till ett visst datum eller en viss fas. Missioner borde komma tillräckligt tidigt och stanna tillräckligt länge för att ge de bästa möjligheterna för "hopp till dem utan hopp och undsättning till konfliktens plågade offer", sade hon.

...

Källa: SC/9860 Full_Report (pdf* format - 148.7 Kbytes)/United Nations Security Council

15 - Försvaret bekymrat i rättegången om politiska attacker i Östtimor

En i Timor född australisk kvinnas försvarsadvokater i rättegången om en påstådd konspiration att mörda Östtimors president säger att nya bevis, som har kommit upp i ljuset, försvagar åklagarens fall ytterligare. Angelita Pires och 27 män står inför rätta för attackerna på president José Ramos-Horta och premiärminister Xanana Gusmão för två år sedan. Efter sju månaders förhandlingar väntas rättegången avslutas den här veckan och försvaret är bekymrat över att avgörande vittnen inte kommer att höras.

Programledare: Sara Everingham
Deltagare: Jon Tippett QC, Angelita Pires försvarsadvokat

Hör programmet här: Windows Media eller läs en översättning nedan.

Everingham: Den 11 februari 2008 sköts José Ramos-Horta nära sitt hus i Dili. Det påstås att rebelledaren Alfredo Reinado ledde attacken. Presidenten sårades allvarligt och Reinado och hans medrebell Leopoldino Exposto sköts till döds. Angelita Pires hade haft ett förhållande med Reinado och är anklagad för att vara en indirekt anstiftare av attacken. Men hennes försvarsadvokater har genomgående rest tvivel över åklagarens version av händelserna. En av hennes australiska försvarsadvokater, advokat Jon Tippett, säger att nya bevis ökar trovärdigheten hos en annan teori.

Tippett: Det krossar verkligen helt enkelt åklagarens sak. Faktum är att dessa två män blev mördade.

Everingham: Åklagarens påstående är att de två männen sköts av en av vakterna på presidentens ställe. Men försvaret har fått en ballistisk rapport från den australiska federala polisen, som kommer till slutsatsen att olika vapen användes för att skjuta Alfredo Reinado och Leopoldino Exposto.

Tippett: Vidare, mannen som påstås ha dödat dem med ett vapen kan inte ha dödat enligt de ballistiska resultaten. Hans vapen dödade dem helt enkelt inte.

Everingham: och nu har försvaret en rapport av en ledande australisk rättsmedcinare professor Stephen Cordner. Jon Tippett säger att rapporten stöder obduktioner som konstaterade att männen sköts från nära håll.

Tippett: Vi har obduktionsbevis att de avlidna dödades på ett avstånd av högst 10 centimeter från kroppen, vilket betyder att de med säkerhet inte dödades från 20 till 30 meter vilket har varit regeringens och åklagarnas position hittills.

Everingham: Försvaret argumenterar att rapporterna stöder teorin att männen lurades till Dili för att bli dödade. Men Jon Tippett säger att domstolen inte har tagit emot obduktionsrapporten och inte kommer att ta del av bevis från professor Stephen Cordner. Försvaret kräver fortfarande att åklagarna frisläåpper obduktionsfotografier, som har publicerats i östtimoresiska media.

Tippett: Vi är oroliga för att det här fallet kommer att avslutas utan att viktiga vittnen hörts. Jag talar om ögonvittnen, rättsobducenter, brottsplatsundersökare - det är den sorts vittnen som saknas.

Everingham: Rättegången har hört omkring 130 vittnen under de gångna sju månaderna. Den förväntas bli avslutad den här veckan. De tre domarna kommer att ha 30 dagar på sig att avkunna en dom.

Källa: Connect Asia/ABC Radio Australia

08 - Vattenförråden hotar sina

Lisapat. Fråga vem som helst på landsbygden i Östtimor vad vederbörande önskar sig mest och svaret är alltid vatten.

Vi har inget klagade Filomena Brites, 35, som går upp till 3 km fyra gånger om dagen till den närmaste källan för att hämta vatten från sitt hem i Lisapat, en liten by högt uppe i Ermera-distriktets kaffebevuxna kullar.

