Uttalande av Östtimorkommitténs årsmöte 2009

Den 18 mars 2009 höll Östtimorkommittén årsmöte i Solidaritetsrörelsens Hus i Stockholm. Deltagarna ställde sig bakom följande uttalande:

Östtimorkommittén vill med anledning av årsmötet påminna om att det i år är tio år sedan Östtimor, som den 20 maj 2002 blev 2000-talets första nya land, höll en folkomröstning för eller emot autonomi. President Yusuf Habibies utspel från januari 1999 om att låta Östtimors befolkning rösta om områdets status blev början till slutet på Indonesiens ockupation. I New York-överenskommelsen den 5 maj enades Portugal och Indonesien om att hålla en folkomröstning den 8 augusti. Därefter etablerade sig United Nations Assistance Mission for East Timor (UNAMET) och satte i gång med valförberedelserna.

För den indonesiska militären innebar blotta tanken på ett fritt Östtimor en förödmjukelse. Därför trappades våldet mot självständighetsanhängarna upp. På grund av det försämrade säkerhetsläget sköt UNAMET upp folkomröstningen till den 30 augusti. Av Östtimors väljare röstade 98,6% och den 4 september meddelades att 78,5% hade röstat emot autonomi. Några timmat senare iscensatte autonomianhängarna väpnade attacker och i den förstörelse-, plundrings- och våldsvåg som följde förstördes 70-80% av infrastrukturen och byggnaderna, 1,000-2,000 människor dödades och hundratusentals flydde eller tvingades fly till Västtimor. Efter starka påtryckningar gick Indonesien den 15 september med på att internationella trupper skulle sändas till Östtimor för att skapa lugn och ordning. Den av Australien ledda styrkan var på plats den 20 september, varefter läget blev lugnare. I oktober tog FN över styret. Övergångsadministrationen styrde sedan fram till i maj 2002.

Ockupationens slut innebar att den administrativa kapaciteten försvann och förödelsen ledde till att ekonomin kraftigt försämrades. Ännu i dag har Östtimor inte förmått att bygga upp en funktionsduglig statsförvaltning och benämns ofta "Asiens fattigaste land." Jämte ett fungerande rättsväsende, är en fungerande administration en nödvändig förutsättning för den ekonomiska och sociala utveckling som behövs för att ge befolkningen drägliga levnadsvillkor. De bästa möjligheterna att utveckla ekonomin utgör de stora naturgas- och oljetillgångarna i Timor-havet. För att utvinna dem krävs att både staten och rättsväsendet fungerar. Om inte lagen respekteras, kommer förtroendet för staten att försvagas och investeringarna att utebli.

Östtimor är ett av de länder som enligt regeringens nya biståndsstrategi ska få fortsatt svenskt bistånd. Sverige bör förstärka sitt samarbete för utveckling för att bidra till att statsförvaltningen och rättsväsendet förstärks.

Därför vädjar vi alla och hemställer till riksdagen och regeringen