Ibland går jag, ibland barnen, berättade hon för IRIN. Men en av oss går. Vi har inget val.

Enligt Östtimors nationella statistikbyrå saknar nästan 40% av landets 1,1 miljoner invänare tillgång rent vatten.

Problemet är tydligast i landsbygdsområden, där omkring 75 procent av befolkningen lever - 44,4 procent har inte tillgång mot omkring 15 procent i stadsområden.

I de östra distrikten Baucau, Lautem och Viqueque och Oecussi-distriktet, en enklav i Indonesien, är siffran som högst med mer än 50 procent.

En bys historia

Mång av landets vattenledningar på landsbygden gick sönder för flera år sedan.

Av Lisapats 800 hushåll har bara 18 tillgång till vatten från en vattenledning, de övriga måste förlita sig på en närbelägen källa. Före 2002 hade alla vattenledning.

Det är ett sort problem och ett som vi måste lösa, sade Julio do Rosario Lemos, 34, som nyligen valdes till byns ledare.

Regeringen har utsett det till en nationell prioritet för 2010, men trots sina väldiga oljetillgångar, är världens yngsta självständiga land också Asiens fattigaste.

Dessutom har landets nationella vatten- och avloppsförvaltning (National Directorate of Water and Sanitation Services - DNSAS) begränsade resurser.

I många byar finns det ledningar utan vatten. I andra har det aldrig funnits några berättade Bishnu Pokhrel, en specialist på vatten och hygien hos FN:s barnfond (UNICEF), för IRIN, och anförde dåligt chefsskap, bristande medvetande, låg förmåga hos instutionerna och påverkan genom den politiska krisen 1999, när Östtimor valde självständighet från Indonesien i en folkomröstning. Mellan 70 och 80 procent av landets vattenledningssystem förstördes i det påföljande väldet och omflyttningarna.

Hållbarhet

Att återuppbygga dessa system idag är bara en del av ekvationen. Trots betydande investeringar av utländska biståndsgivare förblir haållbart den största utmaningen.

Hållbara vattenledningssystem är nyckemålet berättade Keryn Clark, gruppledare för Timor-Leste Rural Water Supply and Sanitation Programme (RWSSP), ett projekt finansierat av AusAID som arbetar tillsammans med den timoresiska regeringen för att förbättra vattenförsörjningen, för IRIN.

I några tidigare projekt har fokus legat mer på att lägga vattenledningar än än gemensam förvaltning, sade hon. Det är viktigt att byn, som till slut måste förvalta systemet, är helt och hållet med på noterna från begynnelsen.

Underhåll av infrastrukturen är också viktig och utanför Dili, huvudstaden, är det ont om reservdelar.

Medan många av landets kommunala vattenförvaltningsgrupper är välorganiserade, är andra det inte och har kanske inte kunskaper eller medel att göra nödvändiga raparationer.

Man måste bestämma vad byn realistiskt sett kan och vad de inte kan och sedan hur man kan stödja dem, sade Clark och betonade att utbildning är nyckeln.

När vattenledningssystemet väl är etablerat och överlämnat till byn, borde vi ha en överbryggande tid för att följa upp med tekniskt stöd till gruppen, tillade UNICEF:s Pokhrel.

Institutionell kapacitet

Regeringen måste ha den nödvändiga kapaciteten för att stödja vattenledningsgrupperna om nödvändigt - vilket understryker behovet av större instutitionell kapacitet, sade han.

Tills nyligen hade varje distrikt bara en icke-tekniskt utbildad anställd för landsbygdens vattenförsörjning och det fanns bara en enda fullt utbildad vatteningenjör i hela landet.

Med stöd från AusAID har man nu anställt en tekniker i varje distrikt, liksom en eller två som arbetar på underdistriktsnivån med förvaltning och av avloppsfrågor.

Allt detta är nyckelfrågor när det gäller att göra systemet mera robust, sade Clark. Om vi verkligen kan få de system som har byggts eller just nu byggs, att fungera ordentligt och vara mera hållbara, kommer fler männi